Byn för alla, alla för byn – Kullo är årets by i Nyland

Kullo är en vital by, Lotta Krohn och Linda Antell-Behm säger att här finns en massa företag och tjänster. En av förmånerna man får som medlem av byaföreningen är Kullokortet som berättigar till förmåner hos en del av dem. Bild: Kristoffer Åberg

En mer utåtriktad inställning kombinerad med ny teknik har igen gjort byaföreningen i Kullo till navet i byagemenskapen. För tio år sedan såg läget dystert ut men nu är byaföreningen ett trumfkort som spelade en viktig roll då Kullo valdes till årets by i Nyland.

För många icke-bysbor är Kullo en plats man kör igenom på vägen dit man ska. Men i stället för att trycka på gasen hoppas byaföreningens ordförande Linda Antell-Behm och styrelsemedlemmen Lotta Krohn att bilisterna ska sakta in: byn är ett utmärkt mål för en dagsutflykt.

– Naturen är vacker och under våren ska vi på talko utrusta en naturstig på Frankenhaeusers mark med skyltar om vilka växt- och djurarter man kan se, säger Linda.

– Här finns också platser med härlig utsikt mot havet och så kan man spela golf eller gå på restaurangrunda, fortsätter Krohn.

– Så tycker jag absolut att man ska komma med på en byadag även om man inte är Kullobo. I byn finns också många gamla gårdar och en bykyrka. I mörker ser industriområdet i Sköldvik ut som en julgran, eller Mordor (Saurons mörka rike i Sagan om ringen, red.anm.) beroende på hur man ser på saken, säger Linda och skrattar.

Under vanliga år ordnas 50–60 bröllop på byagården, högsäsongen infaller vid och efter midsommaren.

Ytterligare en sak som gjort Kullo känt i vidare kretsar är själva Byagården.

– Bröllop är vår nisch. Under vanliga år ordnas 50–60 bröllop på byagården, högsäsongen infaller vid och efter midsommaren. Så ordnas här också dop och konfirmationer, säger Linda.

I det nyrenoverade hjälpköket råder ordning och reda. Linda Antell-Behm har utrustat skåpen med bildsymboler som visar vart olika sakar hör. Bild: Kristoffer Åberg

Sketcher och dans

Byagården är också en viktig samlingspunkt för bysborna. Förutom traditionella program som just byadagarna, julbasaren, höstfesten och påskhäxsamlingen är byagården reserverad för olika aktiviteter under vardagskvällarna. Eller det skulle den vara, för även här har coronapandemin satt stopp för verksamheten. Linda och Lotta berättar ändå om hur en "normal" vecka skulle se ut.

– På måndagar har vi folkjam, som man kan beskrivas som en finsk motsvarighet till zumba. Det handlar om dansgymnastik till folkdansmusik, berättar Linda.

Tisdag och onsdag är reserverade för yoga och på torsdagen sammanstrålar byns sketch-klubb.

– Det var några bysbor som fick idén om att det skulle vara roligt att framföra sketcher, och vi har haft många deltagare på våra övningar. Vi hade också planer på en Comedy-club, en kväll med ståupp-framträdanden och mat och dryck för vuxna. Men också den ställdes in. Nå, nu har vi ett år extra på oss att träna, skämtar Lotta.

Sketch-gruppen har ändå spelat in en reklamvideo för Kullos egen ljuskarneval Lysande Kullo som startade i början av december. Videon kan man se i Facebook-gruppen Kulloklockan.

– Det är hela byns Facebook-grupp och den är mycket viktig när det gäller att hålla kontakt. Det är hit man skriver om ens hund sprungit bort eller om man undrar över något i byn. Lokala företag använder också gruppen för att berätta om sina tjänster, säger Linda.

Nylands Byar rf och SILMU-byar utsåg Kullo till årets nyländska by 2021 med bland annat följande motiveringar:

Byborna arbetar långsiktigt och systematiskt för att förbättra gemenskapen med hjälp av byaprogrammet och genom att satsa på tryggheten i byn.

Byn gör också en stor insats med att utveckla servicen och samarbetar mycket med Borgå stad och företagarna i området.

Det livskraftiga byasamhället backas upp av en 100-årig förening som djärvt har förnyats under de senaste åren.

Det finns också ett tiotal andra föreningar i byn som i samarbete arrangerar mycket idrotts- och kulturevenemang, bl. a. den populära Påskhäxsamlingen.

Byaföreningen har också en egen Whatsapp-grupp som är nyttig bland annat då det kallas till talko.

– Plötsligt hade vi 26 personer med på ett talko och man tänker att what?! Vi var ju vana med att det är typ fem människor som kommer med och krattar. Whatsapp-gruppen är helt otrolig då det gäller att hålla kontakt. Men man får förstås inte glömma bort äldre personer som inte använder Whatsapp eller Facebook, säger Linda.

Hon påpekar att varken Facebook- eller Whatsapp-grupper är unika för byasamhället i Kullo men att det trots allt är något speciellt med just dem.

– För kommunikation räcker det inte bara med teknik, det behövs också människor som känner att de hör till en byagemenskap. På det här området tycker jag vi är snäppet bättre än på många andra håll.

I festsalen ordnas bröllop, dop och konfirmationer men också en hel del annat program. När coronapandemin är över finns det bokningar i festsalen så gott som alla vardagar. Bild: Kristoffer Åberg

Inte inåtvärmande

Man kan lugnt säga att både byn och byaföreningen mår bra för tillfället. Men för knappt tio år sedan då Linda tog över som ordförande var situationen en annan.

– Då jag började 2011 såg läget dystert ut. Pengarna var slut och mitt under en fest tog också oljan för värmepannan slut. Jag skrev ett brev till företagen i området och frågade om de skulle vilja hjälpa en liten förening. Bland andra Borealis och en taxifirma donerade en summa och vi kom i gång igen. Nu för tiden har vi utvecklats till experter då det gäller att söka bidrag.

Nyligen fick man ett understöd via Svenska kulturfondens projekt Huset mitt i byn. Det gav föreningen en möjlighet att renovera hjälpköket i byagården. För tillfället väntar man på beslut från Finlands Hembygdsförbund när det gäller ansökningen om stöd för en luftvärmepump.

En del ansåg att byaföreningen tidigare var en något inåtvärmande grupp.

Ett viktigt beslut för föreningens framtid togs 2018. Då förvandlades den enspråkigt svenska Kullo-Mickelsböle Allmogeföreningen till den tvåspråkiga Kullo-Mickelsböle byaförening-Kulloo-Mickelsbölen kyläyhdistys. Namnet må vara otympligt men Linda säger att förändringen haft en avgörande betydelse för att föra samman språkgrupperna och få byborna att arbeta mot samma mål.

– En del ansåg att byaföreningen tidigare var en något inåtvärmande grupp. Trots att ett fåtal personer protesterat mot namnbytet genom att lämna föreningen anser de flesta att förändringen var en mycket bra sak. Föreningen är hundra år gammal men utan namnbytet tror jag knappast att den skulle ha klarat sig hundra år till, säger Linda.

Eget byaprogram

Förutom evenemang relaterade till underhållning och motion arbetar byaföreningen bland annat med ett byaprogram för Kullo. Kortfattat handlar det om att säkerställa att Kullo även i framtiden ska vara en bra plats för invånarna. Under hösten gjorde man en trygghetsvandring längs med vägarna och slutsatserna därifrån ska samlas i en rapport som skickas till Borgå stad och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.

Naturen är viktig, här finns skola och dagis på svenska och finska.

Vad tycker då Kulloborna själva att är det bästa i byn? Lotta har svaret eftersom man gjort en enkät i samband med byaprogrammet.

– Naturen är viktig, här finns skola och dagis på svenska och finska. Förbindelserna är goda och man kan hitta sin egen frid här.

Linda påminner om att byaföreningen är en slags paraplyorganisation för aktörerna i byn.

– Byagemenskapen i Kullo handlar inte om någon enskild person: den byggs upp av alla föreningar, företag, skolorna, barnen och de vuxna.

Mer läsning