Borgå tar till sensorer i kampen mot fuktskador

Borgå stad har nyss låtit bygga in 486 trådlösa fuktsensorer i nya Grännäs skola. Det handlar om ett pilotprojekt och visar sig modellen vara effektiv får den fortsättning. Sensorerna ska hitta eventuell fukt i tid och förhindra framtida problem.

Spänningen kring ett helt nytt skolhus är stor i Grännäs och det aktuella försöket med sensorer gör saken extra intressant. Så lärarna Katrin-Sofi Strömfors och Linda Sahamies passar på att följa med installeringsarbetet, då Erik Åberg med team är på plats.

Åberg är verkställande direktör vid M & E Management, som är återförsäljare av sensorerna vid namn Invisense i Finland.

– Metoden har utvecklats och testats vid universitetet i Linköping i Sverige, förklarar han och påpekar att konkurrens på marknaden inte i dag förekommer.

Fuktskandal sporrade

Produkten kom till efter en fuktskandal i Hammarby Sjöstad i Stockholm, då svenska staten och företaget Peab gick in med pengar. Peab var initiativtagare till forskningsprojektet i Linköping. Målet var att sensorerna ska kunna tillverkas till låg kostnad och i stora volymer.

Inom två år har cirka 150 000 sensorer sålts i Sverige. Först i Finland var Arcada Campus, där 2 150 fuktsensorer byggts in.

Sensorn ser väldigt anspråkslös ut. Den är liten och 0,06 millimeter tunn. Men den är flexibel och extremt temperaturtålig. Enligt Åberg har den lång hållbarhet, i princip ska den ha en livslängd som motsvarar ett badrums.

Energikrävande teknik förekommer inte, det finns exempelvis inga batterier. Sensorerna är ett slags kondensatorer som skapas genom att man trycker metallplattor i mönster på limbelagd plast på ett fuktkänsligt material. Sensorn är passiv, den skickar alltså inte data utan en speciell frekvens som läses av och tolkas med en handhållen skanner som uppger det exakta procentvärdet på den relativa fuktigheten. Systemet är mobilt 3G, 4G, Wifi och därmed flyttbart.

Appliceringsmöjligheterna är många. I Grännäs skola har man försett speciellt alla våta utrymmen, till exempel duschrum, med extra många exemplar i golv och väggar. Också runt alla fönster har fuktsensorer byggts in. Även klassrummen har sensorer, men bara ett fåtal eftersom dessa rum inte direkt anses vara i riskzonen.

Projektingenjör Tony Lökfors vid lokalitetsledningen i Borgå säger att det i branschen finns tiotals företag som erbjuder sina tjänster och det kan vara svårt att välja. Man måste pröva sig fram. Att man nu beslutade sig för att testa just den här metoden har bland annat att göra med just trådlösheten.

– Flera koncept omfattar små batterier och i skolmiljöer finns alltid en risk för att den här sortens tillbehör försvinner.

Viktig information

Enligt Lökfors valde lokalitetsledningen att installera närmare 500 sensorer, en mellanvariant av två offerter. Priset landade på cirka 20 000 euro skattefritt och omfattar även en viss uppföljning.

– Första mätningen sker fyra månader efter att huset byggts klart. Då försäkrar vi oss av att fukten från byggskedet är borta. Garantitiden är fem år och vi har ännu inte bestämt oss för när följande mätning görs. En möjlig tidpunkt är två år efter första granskningen.

Också i slutet av garantitiden kollas läget. Tony Lökfors vill ha erfarenheter av de aktuella sensorerna innan han planerar fortsättningen. Om modellen är bra används den säkert på andra byggnader eftersom den är enkel och inte hutlöst dyr.

Han påpekar att man också inom den normala hustekniken strävar efter att förbättra automatiken.

– Att mäta helhetsluftmängden är viktigt, då får vi bättre information om läget. Det vanliga är att fokuset ofta ställs på enskilda ventiler då de monteras på sin plats. Problemet är att då man försöker få dem rätt blir helheten fel.

Det som är svårt att veta i Grännäs är enligt Lökfors om de närmare 500 sensorerna nu är på rätta ställen. Det hoppas man givetvis.

Inne i nybygget sätts fuktsensorerna på plats på golvet innan själva golvytan lagts på. Det ser väldigt lätt ut eftersom lapparna är självhäftande. Mervi Palanen och Erik Åberg installerar en sensor i taget och det går raskt undan efter att man hittat rätta platser. Palanen är expert på saneringsbyggande och säger att passionen just nu är sensorer.

Kommunikationsplanerare Hanna Palo hör till dem som noga följer med arbetet. Hon har sedan slutet av 2017 jobbat vid lokalitetsledningen och informerar om nybyggen och renoveringar.

– Jag har redan lärt mig väldigt mycket och insett hur mycket staden faktiskt gör för att få ordning på problemen med inomhusluften. Det är en krånglig process.

Konditionen utreds

Projektingenjör Pekka Koskimies berättar att konditionsundersökningar i år görs i cirka tio av stadens skol- och servicebyggnader. Under sommaren har Tuorilan koulu, Kerkkoon koulu och Peipon koulu kollats, i Keskuskoulu görs tilläggsutredningar. I höst undersöks Albert Edelfeltin koulu och Huktis daghem. På listan för i år finns också Strömborgska skolans huvudbyggnad, Borgågården, social- och hälsovårdsstationen i centrum, Fredsgatans hälsostation, Lundagården, Ånäshallen, räddningsstationen i Kungsporten och kommunteknikens depå. Rapporterna blir klara i höst och vinter.

Bland de hus som undersöks finns flera sådana där verksamheten upphört eller kommer att upphöra. Grundliga kontroller krävs för att reda ut eventuella renoveringsbehov och kostnader för att sedan kunna besluta om framtida användning. I vissa fall förbereds också försäljning.

Koskimies konstaterar att staden har cirka 150 egna fastigheter, så granskningarna tar tid.

FAKTA

Fuktsensorerna i Grännäs

Tekniken som Invisense tagit fram använder induktiv mätning för att beräkna relativ fuktighet.

Systemet är trådlöst.

Närmare 500 sensorer har installerats i skolhuset.

De flesta finns i våta utrymmen.

Projektet kostar staden cirka 20 000 euro.

Lyckas det i Grännäs kan det få fortsättning i Borgå.