Borgå var scen för ett avgörande ögonblick i Finlands historia

Rikssprängning och Finlands födelse, så har Borgå lantdag kallats. År 1809 ägde ett stort ögonblick i Finlands historia rum i Borgå som engagerade Borgåborna ända ner på gräsrotsnivå. Efter lantdagen fick Borgå en stark stämpel som lantdagsstaden, något som lever kvar än idag.

Målningen Borgå lantdag av Emanuel Thelning från 1812 visar mötet mellan den ryske kejsaren och det finska folket. Till skillnad från i dag fick kvinnorna sitta uppe på läktaren, nog närvarande men utan tillträde till diskussionerna och beslutsfattandet.
29.08.2021 08:30 UPPDATERAD 30.08.2021 08:19
Kan du tänka dig att hysa in långväga ledamöter för en stor, politisk tillställning för några veckor i ditt hem? Så gick det till för drygt 200 år sedan då Borgå var värdstad för lantdagen.
– Om du råkade ha ett ledigt rum i ditt hem så fick någon av ledamöterna eller lantdagens gäster hyra in sig där, berättar Hannele Tenhovuori, museilektor vid Borgå museum.
Det fanns en prislista med olika priser beroende på var i Borgå man hyrde ut ett rum. Borgåborna fick veta i februari att i slutet av mars skulle lantdagen hållas i Borgå, så de fick bråttom att sätta staden i skick.
– Jag tror att deras första reaktion var ”oj vilken ära, hjälp vi har bråttom”, säger Tenhovuori.
Det var mitt i vintern, det hade varit fullt krig och de facto pågick kriget än och till råga på allt hade det varit en influensaepidemi under vintern. Läget var alltså inte det bästa att ordna en stor tillställning.
Många byggnader behövde iståndsättas före lantdagen med ny målarfärg och fönsterreparationer. Dessutom skulle husen städas grundligt för alla dem som skulle inkvarteras.
– Jag tror att Borgåborna förstod att det var en stor och fin tillställning och att det var en historisk stund för Finland, så det satte nog fart på dem att få allt i ordning. Alla behövdes och jag tror att alla också ville delta på något sätt, säger Tenhovuori.
Hannele Tenhovuori, museilektor vid Borgå museum, och Mikaela Nylander, lokalpolitiker, är eniga om att vi kan dra viktiga lärdomar av historien. Stormningen av Kapitolium i Washington D.C. i år och Finland år 1809 är exempel ur historien som visar hur allt kan förändras på en mycket kort tid.

Borgå var en stor stad

Före lantdagen funderade man på många olika ställen att ordna den på. Åbo, som var den största staden i Finland då, var ett alternativ men för nära Sverige och kriget. Helsingfors fanns men var en liten stad som nyligen härjats av en eldsvåda.
Anledningen till att man beslöt att hålla lantdagen i Borgå var att här fanns tillräckligt många byggnader och stenhus. I början av 1800-talet bodde det cirka 2 000 personer i Borgå, vilket med den tidens mått var en stor stad. Dessutom var Borgå tillräckligt nära Sankt Petersburg och med en bra väg därifrån.

Kunde ha gått åt annat håll

Tenhovuori berättar om hur Finland fick bli en autonom del av storfurstendömet och behålla sitt rättsväsende, sin kyrka, sitt språk och till och med bestämma mer om sig själv än tidigare, i stället för att bli tvunget att byta allt till de ryska motsvarande systemen.
Hela poängen med lantdagen var att det var ett möte mellan Alexander I och representanter från ständerna, ett forum där de kunde mötas och diskutera.
– Alexander I kunde också ha dikterat att så här är det i andra delar av Ryssland och så blir det även här, säger Tenhovuori.
Mikaela Nylander har varit lokalpolitiker i 25 år och rikspolitiker i 16 år och nyligen tillträtt som Anna-Maja Henrikssons statssekreterare. Då Nylander hör Tenhovuori prata om det här väcks en stark känsla hos henne.
– Vi skulle kunna ha ett statsskick som inte är demokratiskt, där man inte har en stark tro på en
rättsstat, där man inte har mänskliga rättigheter, till exempel rösträtt för kvinnor. Ur samhälleligt perspektiv är det ett mirakel att det gick som det gick, att vi fick behålla vårt statsskick, säger Nylander.
Tenhovuori berättar att forskare har många olika synpunkter på varför det gick så att Finland fick bli autonomt. Enligt en teori hade Alexander I så fullt upp med sitt krig mot Napoleon och med trupperna utspridda på många ställen, att han inte skulle ha hunnit ta itu med missnöjda finnar som gör uppror.
En annan teori bygger på att Alexander I börjat få liberala tankar och att han försökte tillämpa en ny styrelsemodell för Finland. Då man läser Alexander I:s tal kan man nämligen se att han själv gjort förändringar i texten. Han har bytt ut orden undersåtar till invånare och i stället för folk skrev han nation för att poängtera att Finland nu var en egen nation.
– När vi talar om de vanliga människorna i Finland, så fortsatte livet som vanligt efter lantdagen och det tror jag att var en trygghet för dem, säger Tenhovuori.
Domkapitlet i Borgå har fått vara med om mycket: djäknar som disciplinerades hårt då Borgå Gymnasium fanns i huset cirka 1750-1850, fältskärer som amputerade skadade soldater då byggnaden användes som krigssjukhus i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet och så lantdagsbalen 1809 då Alexander I blev förtjust i en ung Borgåtös.

På en kort stund kan allt förändras

Nylander fascineras av hur Borgå lantdag möjliggjorde den utveckling som sedan skedde längs åren och som bidrog till att Finland sakta växte sig till den nordiska välfärdsstat den är i dag.
– Det som byggdes upp då är ingen självklarhet. Jag ser hur vi i dag hela tiden måste försvara fundamenten i vårt samhälle, folk ifrågasätter institutioner eller tar dem för givna. Att vi tror
på demokrati, internationella konventioner och Finlands grundlag – det är ingen självklarhet.
Det här är banne mig något vi måste vara villiga att försvara. Det är jätteviktigt att ta det historiska perspektivet för att se hur det kunde ha gått, säger Nylander.
Nylander drar sig till minnes stormningen av Kapitolium i Washington D.C. i början av året och hur röstresultatet i en fungerande demokrati ifrågasattes där. I Europa har vi stater som tränger undan demokrati, grundläggande mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper. Detta och Finland år 1809 är exempel ur historien som visar hur allt kan förändras på en mycket kort stund.

Borgå en lantdagsstad än i dag

Borgå lantdag kan tidsmässigt kännas avlägsen men den är ständigt närvarande. Efter att lantdagen hölls i Borgå fick staden en symbolisk stämpel som lantdagsstaden, något som lever kvar än i dag. Tenhovuori berättar att varje vecka frågar minst en turist om Borgå lantdag, om var den ägde rum och om det finns något utställt om den.

Borgå fyller 675 år

Östnyland gör en reportageserie i samarbete med Borgå museum.
Vi firar med jubileumsåret med nedslag i historien, ett århundrade i taget.
Du kan också lyssna på en längre intervju med Margaretha Jämbäck som podcast, i ljudform, på ostnyland.fi.
Tidigare artiklar i serien: 28.1, 26.2, 23.3, 23.4, 25.5, 24.6 och 27.7.
Nylander var med och ordnade Borgå lantdags 200-årsjubileum år 2009 och på samma vis som lantdagen engagerade folk ända ner på gräsrotsnivå för 200 år sedan, så gjorde jubileet det igen.
– Vi ville ordna en fest för alla och envar. Det skulle finnas program för barn och för vuxna, vi ville ha program både ute på torget och gatan men också konserter och historiska föreläsningar, säger Nylander

Romans på lantdagsbalen

Lantdagsbalen hölls på kvällen den 28 mars i Domkapitlets stora sal. Alexander I åkte i en vagn dragen av sex hästar genom en upplyst feststad. Den stora salens golv hade förstärkts med extra stockar undertill för att kunna bära alla gäster och i taket hängde nya, festliga ljuskronor. En romans mellan kejsar Alexander I och en ung Borgåtös uppstod den kvällen.
– Det berättas att den unga flickan Ulla Möllersvärd tappade sin solfjäder framför Alexander I och han plockade upp den åt henne. Det blev en lång och levande berättelse om de här två som ett kärlekspar, men hur det riktigt gick berättade Ulla aldrig, säger Tenhovuori.
Borgå stad ordnar varje år en lantdagsbal för fjärdeklassarna, Mikaela Nylander har i många år varit värd för den i egenskap av stadsfullmäktiges ordförande.
– Det är ett av årets roligaste evenemang. Barnen är så förväntansfulla, de får dansa och de får se historiska personer som går utklädda, berättar Nylander.
Hela poängen med lantdagen var att hålla ett möte mellan Alexander I och representanter från Finland, ett forum där de kunde diskutera.

ANDRA LÄSER