Byråkratiskt och besvärligt på arbetskraftsbyrån

Jag undrar inte alls över att folk känner att de inte får någon riktig hjälp på arbets- och näringsbyrån, säger Tapani Eskola.

Tapani Eskola är socialdemokrat och gruppordförande i Borgåfullmäktige, dessutom bland annat ordförande för social- och hälsovårdsnämnden.

För ett år sedan fick han ta emot ett meddelande om att han är uppsagd, i november i fjol blev han arbetslös.

– Jag anmälde mig genast till arbetskraftsmyndigheten via nätet, alldeles som man uppmanas göra, säger Eskola. Den första kontakten från deras sida kom som e-post i februari när de ville att jag skulle poängsätta deras tjänster.

I slutet av den här veckan har han kallats till ett infomöte på arbets- och näringsbyrån i Borgå. Det är alltså första gången han ser någon av tjänstemännen i vitögat. Eller skulle se, om det inte var så att han redan hade hittat ett nytt jobb, på egen hand.

– I ett år är det alltså meningen att man ska vänta på handledning, det kan inte vara rätt, tycker Eskola.

Egen aktivitet

Under det här året har Eskola inte legat på latsidan. Han har kontaktat arbetsgivare, han har studerat, han har jobbat på nollavtal, han har lyft jämkad dagpenning, allt på eget initiativ.

I slutet av augusti tog han telefonkontakt med arbets- och näringscentralen.

– Jag ville veta till vilken nätadress jag skulle skicka mitt nya arbetsavtal eftersom det såg ut som om min rätt till jämkad dagpenning skulle upphöra efter augusti, men att jag skulle behöva ett nytt utlåtande ännu för augusti månad.

Min erfarenhet säger ändå att enda sättet att hitta jobb är att själv ta initiativ, att vara aktiv, att studera och att ta reda på. Arbetsbyrån har inga jobb att dela ut.

– Jag fick först inte alls svar på min fråga. I stället blev jag utskälld för att jag ville ansöka om dagpenning i förskott, vilket jag inte alls försökte. Sedan fick jag höra att min rätt till ersättning dras in om jag inte går på info i september.

– Jag fick en känsla av att jag i tjänstemannens ögon var en person som behövde ruskas om, en arbetslös med fel grundinställning, som håller på att marginaliseras.

Eskola säger att han nu har reflekterat rätt så mycket över den hjälp som arbetslösa får och borde få av arbetskraftsmyndigheterna.

– Jag är bekymrad över inställningen hos den tjänsteman jag var i kontakt med. Om en vilsen, problemfylld människa utan jobb får den här responsen så stjälper det mer än det hjälper.

Oroad för de unga

Eskola säger att det är många som närmar sig arbets- och näringsbyrån i en fast förvissning om att där finns handfast hjälp att få för den som är utan arbete.

– Min erfarenhet säger ändå att enda sättet att hitta jobb är att själv ta initiativ, att vara aktiv, att studera och att ta reda på. Arbetsbyrån har inga jobb att dela ut.

– För den som inte är van med byråkrati och att fylla i blanketter av alla möjliga och omöjliga slag blir det lätt övermäktigt. Här borde tjänstemännen komma in och hjälpa. Motivationen att söka nytt jobb äts snabbt upp av alla motgångar annars.

Mest oroar sig Eskola över unga arbetslösa.

– De borde få individuell hjälp och stöd, och inte hänvisas till en webbplats.

Tapani Eskola säger att han inte vill hacka ner på byråernas personal. De har blivit bara färre och färre under många år.

– De jobbar under stort tryck, kanske ett alltför hårt tryck.

AKTVITET LÖNAR SIG. Tapani Eskola har jobbat hårt för att vidareutbilda sig och för att skaffa sig ett nytt jobb. Bild: Kristoffer Åberg

Från nästa år är det meningen att alla arbetslösa ska intervjuas med tre månaders mellanrum för att arbetskraftsmyndigheterna ska få en bild av hur aktivt de har sökt jobb under den tiden. Enligt den senaste informationen är det närmast rekryteringsfirmor och privata arbetsförmedlingar som ska sköta intervjuerna.

Allt färre anställda

Niclas Tåg är servicechef på Nylands arbets- och näringsbyrå i Borgå, Träskända, Hyvinge, Lojo och Raseborg.

Han beklagar att allmänhetens inställning till arbets- och näringsbyråerna är så negativ.

– Jag kan hålla med om att vi styrs av byråkrati, så har det alltid varit. Vårt jobb styrs av lagar och förordningar.

– Förr när bemanningen såg annorlunda ut och kunderna kunde komma in på byrån, ställa sig i kö och sedan träffa en tjänsteman öga mot öga var inställningen till våra tjänster ofta en annan.

– I dag är det inte möjligt med personlig betjäning för alla arbetssökande.

Tåg tar starkt avstånd från påståendena att personalen skulle sätta sig över sina kunder, se ner på dem.

– Det har vi inget intresse av och det är verkligen inte meningen att kunderna ska uppleva det så.

Samtidigt som de arbetslösas antal bara ökar har de anställda vid arbets- och näringsbyråerna i stället blivit allt färre.

Tåg bedömer att speciellt de fem senaste åren har varit rena nedförsbacken.

Nationella siffror visar att antalet tjänstemän på arbets- och näringsbyråerna i landet på några år har minskat med 600. I dag jobbar 2 200 tjänstemän runtom i landet med sysselsättningen. I Sverige finns lika många arbetslösa som i Finland, men där jobbar 14 100 tjänstemän på Arbetsförmedlingen.

I dag är det inte möjligt med personlig betjäning för alla arbetssökande.

E-tjänster

Så mycket som möjligt av arbets- och näringsbyråns service koncentreras till elektroniska tjänster. Det är meningen att varje arbetssökande ska klara av att logga in sig på centralens webbsidor och att där både anmäla sig som arbetslös och dessutom lista sin kompetens och sina styrkor i systemet som ska göra det lätt för hugade arbetsgivare att hitta just den arbetskraft de behöver.

– Förr kom man kanske in på byrån med sina papper med sig och en tjänsteman gjorde registreringsjobbet, men det handlar ju bara om datautbyte och det är inte det som vår byrå är till för, säger Niclas Tåg.

Därför finns det också i byråns aula anställda som ska hjälpa de arbetslösa som söker sig dit att göra sin anmälan på dator.

– Tanken är att i och med att e-tjänsterna fungerar kan personalen frigöras för att göra annat, möta dem som behöver personlig rådgivning till exempel, säger Tåg.

Men praktiken har visat att det inte blir så. För all den information som meddelas elektroniskt måste också bearbetas. Om en klient i ett elektroniskt meddelande ber någon från byrån att ringa upp måste någon läsa meddelandet, och ringa upp.

Sedan våren har byråerna på mindre orter, som Borgå, stängt på fredagar. Då ordnar personalen infoträffar för nya arbetslösa.

– Vi handleder dem i hur de ska använda våra nätsidor och på vilka olika sätt man söker arbete i dag, säger Tåg.

FAKTA

Arbetslösa i Östnyland

Nylands NTM-central har utarbetat statistik för situationen i juli 2016.

Bästa sysselsättningsläget har Sibbo med 8,0 procent arbetslösa.

Borgå har 11,5 procent arbetslösa.

I Lappträsk har 11,9 procent av arbetskraften inte jobb.

Mörskom har en arbetslöshetsprocent på 13,6.

Lovisa har den högsta arbetslösheten, 13,9 procent.

Nationell telefontjänst

Tåg säger att byråkratin inte är något som arbets- och näringscentralen eftersträvar.

– Man borde vända sig till riksdag och regering som skapar de lagar och förordningar som vi i vår verksamhet måste följa. Här kan man fråga sig om inte vissa regler kunde leva i tiden och kanske granskas med ett eller ett halvt års mellanrum, för att undvika onödigt klumpig byråkrati.

Mycket av byråkratin belastar också direkt personalen.

– Den äter av den tid som vi borde kunna sätta på relevanta, konkreta åtgärder, säger Tåg.

När man kontaktar arbets- och näringsbyrån per telefon kommer man ännu i dag till Nylands gemensamma telefontjänst, med mellan 20 och 30 anställda.

Redan i vinter går alla samtal i stället till en stor gemensam nationell telefontjänst.

– Man har bedömt att behovet är så stort att tjänsten fungerar bäst om alla samtal i landet sköts på ett och samma ställe, säger Tåg.

Landskapsförvaltningen

När den nya landskapsförvaltningen tar över social- och sjukvården, hälsovården och räddningsverksamheten upphör arbets- och näringsbyråerna i sin nuvarande form.

De nya landskapen ska också sköta sysselsättningsfrågor och till exempel företagsutveckling.

– I början av 1970-talet kom arbetskraftsbyråerna till så gott som varje kommun, säger Tåg. Sedan gick byråerna i Sibbo, i Lovisa och i Borgå ihop till en enda byrå och nu har vi Nylands näringsbyrå.

– I de nya landskapen är det meningen att de lokala behoven ska beaktas bättre än man kan göra i dag. Men vad det betyder i praktiken får vi väl vänta och se.