Borgå gör skäl för epitetet matstad

Mat är mer än daglig föda. Mat är mode och trender, och ett viktigt samtalsämne. Maten förenar människor.

Minns du Restaurang Victoria i Laborhuset i hörnet av Mannerheimgatan och Biskopsgatan i Borgå? När ett bleknat inbjudningskort från 1946 cirkulerade på Facebook fick man bevis på att restaurangen faktiskt har existerat, men för oss mera färska Borgåbor säger varken Labor eller Restaurang Victoria något. Men hos många Borgåbor väcks minnen till liv.

Under de senaste åren har restaurangutbudet varit minst sagt omväxlande i Borgå. Vinna eller försvinna är vad som gäller inom restaurangbranschen i dag.

Den irländska puben Black Rose på Mannerheimgatan stängde, och i dag heter stället Bistro Gustaf, tidigare har stället haft namn som Apoteket och Sevilla. Rio Alba på Ågatan stängde, där hittar man i dag vinbaren Klubi & Kliffa. Raden av serveringar på åstranden, stadens nyaste vardagsrum, blev längre i somras. Under en promenad genom Borgås centrala delar kan man lätt räkna till närmare ett trettiotal kaféer och restauranger i Borgå centrum, sommartid flera till. Restauranger stänger, nya öppnar.

God mat har alltid varit kvalitetskriteriet nummer ett för en bra restaurang. Matfestivalen Smaku, som arrangerades för andra gången i somras, är en strålande idé som inspirerar restaurangerna att skapa det allra bästa som just deras kök kan åstadkomma.

Allt det här bidrar till att Borgå börjar bli känt som en mat- och restaurangstad av rang, också långväga gäster och turister vill testa matställena.

De många företagen har skapat en större efterfrågan och en erkänt högststående matkultur i Borgå. Men konkurrensen är stenhård och endast de företagare som har ett fungerande koncept har framgång.

Mat och dryck förenar människor och är ett stort samtalsämne i dag. Samtidigt som vi inser vilken rikedom vår egen matkultur utgör, tar vi nyfiket emot influenser från andra kulturer. Smaker, kryddor, vegetariskt, veganskt, insekter – möjligheterna är oändliga på vad vi lägger på vår tallrik.

Mat och restauranger handlar också om mode och trender. En av de stora trenderna är en annan sorts "skräpmat": Man blir bättre på att ta hand om svinnet och servera delar av råvaror som tidigare hamnat i soporna, du har kanske serverats överbliven blomkålsblast som tacoskal, eller fått in en skål friterade potatisskal friteras som snacks.

Nästa stora utmaning för restaurangbranschen kan vara en trend som växer med middag hemma hos mig, homecooking. Kocken, kanske en entusiastisk hemmakock, lagar gourmetmat i sitt eget kök och levererar till kundens hem, eller har restaurangen i sitt eget hem. Kontakten med kunderna sköts via en app, men precis som med Ubertaxi och Airbnb-inkvartering kan det här också väcka frågor kring konkurrens och skatter.

Att det finns många och bra restauranger för turister och oss Borgåbor att välja mellan har inte enbart med trivsel och stadens attraktionskraft att göra. Restaurangbranschen sysselsätter och genererar skatter.

Mat handlar också om fostran. Det visar inte minst den livliga debatten som förs om skolmaten. Skolan, hemmen men också matserveringar och restauranger har en viktig roll i att lära ut vad god och hälsosam mat är. Därför måste det också finnas restauranger som gärna servar barnfamiljer, och det till ett facilt pris. Och då handlar det inte om ett större utbud av snabbmatsrestauranger.

Man ska inte heller glömma att glesbygden i Borgå också kan bjuda på både äventyr och matupplevelser. I Pellinge har fiskaren Martin Tillman specialiserat sig på fisk, och hans beställningsrestaurang lär vara välbesökt.

Men när får restaurangerna i centrala Borgå konkurrens av något motsvarande? Fisk om något hör till vår lokala matkultur, i goda kockars händer kan man säkert trolla fram en spännande och lockande meny.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland