Borgå fasar för megalångtradare i centrum – Linna – Varis hoppas att Kommunikationsministeriets förslag stoppas

PROTESTER. Det är möjligt att även de östnyländska kommunerna får finna sig i att överlånga långtradare invaderar centra. Just nu försöker kommunerna stoppa planerna.Bild: KSF Media

Exempelvis en stadskärna som i Borgå kan inte ha överlånga långtradare på gatorna. Bilarna kan inte ens vända i korsningarna, påpekar stadens trafikingenjör Hanna Linna-Varis. Kommunikationsministeriets planer om att den här sortens bilar får köra var som helst väcker bestörtning i kommunerna.

Ministeriet vill snabbt få igenom en förordning som skulle tillåta att över 34 meter långa fordonskombinationer kan användas i trafiken utan särskilt tillstånd. Den nuvarande längdbegränsningen är 25,25 meter. Förverkligas planerna är Finland det första landet i Europa som tillåter långtradare som är längre än 30 meter.

Enligt förslaget får alltså långtradarna köra på vilken gata som helst, om inte kommunen uttryckligen förbjudit det.

Hanna Kemppainen, som är expert på samhällsteknik vid Kommunförbundet, säger att ändringen skulle innebära att längdbegränsningar för fordon måste fastställas och märkas ut på merparten av kommunernas gator.

– Kommunerna skulle antagligen också bli tvungna att utveckla arrangemang för att bevilja tillstånd.

Fel dimensionering

Hanna Linna-Varis påpekar att gatuområdena byggts för fordon enligt den nuvarande lagstiftningen. Man kan inte bara ändra, ofta är det inte alls möjligt. Hon lyfter också upp trafiksäkerheten.

– Nya industriområden kan i princip göras rymligare, men i praktiken är kommersiella tjänster och industriaktörer ofta förlagda i tättbebyggd gammal stadsstruktur. Då är det omöjligt att göra ändringar i gatunätet och det är inte heller förenligt med trafiksäkerhetsmålen.

Kommunförbundet påpekar att den aktuella förordningen inte beretts i enlighet med god lagstiftningssed och att verkningarna på kommunernas gatunät inte har bedömts.

Ändringarna motiveras bland annat med betydande transportekonomiska besparingar och minskade koldioxidutsläpp.

– De ekonomiska besparingarna har överdrivits kraftigt, men oberoende av det kan nyttan ifrågasättas.  Koldioxidutsläppen har beräknats minska med 66 miljoner kilo per år, vilket motsvarar ungefär en promille av de årliga CO2-utsläppen i Finland. Nyttan kan inte anses vara stor, särskilt inte när man beaktar nackdelarna, säger Leena Silfverberg som är enhetschef vid Helsingfors stads trafik- och gatuplanering.

Hon menar att det till och med finns en risk för att utsläppen ökar, om förändringen medför färre transporter på räls och fler på hjul.

Stor risk

Enligt Hanna Linna – Varis är det omöjligt att på förhand veta vad som händer i stadskärnorna om förordningen godkänns.

– Vi står inför en stor risk, men allting beror ju på hur transportföretagarna reagerar och i hur stor utsträckning de överlånga långradarna tas i användning.

Hon finner hela förslaget absurt och obegripligt. Hittills har ju kommunerna gjort sitt bästa för att få bort den tunga trafiken från centrum.

– Om det blir en dylik förordning måste vi med hjälp av trafikmärken förbjuda den här sortens trafik där vi inte vill ha den, säger hon.