Borgå har ett överskott i bokslutet, men skulden ökar snabbt

EKONOMI. Det flera år långa investeringsprogrammet har nu kommit in i slutskedet. Sedan borde man kunna stoppa ökningen av stadens skuld, uppger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula Bild: Arkiv / Kristoffer Åberg

Borgå stads bokslut för år 2018 har ett överskott, uppger man från staden. Ett tungt investeringsprogram ökar ändå stadens skulder snabbt, och staden måste finansiera en märkbar del av investeringarna med lån,

Saken kommer fram i ett pressmeddelande som staden publicerade på onsdagsförmiddagen. Där poängterar man att det handlar om förhandsuppgifterna om bokslutet som just har blivit färdiga. Uppgifterna är preliminära och de kommer att bli tydligare när beredningen av bokslutet framskrider och affärsverkens uppgifter slås samman med bokslutet.

– Borgå investerar nu över 100 miljoner euro i barn och unga. Vi bygger eller totalrenoverar över tio skolor eller daghem. Det flera år långa investeringsprogrammet har nu kommit in i slutskedet. Sedan borde vi kunna stoppa ökningen av stadens skuld, säger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula om siffrorna.

Driftsekonomin försvagades år 2018 med cirka 10 miljoner euro jämfört med fjolåret. Verksamhetsintäkterna minskade med 1 miljon euro men verksamhetsutgifterna ökade med nästan 9,3 miljoner euro – av detta är 2,8 miljoner euro personalutgifter, 5,4 miljoner euro köp av tjänster och 1,2 miljoner euro övriga utgiftsposter.

– Inom social- och hälsovårdssektorn steg särskilt utgifterna för äldreomsorgen, handikapptjänsterna och specialsjukvården och inom bildningssektorn personalutgifterna i de finsk- och svenskspråkiga utbildningstjänsterna och materialanskaffningar, säger finansdirektör Raija Vaniala.

Kommunalskatteinkomsterna steg förra året med cirka 2 miljoner euro och samfundsskatteinkomsterna med 6,5 miljoner euro jämfört med fjolåret. Fastighetsskatteinkomsterna förblev oförändrade. Skatteinkomsterna översteg förra årets budget med cirka 3 miljoner euro. Statsandelarna ökade med 1,5 miljoner euro jämfört med föregående år.

– Årsbidraget stiger till cirka 23 miljoner euro, affärsverken medräknade till 28 miljoner euro. Årsbidraget ska kunna användas till att finansiera investeringarna för att staden inte skuldsätter sig, säger Vaniala.

Stadens investeringar ökade förra året till följd av skol- och daghemsprojekt till 41 miljoner euro. Staden var tvungen att finansiera nästan hälften av investeringarna med lån. Investeringsnivån kommer att hålla sig hög också under kommande år.

Stadens skulder steg ifjol till 163 miljoner euro, vilket är cirka 3 240 euro per invånare. Lånebeloppet steg förra året med cirka 350 euro per invånare.

– Under de två senaste åren har lånebeloppet stigit med 45 miljoner euro. Detta är 900 euro per invånare, konstaterar Vaniala.

För husbyggen, dvs. skol- och daghemsprojekt användes det 31 miljoner euro, för byggandet av kommunteknik 5,7 miljoner euro och för byggandet av idrottsplatser en miljon euro. Dessutom anskaffade staden fast och lös egendom för 3,5 miljoner euro.