Tarja Halonen: "Svenskan inte bara nyttig utan också hemskt kiva!"

När Finland blev självständigt för snart hundra år sedan lovade man att Finland ska vara tvåspråkigt. Det är bäst att också bete sig därefter, säger president Tarja Halonen som på onsdagen tog emot Svenska Folkskolans Vänners Brobyggarpris.

FÖR SVENSKA. Tala svenska med oss finskspråkiga, uppmanar president Tarja Halonen, som på onsdagen tog emot SFV:s Brobyggarpris. Bilden är från 2014 då Halonen åkte på muminkryssning med förhinder då hård sjögång hindrade henne från att gå i land på Tove Janssons Klovharun.
Prissumman på 10 000 euro går till TH Globaalin kestävän kehityksen säätiö.
– Det känns mycket fint att få det här priset, säger Tarja Halonen i en intervju för FNB.
Halonens styvfar var tvåspråkig och hennes kusiner och många av hennes vänner är svenskspråkiga.
– Jag har lärt mig förstå att Finland är tvåspråkigt och att de svenskspråkiga människorna inte är så kallat bättre folk utan alla slags människor på samma sätt som finskspråkiga.

Svenskan del av finländsk identitet

Det är dags att inse att alla europeiska länder blir mer eller mindre mångkulturella. Finland har haft minoriteter hur länge som helst, finlandssvenskarna, samerna, romerna med flera och därför är det ingenting nytt med minoriteter även om det nu finns människor som inte varit här så länge, säger Halonen.
– Jag tror att vi kan acceptera att det svenska språket och andra minoriteter är en del av vår egen identitet, den finländska identiteten.
Halonen påpekar att svenskan är en del av Finlands kulturella bakgrund och hoppas att det ska kunna lyftas fram i samband med Finlands 100-årsjubileum.
– Vi är så stolta över fina konstnärer som Helene Schjerfbeck och många andra – de var alla svenskspråkiga. Också våra muminfigurer är en gåva från svenskspråkiga. Även många patriotiska finländare i början av självständigheten skrev och sjöng på svenska.
Svenskan är också viktig om man vill ha en djupare insyn i det nordiska samarbetet.
Jag tror att vi kan acceptera att det svenska språket och andra minoriteter är en del av vår egen identitet, den finländska identiteten.
– Man frågar ibland att varför de inte kan lära sig finska. Jag har alltid sagt att eftersom våra grannar inte kan finska kan jag bygga broar genom att tala deras språk. Jag har lärt mig lite estniska och ryska.

Hjälp ungdomen gilla svenskan

Är du oroad för svenskans framtid i Finland?

– Litet. Jag kan ju förstå att till exempel i Kuopio eller i Joensuu är det inte likadant som i kustområdet där vi är vana vid att det är tvåspråkigt. Nu prövar vi på hur det går om svenskan är frivillig, om vi tänker på studentexamen. Men för mig är det lite svårt att förstå hur engelskan kan vara närmare oss än svenskan.
Jag har alltid sagt till mina svenskspråkiga vänner att ni måste våga tala svenska med oss. Om vi inte använder svenskan blir det inte bättre.
Halonen tycker att man måste hjälpa ungdomarna att känna att det är kul med svenskan.
– När man blir äldre kan man finna att det svenska språket kan ge många saker. Det är inte bara nyttigt utan också hemskt kiva!
Till finlandssvenskarna har Halonen ett klart budskap:
– Jag har alltid sagt till mina svenskspråkiga vänner att ni måste våga tala svenska med oss. Om vi inte använder svenskan blir det inte bättre.

Hur ser du på det rådande samhällsklimatet och hur det utvecklats de senaste åren?

Halonen suckar djupt.
– Alla mina vänner som inte är födda här säger att för 20 år sedan var folk mycket nyfikna och intresserade om varifrån de kommer och varför de är här. Men nuförtiden kan man säga att atmosfären ofta är ganska sval, till och med kall. Det är inte bra, det är inte bra för oss och det är inte rätt för de här människorna som är oskyldiga till sitt öde och som har blivit tvungna att lämna sitt hemland.
ANDRA LÄSER