Stor oro för digitala studentmatematiken

"Studentexamensnämnden slänger en stor stenbumling på oss för att kolla vad som händer. Nu räcker det inte med att kunna själva matematiken utan det tekniska tar över. Vi är försökskaniner och det känns inte bra. Situationen känns skrämmande."

DET PIRRAR I MAGEN. Emilia Felt (t.v.), Fanny Storgårds, Victor Eriksson och Elin Engström har studentskrivningarna framför sig. Speciellt matematiken oroar.
Tora Mattheiszen
28.09.2018 08:33
Det är tidig morgon och skoldagen ska snart börja i Lovisa gymnasium. Abiturienterna Victor Eriksson, Fanny Storgårds, Emilia Felt och Elin Engström ger sig tid för en pratstund kring studentmatematiken, som skapat oro i hela landet. Det är Engström som står för citatet ovan och hon får medhåll av de andra.
På måndag (1.10) kan matematikprovet nämligen för sista gången avklaras med papper och penna. I vår måste det skrivas digitalt. Många abiturienter upplever att de inte hunnit få tillräckligt mycket undervisning i det digitala, de behärskar helt enkelt inte tekniken. Även tidsanvändningen är ett stort problem, både elever och lärare är överens om att digitala matteprov är mycket tidskrävande. Räcker sex timmar ens till?
Man motsätter sig inte själva digitaliseringen men anser att allting gått för fort. Digitaliseringen av studentexamen har ju gjorts stegvis med början hösten 2016. Studentexamen skrivs helt och hållet i digital form våren 2019 och matematiken digitaliseras sist.

Självständiga studier

– Jag skriver lång matematik och har tagit en kurs självständigt och en nätrepetitionskurs för att kunna skriva i höst, förklarar Fanny Storgårds som upplever situationen som väldigt stressig.
Hon vill ta tillfället i akt medan man fortfarande kan skriva på gammaldags vis, men säger att blir resultatet inte tillräckligt bra gäller det trots allt att pröva på det digitala provet i vår.
Victor Eriksson, som också skriver lång matematik, väljer att vänta till våren.
– Nog är jag lite rädd. Men visst har vi fått öva på det digitala så jag hoppas att allt ska gå bra.
Han säger att det tekniska kunnandet givetvis varierar bland abiturienterna. Vad alla oroar sig för är tidsanvändningen. Digitala prov är mycket mera tidskrävande än traditionella.
Han förklarar dessutom att det är mycket man kan göra på räknaren men inte allt.
– Ska man exempelvis rita ett schema så lyckas det inte. Så frågetecken finns.
Emilia Felt väntar också till våren med långa matematiken medan Elin Engström skriver korta matematiken på måndag för att kunna använda papper och penna.

Tränat mycket

Victor, Fanny, Emilia och Elin råkar vara abiturienter under en övergångsperiod. Fyrklövern har ändå haft lyckan att gå i ett gymnasium där man verkligen övat på det digitala sedan 2016. Vissa gymnasier i landet har bara skjutit upp saken.
Det vet Tom Olander, som är rätt ny matematiklärare i Lovisa. Men också han intygar att elektroniska matematikprov är långsamma, i synnerhet i början då man är ovan.
Kollegan Markus Gango, som undervisar i matematik och fysik, nickar. Han är ändå inte värst orolig.
– Vi har ett fyrtiotal abiturienter i år och de flesta skriver matematik. Bara tre väljer att skriva i höst på grund av digitaliseringen så nog har vi tacklat det hela bra.
Gymnasiet valde för tre år sedan att satsa på ett enda matematikprogram av många och nu återstår det att se hur bra valet utfaller. Rektor Anders Nordström tror att strategin är lyckad.
Han är rektor också för Kotka svenska samskola och där är det bara en som skriver studentmatematiken i höst.
Ett problem med den digitala matematiken är att de skärmar som används är rätt små, vilket gör att helhetsbilden försvinner då olika bitar hamnar under varandra.
– Hittills har man haft sina papper utspridda framför sig, säger Nordström.
Johnny Blomqvist är matematiklärare i Borgå gymnasium och han förstår dagens oro.
– Den information vi får från Studentexamensnämnden är begränsad. Nämnden vill inte ge modelluppgifter för då tror alla att så här ska det se ut. Jag tycker ändå att tyngdpunkten ska ligga på själva matematiken. Kan man använda de digitala verktygen så underlättar det förstås.

Lugnande besked

Blomqvist besökte Utbildningsstyrelsen i våras och fick lugnande besked.
– Där sades det att avsikten med det digitala provet inte är att kontrollera hur bra man är på tekniken, uppgifterna kan också lösas med papper och penna.
Han påpekar att abiturienterna får ha papper och penna på sitt bord även i framtiden.
– Man får klottra på papper, sedan förs resultatet över på dator. De fyra första uppgifterna kräver dessutom inga tekniska hjälpmedel, bara en räknare.
Han medger att det digitala provet är tidskrävande och han förstår också i övrigt den kritiska diskussion som förs.
– I alla andra studentexamensämnen ger digitaliseringen ett mervärde men i matematiken dras snabbheten ned. Våra studerande är ännu inte så vana vid att använda digitala hjälpmedel men om cirka fem år är läget redan ett annat.
Också i Bogy har man övat en hel del på det digitala så Johnny Blomqvist tar övergången med ro.
Alla som skriver lång matematik gör det i vår, de som har kort matematik skriver i höst.
– Det är vanligt att abiturienter skriver kort matematik på hösten men nu är intresset nog större än normalt. Skolan har också väglett i den här riktningen. Om någon sedan vill skriva om kan man göra det digitalt i vår.

Onödigt lite information

Rektor Linus Dolk vid Sibbo gymnasium är också lärare i matematik. Han säger att Sibboabiturienterna nog fått öva mycket på det digitala och alla skriver först i vår. De som skriver matematik i höst är sådana som förnyar sitt prov.
– Problemet är att vi inte riktigt vet hur de kommande digitala proven ser ut, jag hade önskat mera information.
Han säger att i Sibbo görs allting på dator så vana finns nog i detta skede. Men eftersom informationen om hur vårens prov ska se ut är så bristfällig vet ingen vad abiturienterna egentligen borde öva extra mycket på.
– Nog är de som skriver i vår ett slags försökskaniner.
Dolk hoppas att det första digitala provet inte är så annorlunda än det brukar vara. Han tror också att klarar abiturienterna av räknaren riktigt bra så kan de vara lugna.
– Räknarna är i dag väldigt mångsidiga.
Också inom Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS) har oron kring den digitala studentmatematiken diskuterats. Förbundsordförande Bicca Olin tycker att pressen på årets och nästa års abiturienter är oskäligt stor.
– Om man räknar på papper i nio och sedan i gymnasiet långsamt börjar öva på att räkna digitalt hamnar man i ett underläge i studentskrivningarna. Då de som tar studenten nu senare söker in till universitet och olika skolor måste de konkurrera med äldre och yngre personer som befinner sig i en helt annan situation. Det är orättvist.
Hon påpekar också att stressen inför matematikprovet är stor för många i år och nästa år.
– Abiturienterna kan inte heller öva genom att gå igenom gamla matematikprov.
I framtiden är digitala prov inget problem alls, påpekar Bicca Olin.
– Någon årskurs är alltid illa ute men just nu är läget nog besvärligare än normalt med matematiken. Eleverna borde ha fått mera tid för övningar.

Studentskrivningarna

De första digitala studentexamensproven skrevs hösten 2016.
Digitaliseringen har skett ett steg i taget.
Våren 2019 skrivs alla ämnen i digital form.
Matematiken kommer sist och har väckt mycket diskussion.