"Fel att pendlarna står för notan"

Om trängselavgifter införs i huvudstadsregionen blir kostnaderna störst för dem som bor utanför Ring III men jobbar i metropolområdet. Det här är orättvist anser Christel Liljeström som representerar Sibbo i HRT. Trafikkonsult Antero Alku anser ändå att någon form av trängselavgifter blir nödvändiga.

SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIKEN. Sibbos representant i HRT Christel Liljeström säger att man måste skapa sig en helhetsbild av trängselavgifternas följder. – Om avgifterna leder till att folk gör färre resor till Helsingfors centrum är det ju negativt för företagarna i området.
Helsingforsregionens trafik, HRT, publicerade nyligen en utredning där man granskade förutsättningarna för att införa trängselavgifter i huvudstadsregionen. I den har man frångått den tidigare diskuterade positionsbestämningen av bilar via satelliter och i stället gått inför ett system med tullbommar likt dem i Stockholm. En cirkelformad tullzon kunde löpa längs med Ring III och en annan kring Helsingfors innerstad. Dessutom kunde huvudstadsregionen delas in i tre vertikala tullinjer. Enligt HRT:s rapport, som ska fungera som bakgrundsinformation i det kommunala och statliga beslutsfattandet, identifieras bilarna till exempel via nummerplåtarna vid tullbommen och bilister får hem en räkning med jämna mellanrum.
SOM I STOCKHOLM. I sin utredning har HRT gått in för att trängselavgiften kunde uppbäras via tullbommar där bilarna identifieras.
Trängselavgiften har två syften: å ena sidan vill man minska privatbilismen och i stället styra människorna till kollektivtrafiken och andra "hållbara" trafikformer, å andra sidan hoppas man på att trängselavgifterna ska hjälpa till att finansiera viktiga infrastrukturprojekt.
Trängselavgiften skulle uppbäras endast vissa tider av dygnet och för en bilist som pendlar till sin arbetsplats kunde kostnaderna enligt HRT uppgå till 340 euro per år i medeltal. Ungefär 40 procent av personbilarna i morgontrafiken skulle omfattas av avgiften, men skillnaden är stor beroende på bostadsort. Till exempel skulle en bilist som endast rör sig i Helsingfors innerstad inte behöva betala någon avgift alls medan till exempel en Sibbobo eller Grankullabo skulle tvingas passera flera tullportar på sin väg till Helsingfors centrum.
HRT borde i stället satsa på smidiga kollektivtrafiklösningar och kommunerna på bättre parkeringsplatser invid buss- och tåglinjerna mot huvudstadsregionen.

"Satsa på kollektivtrafik"

Sibbo kommunfullmäktiges ordförande och kommunens representant i HRT, Christel Liljeström (SFP) tycker att systemet är orättvist och att man försöker lösa problemet med trängsel i fel ända.
– HRT borde i stället satsa på smidiga kollektivtrafiklösningar och kommunerna på bättre parkeringsplatser invid buss- och tåglinjerna mot huvudstadsregionen. Det här skulle minska behovet av trängselavgifter och skulle gynna alla invånare i regionen.
Liljeström säger att hon av ideologiska skäl motsätter sig trängselavgifter och att hon inte tror att de skulle uppfylla sitt syfte.
– Det är ändå klart att vi ska se vad vi kan lära oss av utredningen och även ta till oss av de erfarenheter man har av trängselavgifter i andra länder. Men ett genomgående problem är att oberoende av var man sätter tullarna så leder det till att de som bor utanför Ring III får betala notan för de vägprojekt som byggs inne i Helsingfors.
NÖDVÄNDIGT. Trafikkonsult Antero Alku säger att beslutsfattarna måste hitta en lösning på trängseln under rusningstrafiken i huvudstadsregionen. – Att inte göra något alls och låta situationen förvärras är det sämsta alternativet.
Om trängselavgifter införs tror hon inte heller att kommunerna i huvudstadsregionen kan räkna med en "dubbelfinansiering" där staten fortsätter stödja infrastrukturprojekt i samma utsträckning som tidigare trots att kommunerna får uppbära en trängselavgift.
– Om kommunerna beviljas beskattningsrätt för trängselavgifterna så kan man inte se det som en självklarhet att den statliga finansieringen fortsätter på samma nivå som nu. Om kommunerna i huvudstadsregionen får tillgång till en helt ny finansieringsmodell, som inga andra kommuner har, så kommer staten säkert att se över det stöd man betalar ut.
Liljeström vågar inte komma med en gissning om trängselavgifterna en dag kommer att bli verklighet.
– Jag hoppas vi kan få en öppen och ärlig debatt om den här frågan innan man tar beslut. Den juridiska biten av trängselavgifterna går säkert att lösa om det finns politisk vilja, men avgifterna bör också ha en bred acceptans bland allmänheten innan de införs.

"En underprissatt tjänst"

Kollektivtrafikkonsult Antero Alku säger att man kan förstå till exempel Sibbo-pendlarnas missnöje över att betala för vägprojekt i Helsingfors men påpekar investeringarna ju gagnar dem också.
– Om man ser på situationen ur ett mer teoretiskt perspektiv så kan man säga att vägnätet är en tjänst som samhället erbjuder medborgarna. Trängsel uppstår när den här tjänsten är underprissatt och efterfrågan är alltför stor. Att man uppbär en avgift för en tjänst är inget nytt.
Alku påpekar att vi redan nu på sätt och vis betalar en trängselavgift: den tid som går till spillo när vi sitter fast i en bilkö.
– Så ur den här synvinkeln är det logiskt att folk får möjligheten att betala med pengar i stället för med sin tid. Men de som inte vill betala borde erbjudas ett realistiskt alternativ: det kan inte vara få att den Sibbobo som inte vill betala drygt 300 euro om året aningen måste byta jobb eller hemkommun.
Men min analys av de politiska stämningarna är att avgifterna kommer i något skede.
Enligt HRT skulle trängselavgifter leda till att användningen av kollektivtrafik och andra "hållbara" fortskaffningsmedel skulle öka med fyra procentenheter i förhållande till den övriga trafiken. Alku tycker ändå att man ska ta prognosen med en nypa salt.
– Siffrorna är baserade på teoretiska modeller där man tvingas göra ganska grova antaganden. Men redan med sunt bondförnuft kan man räkna ut att om privatbilismen minskar så ökar de andra trafikformerna. Modellerna bortser ändå från fenomenet traffic evaporation. Till exempel i Stockholm har det visat sig att det totala antalet resor minskade när man införde trängselavgifter. Så till exempel användningen av cyklar och kollektivtrafik ökade inte i samma grad som bilresorna minskade. Men i sig är det ju ingen negativ utveckling.
Vad är då trafikkonsultens gissning, kommer trängselavgifter att införas?
– Nu kommer vi in på spekulation. Men min analys av de politiska stämningarna är att avgifterna kommer i något skede. Tre viktiga faktorer talar för avgifterna: för det första är trängselavgifter tekniskt sett lätta att införa. För det andra måste politikerna hitta en lösning på trängseln, och att bygga nya vägar inne i centrum är inte ett alternativ på grund av bristen på utrymme. För det tredje har politikerna insett att det är ont om pengar och att trängselavgifterna kan hjälpa till att finansiera trafikprojekt. Min önskan är att man hittar en rättvis lösning.

ANDRA LÄSER