Bryggans saga är all

Vid åstranden vid Lingonstigen 2 finns en bygga som invånarna använder då de tar sig ett dopp i ån. Nu ska den bort, liksom alla andra privata bryggor längs ån som står på stadens mark.

Anneli Tuomainen är arg. För ett år sedan dök en lapp upp på bryggan som ligger intill husbolaget hon är ordförande för, och efter ett år av osäkerhet kom beskedet – bryggan är olaglig och ska bort. I ett brev från kommunaltekniken i Borgå meddelas att den ska vara borta innan året är slut.

– Vi vill ha vår brygga kvar och förstår inte varför den inte skulle få finnas där. Vem stör den? säger Anneli Tuomainen.

Husbolaget ligger på Lingonstigen 2 vid ån och består av tidigare Savilinna som byggts om och ett nybygge på samma gård. I bolaget bor omkring trettio personer.

Bryggan vid Lingonstigen 2 är en flytbrygga med landgång. Några av bräderna på landgången och några på själva bryggan byttes ut i våras. Meningen var att göra en större reparation eftersom bryggan börjar vara sliten, men eftersom dess framtid är osäker valde husbolaget att inte satsa så stora pengar på den.

– Vi vet ju inte om vi får ta till motorsågen på hösttalkot, säger Anneli Tuomainen.

Det var på midsommaraftons afton i fjol som en lapp dök upp på bryggan. På den stod det att bryggan skulle bort före den 1 augusti. Tuomainen försökte kontakta kommunaltekniken i Borgå, men avdelningen gick inte att nås i juli. Så bryggan blev kvar. Efter det har man både direkt och via husbolagets disponent varit i kontakt med staden. I maj kom meddelandet att alla privata bryggor som inte har lov ska bort före årets slut.

Bryggan dök upp

Husbolaget har inte själva låtit bygga bryggan.

– Efter att slutgranskningen på fastigheten gjordes 2009 hämtade byggbolaget bryggan hit. Vi trodde förstås alla att det var lagligt att ha en brygga och kunde inte ens tänka oss att den skulle behöva ha ett lov, säger Tuomainen.

Från husbolaget har man varit noga med att hålla snyggt på "sin" strand.

VILL SIMMA. Eija Pajari och Anneli Tuomainen som bor på Lingonstigen 2 vill ha kvar sin brygga för att kunna at sig ett dopp i ån. Bild: Kristoffer Åberg

– Vi putsar och håller fint. Varje vår rensar vi vass och annat ur vattnet, säger Eija Pajari, invånare och tidigare ordförande för husbolaget.

Pajari är ivrig simmare, och hon är en av dem som simmande putsat stranden.

Husbolagets tomt går nästan ända fram till ån, men inte riktigt.

– Vi har föreslagit staden att vi kan hyra vattenområdet där bryggan finns och erbjudit oss att köpa strandbanken. Men staden verkar inte vilja ha pengar, konstaterar Tuomainen.

Lika för alla

Hamnföreståndare och arbetsledare Janita Pihlaja-Wickholm på Borgå stad berättar att det inte bara är enskilda bryggor som är föremål för granskning.

– Vi rensar och städar upp områden som ägs av staden längs stränderna från Emsalö bro och till Finnby, lite i taget. Arbetet görs efter hand när det finns tid. Vi började för omkring tio år sedan. I år kollar vi ån fram till motorvägsbron, säger Pihlaja-Wickholm.

Utgångspunkten är att man inte får ha någon brygga om man inte äger stranden där bryggan är fäst och har rätt att utnyttja vattenområdet. De flesta tomterna sträcker sig inte ner till ån.

– Vi åtgärdar allt vi hittar som olagligt finns på stadens område. Folk har grillstugor, förvaringsutrymmen, komposter, båttrailers och nöjeshus utanför den egna tomten, på stadens mark.

Också båtar som dragits upp på mark som ägs av staden har försetts med uppmaning om att flyttas.

– Principen är att alla kommunbor ska behandlas lika. På sitt eget område får man förvara det man vill. De bryggor som finns på eget område får finnas, säger Janita Pihlaja-Wickholm.

I ett brev från kommunalteknikens chef Kari Hällström till husbolaget på Lingonstigen preciseras att strandbanken, som inte hör till tomterna, är markerad som parkområde och att det finns en reservering att bygga en lättrafikled längs ån, även om det inte finns några konkreta planer på att bygga någon just nu.

Det finns ett undantag då det gäller att ha en brygga fastän man inte äger en tomt som går ner till vattnet.

– Undantaget är om man har servitutsrätt till en båtplats. En servitutsrätt är en gammal rätt till badplats, strandplats eller båtplats, lite beroende på, som är beviljad för länge sedan och som finns inskriven i fastighetsregistret, säger Pihlaja-Wickholm.

Servitutsrätt

85 fastigheter har servitutsrätt till ett omkring två hundra meter långt område i Jernböle vid Finnbyvägen, lite norr om husbolaget vid Lingonstigen 2. De som har den rätten kan ha sina båtar på servitutet eller tillsammans bygga en brygga längs stranden.

Husbolaget på Lingonstigen 2 har inte servitutsrätt.

SERVITUT. Lite längre upp längs ån, dit Anneli Tuomainen visar, finns servitutsområdet på vilket de som har servitut för båtplats kan bygga sin brygga. Husbolaget på Lingonstigen 2 har inte servitutsrätt. Bild: Kristoffer Åberg

– En servitutsrätt får man behålla när man en gång fått den. Men man måste hålla sig på servitutsområdet.

Då servitutsrätterna beviljades hade folk små roddbåtar som drogs upp på stranden och nu när båtstorleken blivit större så lämpar sig inte området längre. Därför har en del byggt nya bryggor utanför det egentliga servitutsområdet. Det får man inte heller göra.

– Det går inte att flytta på sin rätt till ett lämpligare område eftersom staden inte vill binda sina händer för inkommande markplanering, säger Janita Pihlaja-Wickholm.

Också servitutsområdet, som i dag är skräpigt och där det finns en hel del skrot, ska städas upp så småningom. På området finns också båtar och bryggor vars ägare inte bor ens nära området eller har rätt till båtplats.

Janita Pihlaja-Wickholm påpekar att staden inte uppmanar folk att flytta sina båtar och ta bort bryggor för att bråka.

– Det är för vårt allas bästa att vi städar upp längs stränderna. Jag tycker till exempel att det är fel att en del ska betala för båtplats när någon annan drar upp sin på stadens strand strax intill, säger hon.