Anette Karlsson: "FSD är Socialdemokraternas samvete"

Nättrakasserier är en del av ett större samhälleligt problem. Det kan motverkas genom förebyggande verksamhet, säger FSD:s nya ordförande Anette Karlsson.

FÖRSTÅR MINORITETER. Anette Karlsson säger att man inom FSD har lätt för att känna med andra minoriteter.

Den dag Anette Karlsson (SDP) inte längre blir beklämd om ett förändringsförslag hon lagt fram inte vinner en omröstning är den dag hon lägger av med politiken. Det var hennes mentor och vän, den nyligen avlidna riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta (SDP), som en gång tog Karlsson till sig.

Anette Karlsson

Ålder: 31.

Utbildning: Socionom.

Jobbar som riksdagsassistent åt minister Ville Skinnari (SDP) och riksdagsledamot Eeva-Johanna Eloranta (SDP).

Aktuell: Ny ordförande för Finlands svenska socialdemokrater.

Bor: I Borgå.

Familj: Man, katten Möykky och ett barn som beräknas födas i mars.

Senast läst: Kurslitteratur inom socialvetenskap och rättsvetenskap som hon läser på öppna universitetet.

– Maarit sa att så länge du vet att hjärtat slår för rätt saker och du vill vara med och fortsätta trots motgångar, så länge ska du vara med i politiken.

Karlsson började sin politiska bana under studietiden och har gått från Socialdemokratiska ungdomsföreningar till att nu vara nyvald ordförande för Finland svenska socialdemokrater (FSD). FSD:s årsmöte valde Karlsson med en klar majoritet under sin partikongress i slutet av oktober.

– Jag är ivrig över mitt nya uppdrag och redo för de utmaningar vi har framför oss.

Karlsson säger att FSD länge varit moderpartiet Socialdemokraternas samvete och det vill hon fortsätta med.

– Vi är en minoritet och vi har lätt för att känna med andra minoriteter, säger hon och konstaterar att känslan för solidaritet är stark inom FSD, likaså den socialdemokratiska tanken.

En av utmaningarna inför framtiden är att synas mera på det finlandssvenska fältet. Efter Svenska folkpartiet är det Socialdemokraterna som jobbar mest med tvåspråkigheten, säger Karlsson.

– Det är viktigt att svenskspråkiga har flera tvåspråkiga alternativ. Nu som statsministerparti har FSD också goda möjligheter att påverka på den kommunala nivån.

Våldtäktsfantasier på mejlen

En viktig plattform att påverka och nå ut med sitt budskap är sociala medier, som också Karlsson använder aktivt. Hon säger att diskussionerna kan vara rätt hätska, men oftast förs debatten med positiva argument.

Jag lyfter på hatten för alla politiker, att de orkar med sådant här.

Som ung, kvinnlig politiker med en socialdemokratisk värdegrund har det ändå hänt att hon råkat ut för nättrakasserier. Kring 2015 tog Karlsson starkt ställning för att våldtäkt är fel oberoende av vilken hudfärg den som våldtar har, och det var för mycket för nättrollen.

– Det riktades trakasserier mot mig och jag fick mejl, sms och meddelanden på sociala medier. Det var fantasier och önskningar om att jag skulle bli våldtagen.

Karlsson polisanmälde två av trakasserarna men polisen lyckades inte gå vidare med utredningarna.

– Tyngst var det ju ändå för min familj. Jag lyfter på hatten för alla politiker, att de orkar med sådant här.

Trots att det var obehagligt säger Karlsson att hon gått starkare ur det. Dels har hon blivit bättre på att hantera kritik, dels på att se vad som är saklig kritik och när den går över gränsen tilltrakasserier.

Förebyggande arbete i nyckelposition

Karlsson välkomnar en utredning av att lagstifta om riktade trakasserier. Frågan måste behandlas ordentligt och en hållbar lösning måste hittas.

Barn som mår dåligt växer upp till unga som mår dåligt.

– Lagstiftning måste vara sådan att alla förstår den, och den här frågan är långt ifrån svartvit

Hon ser att trakasserierna är del av ett större samhälleligt problem som man glömmer att ta upp i sammanhanget. Som socionom har hon på nära håll bekantat sig med barnskyddet och ungdomsarbete.

– Barn som mår dåligt växer upp till unga som mår dåligt. Bakom dessa människor som trakasserar och radikaliseras finns det alltid något slags illamående.

Vi måste komma ihåg att vi nu börjar arbeta på en helt annan nivå än man gjort i tidigare regeringar.

Hon drar paralleller till de försämrade Pisa-resultaten och säger att det behövs fler förebyggande åtgärder genom hela skolstigen. Samtidigt passar hon på att berömma regeringsprogrammet som redan satsat på att stärka småbarnspedagogiken.

Är det tillräckligt? Situationen inom småbarnspedagogiken är extrem i Helsingfors, till exempel.

– Jag är lite på 30 och det här är första gången under min livstid som vi har en så här vänsterriktad regering. Min årskull har ännu inte sett hurdan politik man kan föra om man tänker så här. Vi måste komma ihåg att vi nu börjar arbeta på en helt annan nivå än man gjort i tidigare regeringar.