Borgå stads nya strategi heter Drömmarnas Borgå 2030 och visst får man en känsla av att det är en drömstad som beskrivs

BORGÅBO. Eva Wahlström tycker att Borgås strategi fram till 2030 närmast ser ut som en turistbroschyr. Bild: Stina Jäderholm

En reklamtext utan konkreta lösningar? Eller en vägkarta för Borgå stad som tydligt visar vart staden är på väg och hur man ska nå målet? Borgåfullmäktige får i morgon onsdag ta ställning till Drömmarnas Borgå 2030.

Eva Wahlström bläddrar i den senaste versionen av Borgå stads strategi, den version som fullmäktige får framför sig på onsdagskvällen. Wahlström tog, tillsammans med sin man Ronny, i början av året flitigt del av strategiarbetet i Club Strategi.

– Det här är första gången jag ser resultatet. Jag visste ju inte riktigt vad jag skulle vänta mig, men närmast ser det här i mina ögon ut som en reklamtext eller en önskelista.

– Var finns de konkreta lösningarna, hur ska man i praktiken komma fram till målen? Här ges ett för stort utrymme för tolkningar. Det skulle behövas betydligt mycket mer fakta och också att man först formulerar var problemen ligger i dag.

Plats för bättre information

Eva Wahlström och hennes familj flyttade till Borgå från Esbo för ungefär ett år sedan. Hon kan jämföra livet för en barnfamilj i Esbo med det i Borgå. Att man i Borgå inte har någon kommundel till hemvårdsstödet samtidigt som kommunalskatten är högre än i Esbo är ett stort minus.

– Men vi upplever att Borgå är en trygg stad, med korta avstånd. Det är lätt att få kontakt med grannarna. Ett stort plus är i vårt fall att våra barns farmor och farfar bor här.

– Rådgivningen fungerar inte lika bra som i Esbo. Här är det omöjligt att gå till rådgivningen utanför kontorstid, och några jourtider finns inte heller. Vi bor i Hornhattula och det betyder att rådgivningen sker på finska.

Det är svårt att få info i viktiga ärenden när man är nyinflyttad och inte känner till systemen.

– Det var besvärligt att söka dagvårdsplats, informationen på stadens hemsida är mycket otydlig, säger Wahlström. Jag ringde först fel flera gånger.

Nu går dottern i dagis i Näse och har för en tid sedan flyttat från en barack till en annan barack.

– Vi har inte fått veta något om framtiden, hur man inom staden har tänkt att dagvården ska ordnas i den här stadsdelen i framtiden, säger Wahlström. Det är inget man berättar om på föräldramötena och inte går det att hitta några uppgifter på stadens hemsida heller.

Borgå är en barnvänlig stad, står det i strategin. Kvalitativ utbildning och småbarnspedagogik skapar förutsättningar för växande, välbefinnande, deltagande och stadens konkurrenskraft.

Inget babysim

– Borgås strategi är närmast drömmar om framtiden, eller kanske en turistbroschyr, säger Wahlström.

– Det handlar om ytskum, helt utan konkreta exempel.

Wahlström har konkreta önskemål, som en kollektivtrafik med tätare turer. Hennes erfarenhet i dag är att man måste ha egen bil om man bor också bara litet utanför kärncentrum.

Hon vill ha en samlingsplats för småbarnsföräldrar, någonstans i centrum, som skulle vara öppen åtminstone alla vardagar.

– Nu finns det ingenstans att ta vägen om man till exempel måste byta blöja, säger hon. De allmänna toaletterna är i ett bedrövligt skick.

Det finns många aktiviteter för småbarn, men utspridda på olika aktörers hemsidor.

– Allt borde vara bättre samlat så att också vi nyinflyttade hittar rätt, säger Wahlström.

– Det finns många aktiviteter och det finns småbarn i Borgå, men ofta får man bilden att köerna är långa, allt blir fullbokat direkt. Och varför har en stad av Borgås storlek ingen möjlighet till babysim, det kan jag inte förstå.

Skolnätet i strategin

Eva Wahlström tar fasta på strategiförslaget ur en småbarnsförälders synvinkel. Andra intressegrupper kan hitta andra synvinklar.

Utredningen om bland annat skolnätets lokaler ska baseras på strategin.

Efter en lusläsning av strategin, det tar inte många minuter, hittas sex meningar som kan ge vägkost för dem som ska bestämma om stadens skolnät i framtiden:

– Vi anordnar utbildning i trygga och hälsosamma inlärningsmiljöer. Vi tar också hänsyn till ett ökat internationellt utbildningsbehov.

Vi skapar öppna och gemensamma rum för arbete, växelverkan, hobbyer och lärande.

– Vi livar upp stadens centrum, bygger ut det och gör det tätare samt utvecklar bycentrumens livskraft.

Stadens lokaler är i gott skick och används effektivt.

– Vi upprätthåller en levande landsbygd.