Det är inte lätt att vara pappas pojke – i nya romanen rotar Adrian Perera vidare i splittrad familjetreenighet

Det är pappas tur att göra sig hörd när Adrian Perera fortsätter berättelsen om en uppväxt i en (östnyländsk) småstad. I romanen Pappa handlar det om relationsbalansen mellan föräldrar som separerat och ett älskat barn som hamnar i kläm – och trugas att äta glass tills han spyr.

SKEV KÄRLEK. Med nya romanen Pappa fortsätter Liljendalbördiga författaren Adrian Perera att öppet och hudlöst rota i den såriga familjetreenighet som känns igen från diktsviten White Monkey och romanen Mamma.
31.08.2020 19:30
Det har bara gått tre år sedan Liljendalbördiga Adrian Perera brakade in på det finlandssvenska litteraturfältet med en debutsamling som saknar motstycke. I prisbelönta diktsviten White Monkey fick vi möta den udda pojken i det lilla samhället på landsbygden – han med den lankesiska mamman som klär sig i färggranna klänningar, han som inte får spaghetti och pripelsås hemma utan bjuds på rätter som doftar av exotiska kryddor.
I romanen Mamma från i fjol spann Perera vidare på utanförskaps- och relationstematiken utan att nå riktigt samma klarhet som i debuten. Nu, i nya romanen Pappa, lyckas han fånga upp diktsvitens omisskännliga nyanser och stöper om ledmotiven till en stark prosaberättelse där fokus skiftat från den främmande fågeln Constance till pappa Reidar som fått småstadslivets snirklar med modersmjölken.

ANDRA LÄSER