Borgåettor får sina kunskaper testade

Fyrtionio förstaklassare i Kvarnbackens skola i Borgå deltar i en riksomfattande utvärdering där lärresultaten mäts och följs upp under hela den grundläggande utbildningen, närmare bestämt i ettan, trean, sexan och nian.

– Det är fråga om en longitudinell utvärdering av lärresultaten där samma elevers kunskaper utvärderas vid fyra tillfällen under skoltiden, säger projektchef Carola Åkerlund från Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU. Projektet är väldigt spännande, den här typen av utvärdering har inte gjorts tidigare och det är exceptionellt att vi börjar redan i ettan.

Enligt Åkerlund är longitudinella studier något av en trend inom utbildningsvärlden. I stället för att mäta elevernas kunskaper vid ett visst tillfälle vill man följa upp lärresultaten över en längre tid och den vägen få en uppfattning dels om utgångspunkten för lärandet, dels för elevernas utveckling.

Inom matematikens område har NCU tidigare gjort några utvärderingar med längre tidsspann, men den utvärderingsprocess som nu utförs är den allra första i sitt slag och omfattar även kunskaper i modersmål och litteratur.

Samma elevers kunskaper utvärderas vid fyra tillfällen under skoltiden.

– I ett senare skede kan det bli aktuellt med att utvärdera lärresultaten även i andra läroämnen, men nu ligger fokus på modersmål och matematik, säger Åkerlund.

Kunskapsmätning

I studiens första skede uppmättes cirka 7 000 förstaklassares kunskaper under två veckor i augusti, och den andra delen av mätningen görs i mitten av september. Klasserna som deltar har utsetts genom slumpmässigt urval, och i östra Nyland deltar band annat ettorna i Kvarnbackens skola. Deras kunskaper testades redan under deras andra skolvecka.

Att testet utfördes direkt vid skolstarten har en klar orsak. Enligt Carola Åkerlund är elevernas kunskaper på väldigt varierande nivå då de kommer från förskolan för att senare, med tiden, jämnas ut.

– Det är positivt att det görs en longitudinell utvärdering av elevernas kunskaper, men lite häftigt är det att ettorna precis har hunnit börja skolan då testet görs. Allting i skolvärlden är så nytt för dem, säger Anne Smolander, rektor på Kvarnbackens skola.

Samtidigt beskriver Smolander projektet som väldigt intressant, i och med att de återkommande testerna gör det möjligt att få fram jämförbara lärresultat för eleverna.

Lite häftigt är det att ettorna precis har hunnit börja skolan då testet görs.

Föräldraenkät

Till saken hör att NCU:s utvärdering inte bara omfattar ett test utan även en föräldraenkät där barnets bakgrund vägs in i resultaten. Det handlar till exempel om att få vetskap om elevens språkbakgrund, om familjen är enspråkig, tvåspråkig eller kanske flerspråkig.

– Vi vill få olika slags information om eleven för att få en uppfattning om hans eller hennes attityd till skola och utbildning. Vi vill veta om eleven har intresse för att lära sig saker och vill också få grepp till exempel om hobbyer, om vad eleven sysslar med under sin lediga tid, säger Carola Åkerlund.

En annan intressant jämförelsegrund hänför sig till hurdan slags vård eleven fått som barn. Har barnet vårdats hemma under åren före förskolan, tillbringat tid hos en familjevårdare eller kanske börjat väldigt tidigt på dagis? Enligt Åkerlund strävar NCU efter att komma åt skillnader mellan elevernas lärresultat som eventuellt kan knytas till den vård som barnet fått före skolåldern.

Vi vill veta om eleven har intresse för att lära sig saker och vill också få grepp till exempel om hobbyer.

Miljöpåverkan

– Det vet vi att dagis- och förskolemiljön påverkar barnet precis som hemmiljön, men hur det inverkar på barnet och deras kunskaper känner vi inte till. Det här är en fråga som folk ofta har åsikter om, och via den här utvärderingen kan vi få vissa svar.

En fråga som varit mycket på tapeten är också om och hur föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på barnens inlärning och kunskapsnivå. Motsvarande faktor har också funnits med som ett element i Pisaundersökningarna, och samma gäller jämförelser mellan kön.

– Det har diskuterats mycket kring könskillnader, om man ska jämföra pojkars och flickors resultat. Man borde inte behöva ange någondera i en utvärdering, men samtidigt finns det mätta skillnader på pojkars och flickors kunskaper och också inom Pisaundersökningar håller man kvar könsuppdelningen, säger Carola Åkerlund.

FAKTA

Longitudinell utvärdering

Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU, går från och med i höst in för en riksomfattande utvärdering där elevers kunskaper uppmäts och följs upp genom hela den grundläggande utbildningen.

Elevernas lärresultat i modersmål och matematik utvärderas i ettan, trean, sexan och nian. Det är samma elever som testas och vars kunskaper bedöms.

Cirka 7 000 elever deltar, av dem är drygt 1 000 är svenskspråkiga.

Det är första gången som den här typen av longitudinell utvärdering genomförs. År 2026 går årets förstaklassare ut nian, då genomförs den sista delen av utvärderingen.

Grundligt test

Den longitudinella utvärderingens viktigaste del är ändå resultaten från de digitala uppgifterna som förstaklassarna utfört.

Testet på cirka 60 minuter undersöker den allra första basen för kunskaperna i modersmål och matematik utifrån en specialbyggd datorplattform. Ettorna förväntas inte kunna skriva eller räkna utan poängen är att se på vilken nivå de befinner sig vid skolstarten. Också de elever som till exempel redan kan läsa omfattas av mätskalan.

Det har diskuterats mycket kring könskillnader, om man ska jämföra pojkars och flickors resultat.

NCU har testat programmets funktionalitet på sex- och sjuåringar som ännu går i förskola, och enligt Åkerlund har barnen inte haft några problem med att följa instruktionerna och göra uppgifterna. I praktiken utförs testet på pekplatta eller dator med hörlurar så förstaklassarna kan koncentrera sig på uppgifterna och inte stör varandra.

– Eleverna får lyssna på korta instruktioner så de vet vad de ska göra. Till vissa delar påminner testet om ett datorspel, ettorna får till exempel flytta på föremål och räkna klossar, säger Carola Åkerlund.

Hur länge själva testsituationen tar beror på eleven, bland annat beroende på hans eller hennes språkliga kunskaper; en del är snabbare och andra långsammare på att ta sig igenom materialet. Dessutom behöver förstaklassarna inte göra hela testet i ett svep.

– Eleverna kan pausa och fortsätta, säger Åkerlund.

GLADA ETTOR. Elvina Lönnberg (längst framme), Mayra Henkola och Viktor Lind tyckte att testet var roligt och inte för svårt. Det kanske hjälpte att testplattformen som det Nationella centret för utbildningsutvärdering byggt upp påminner om ett datorspel. Bild: Kristoffer Åberg

"Roligt"

I korridoränden i Kvarnbackens skola där förstaklassarna håller till går det livat till under dagen för testet. I två av klassrummen pysslas det för fullt medan testet är i full gång i det tredje. Mayra Henkola och Elvina Lönnberg i klass Ib har redan avklarat sina test och är nöjda och glada.

– Det var frågor och uppgifter man skulle göra på dator, en del var lite svåra och en del riktigt lätta, säger Mayra och tillägger att det fanns en röst som förklarade vad man skulle göra.

– Om man inte hörde riktigt vad som sades kunde man trycka på en röd knapp och då kunde man välja att få hjälp av en katt, en hund eller en mus. När man tryckte på djuret sa datorn samma sak på nytt, förklarar hon.

Elvina Lönnberg, som hör till de förstaklassare som redan kan läsa, var inte alls nervös inför testet och tyckte bara det var roligt.

– Ingenting var svårt, säger hon glatt.

Vet ni varför ni gjorde testet?

– Det var ett prov, konstaterar Elvina.

Det var frågor och uppgifter man skulle göra på dator, en del var lite svåra och en del riktigt lätta.

Syftet med den inledande mätningen är att får en tillförlitlig bild av nivån på kunnandet bland ettorna, såväl regionalt som i hela landet. Av de drygt 7 000 eleverna som deltar är de svenskspråkiga procentuellt flere än de finskspråkiga.

– De svenskspråkiga förstaklassarna som deltar är cirka 1 000, annars skulle samplet bli för litet, säger Carola Åkerlund.

Resultaten väntar

När också den sista testdelen är gjord kommer NCU att processa både testsvaren och svaren från föräldraenkäten. Resultaten från undersökningen blir klara vid årsskiftet men Carola Åkerlund är noga med att påpeka att man inte ger ut några elev- eller skolspecifika resultat.

De svenskspråkiga förstaklassarna som deltar är cirka 1 000.

– Utvärderingen av lärresultaten sker anonymt och inga enskilda uppgifter publiceras, säger hon.

Däremot får nog lärarna som deltar tillgång till de egna elevernas resultat och även skolor och kommuner får rapporter om elevernas genomsnittliga kunskaper.

Samma elever som testats i ettan kommer att få sina kunskaper grundligt bedömda också i årskurs tre, sex och nio. När vi skriver 2026 kommer årets förstaklassare att ha klarat av den sista etappen av den longitudinella utvärderingen av lärresultaten. Först då kan de slutgiltiga konklusionerna av det insamlade materialet dras.

Utvärderingsplanen är fastställd av Undervisningsministeriet.