Borgåskolorna får nya redskap

HOPPFULL. Rikard Lindström gillade till en början inte prestationsbaserad budgetering men nu ser han möjligheterna. Bild: Kristoffer Åberg

Prestationsbaserad budgetering ska ge skolorna mera att säga till om men penningmängden ökar knappast.

På dagvårdssidan har systemet redan fungerat i något år, nu nappar skolsektorn på. I tisdags samlades rektorerna till ett fördjupningsmöte kring prestationsbaserad budgetering. Känslorna är en aning blandade så här i början men i det stora hela positiva.

Utbildningsdirektör Rikard Lindström säger att då han först bekantade sig med verktyget, det var för ett par år sedan, tyckte han att det inte lämpar sig för Borgåskolorna.

– Nu ser jag möjligheterna.

Timresursen avgjort

Hittills har politikerna fatta beslut om skolornas timresurser men skolorna har inte vetat vad det kostar i slutändan.

En ung, obehörig lärare har ju exempelvis inte samma lön som en behörig med lång arbetserfarenhet.

– En ung, obehörig lärare har ju exempelvis inte samma lön som en behörig med lång arbetserfarenhet.

Prestationsbaserad budgetering ger den enskilda skolan en viss mängd euron som sedan fördelas av skolan själv.

Rikard Lindström förklarar att läroplanen ju avgör hur många undervisningstimmar en elev ska få och vad hen ska lära sig. Möjlighet till skolvisa lösningar finns ändå i framtiden.

– Det går till exempel att vid behov dela på grupper och styra pengar till önskade verksamheter.

Om det ett läsår till exempel inte finns så stort behov av handledare kan man just det året satsa mera på undervisningstimmar, för att ta ett exempel.

Motiveras

Han tror att rektorer och lärare motiveras av det aktuella budgeteringssystemet eftersom det ger dem ett redskap de inte tidigare haft.

– Visst undrar många också om jobbmängden kommer att öka.

Rektor Niklas Läckström vid Vårberga skola är försiktigt nyfiken och intresserad av det nya. Han säger att skolorna hittills drabbats av sparkrav efter sparkrav och rektorerna har kunnat påverka bara cirka 3 procent av budgeten.

Nu får vi en chans till skolvisa satsningar och det är bra. Vi kanske vill satsa på böcker, musik eller någonting annat.

– Nu får vi en chans till skolvisa satsningar och det är bra. Vi kanske vill satsa på böcker, musik eller någonting annat och hittills har den möjligheten inte funnits. Härefter kan vi spara på någonting och satsa på något annat.

Han framhåller ändå att kontrollen över alla interna utgifter måste fungera och då talar han om hyror, städning, mat och liknande.

– I dag är det så, att även om det inte städas på en vecka på grund av sjukdomsfall, betalar vi ändå. Vi borde ju betala bara för det vi verkligen får.

Inga ekonomer

Niklas Läckström påpekar dessutom att rektorerna saknar merkantil och ekonomisk utbildning.

– Allt står och faller på hur bra verktyg vi får för att kunna hålla koll på pengarna.

I det här skedet oroar han sig ändå inte utan säger sig vara intresserad av den riktning budgeteringen nu tar.

Rikard Lindström förklarar att man nu ska bygga up ett verktyg för ledningen och exakt hur länge det tar är oklart.

– Jag hoppas att det går att använda i februari 2017.

Ett delmål är att det nya systemet beaktas då nästa års budget görs upp.

– Nu ska det företag som säljer budgetsystemet få uppgifter av lönekontoret om konkreta löneutgifter och det gäller för skolorna att kontrollera om allting stämmer för nästa läsår.