Borgåborna är nöjda idrottare, men staden kan förbättra på flera punkter

UTREDARE. Anton Ahonen från Urhes Oy har gjort undersökningen som kartlägger Borgåbornas idrottsvanor och åsikter om stadens tjänster.Bild: Max Nyberg

Stadens utredning kring idrottstjänsterna beskrivs som ovanligt stor också ur en nationell synvinkel. Den tog nästan ett år att färdigställa. Kort sagt är Borgåborna mycket nöjda med det mesta.

För en tid sedan bestämde man sig för att reda ut hur idrotten och motionerandet mår i Borgå. Det resulterade i en utredning och en mycket omfattande rapport som publicerades på fredagen.

Man har inte bara sett hur Borgåborna rör på sig och vad de anser om idrottstjänsterna, utan också hur idrottstjänsterna borde utvecklas under det kommande årtiondet.

– Vi ville ha en grund för utvecklingen av idrottsverksamheten i Borgå. Målet är att erbjuda bra tjänster till vettiga priser. Då behöver vi fakta som den här utredningen erbjuder, säger Per Högström, chef för idrottstjänster.

Berör tusentals

Anton Ahonen från Urhes som gjorde utredningen har kollat hur Borgåborna rör på sig och hur de uppfattar stadens idrottstjänster (se faktaruta). Totalt svarade över 3 000 Borgåbor, en siffra som närmar sig 15 000 om man räknar med att föreningarna också representerar medlemmarna.

Ett av de mest anmärkningsvärda, om än inte överraskande, resultaten är att barn, och särskilt unga, rör på sig alldeles för lite. Av barn som inte nått skolåldern rör bara var femte på sig enligt rekommendationerna, alltså tre timmar per dag. Intressant är också att bara var tionde förälder uppfattar att barnet rör på sig för lite.

– Det är en viktig målgrupp. Det är i barndomen som man börjar bygga sitt förhållande till motion och idrott. Siffran återspeglar hur det ser ut nationellt, säger Ahonen.

När barnen väl rör på sig är de populäraste ställena den egna gården och miljön i närheten.

– Det överraskande var att naturstigar också var mycket populära. Det visade sig också att föräldrarna är mycket nöjda med möjligheterna som finns, säger Ahonen.

Allt är ändå inte bara rosor: föräldrarna önskar fler lekparker nära det egna hemmet.

– Det gäller inte bara barnen. Föräldrarna önskar också att de kunde motionera där, till exempel med en närmotionsplats så att man inte bara sitter där och ser på när barnen leker. Många vill använda tiden aktivt.

Högstadiet förändrar

Bland lågstadiebarnen rör ungefär var tredje på sig enligt rekommendationerna. Siffran är lite högre än medeltalet i Finland, men Ahonen påpekar att något händer i högstadiet.

– Var tredje uppfyller rekommendationerna på sjunde klass. Två år senare är inte ens var femte. Det händer alltså en radikal förändring på två år. Detsamma gäller idrottsföreningar. På sjunde klass deltar nästan 60 procent i någon aktivitet. Två år senare har siffran sjunkit till 34 procent. Rasterna innebär också mera sittande med telefonen.

Det betyder också en utmaning för skolorna. Bildningsdirektör Hilding Mattsson påpekar att dilemmat främst gäller högstadierna. I lågstadiet innebär rasterna ännu lek och rörlighet.

– En möjlighet är att ha något på kvällar. Men det kräver resurser i någon form. Det är bara att titta på högstadiernas skolgårdar för att se vilka möjligheter det finns att röra på sig på rasterna i den åldern, säger Mattsson.

Vuxna i Borgå rör på sig lite mera än genomsnittet i Finland. Där finns ändå utmaningar: fler än varannan lider av övervikt, medan nästan var femte lider av sjuklig övervikt.

– Utmaningen är att fånga upp dem som behöver motionen mest. Det är också de som har mest nytta, säger Ahonen.

Kritiken mot idrottstjänsterna fokuserar främst på informerandet. 40 procent är missnöjda med hur staden sköter informationsgången.

– Det intressanta är att många visste så lite om hur idrottstjänsterna informerar att de inte kunde ha någon åsikt. Borgå har en del möjligheter och lösningar, som att kunna kontakta någon om lamporna inte lyser vid motionsslingan. Men folk vet inte om dem, säger Ahonen.

Sikte mot framtiden

Staden ämnar nu ta sig an resultaten från utredningen för att göra förbättringar och utvecklingsarbete. Ahonen kommer själv med några förslag för det kommande årtiondet. En tanke är att utveckla möjligheterna till motion, och hur invånarna får påverka saken.

– Som många andra kommuner så använder Borgå en modell från 1970- och 1980-talen. Personligen tror jag att man inte får ut all potential från idrottstjänsterna med en gammal modell. I framtiden kommer preventiva och hälsofrämjande åtgärder att bli mycket viktigare.

Ahonen föreslår bland annat att ta in företag och tredje sektorn.

– Frågan är om det är nödvändigt att ha all expertis inom staden. Det är speciellt med de svåra grupperna som verklig expertis börjar spela en ännu större roll, alltså de som rör sig allra minst.

Satsa på motionsplatserna

Ahonen förespråkar också en satsning på motionsplatserna – dels att renovera och modernisera, dels att bygga nytt. Bland annat nämner han en mångfunktionshall, en jätteinvestering som stundvis också diskuterats inom staden.

– Den borde ge plats för också annat än sport, till exempel konserter, för att förbättra lönsamheten. En hall kräver utomstående finansiering, men det finns ändå möjligheter för staden att subventionera idrottsturer genom att köpa upp turerna och sälja vidare.

Också antalet gång- och cykelvägar borde bli fler, anser många av de som deltog i utredningen.

– Många har frågat efter dem, särskilt utanför centrum. Det är också den mest använda motionsformen.

Sammantaget är ändå idrottstjänsterna i mycket bra skick.

– Det är så bra att Borgå inte borde sikta på det nationella medeltalet. Här kunde man bli föregångare inom idrottstjänster.

Borgåbor och idrott

Rapporten hittas på stadens hemsidor: borga.fi/idrottsutredning.

Tillfrågade: barn under skolåldern (351 svar av föräldrar till barn i daghems- och förskoleålder), skolelever (1 893 svar), idrottsföreningar (86 svar) och vuxna (489 svar). Utöver det har Ahonen talat med en rad förtroendevalda och tjänstemän.

Borgåborna mycket nöjda med stadens idrottstjänster och möjligheterna att utöva motion i staden.

Barn och unga använder mest natur och skogar, gång- och cykelvägar, utomhusplaner och inomhussalar.

30 procent av eleverna i grundskolan rör på sig tillräckligt ur hälsosynpunkt. 10 procent rör på sig nästan endast under skolans gymnastiktimmar.

Utvecklingsförslag: modernisera idrottsplatser, fler gång- och cykelvägar, förnya modellen för idrottsväsendets serviceproduktion och förbättra kommunikationen och invånarnas delaktighet.