Borgå å ska bli renare via gips på åkrarna

Fosforbelastningen i Borgå å och därigenom Östersjön ska minskas genom att åkrar intill ån gipsbehandlas. Pengar samlas just nu in via gräsrotsfinansiering för att så många odlare som möjligt ska kunna delta utan att behöva betala en cent. Målet 19 000 euro har vid det här laget nästan nåtts, men kampanjen fortsätter till maj.

Borgå vatten donerade i somras 18 000 euro till Borgåprojektet, som är en del av en större helhet kallad SAVE. Det handlar om ett av regeringens spetsprojekt för kretsloppsekonomi.

Tack vare de här pengarna har exempelvis Pekka Suominen i Karsby redan fått sina åkrar behandlade.

– Om man kostnadsfritt får vara med i ett sådant här försök ska man inte säga nej tack.

BIPRODUKT. Åkergipset är en biprodukt från industrin. Bild: John Nurminens Stiftelse

Suominen är en av de första fyra odlare i Östnyland som i höstas fick gips på sina åkrar.

– Jag kontaktades för att jag har lämpliga åkrar. Gipset breddes ut på cirka 12 hektar och snabbt gick det. Även grannen deltog i projektet, förklarar han och tillägger att en långtradare levererade gipset en lördag.

– Det lades ut då jag själv var på jobbet, hela proceduren tog ett par, tre timmar.

Han tycker att metoden verkar effektiv och bra.

– Inga biverkningar uppstår och arbetet är lätt att utföra. Nu är det bara att fortsätta odla som vanligt. Det är intressant att följa med fortsättningen.

FAKTA

Gipsprojektet för Borgå å

Fosforbelastningen minskas via gipsbehandling av åkrar.

Pengar samlas för tillfället in via gräsrotsfinansiering.

Gipsbehandling har visat sig vara en förmånlig och effektiv metod.

Odlarna får gipset gratis.

Satsningen samordnas av John Nurminens stiftelse.

Alla åkrar inte lämpliga

För alla slags åkrar lämpar sig behandlingen inte eftersom gips innehåller kalcium. Om en åker redan är överkalkad kan metoden inte användas. Gips sprids inte heller på åkrar som direktsås med höstsäd. Om gipset inte tillräckligt snabbt löses upp ordentligt i marken, kan salthalten på markytan tillfälligt stiga till en nivå som kan skada grodden. Hur länge det tar för gipset att lösa upp sig beror på nederbörden efter spridningen. Gipsspridning kan testas på åkrar som direktsås om spridningen sker på hösten och sådden på våren.

Pekka Suominen är lite sur på att odlarna alltid beskylls för att smutsa ned vattendragen.

– Vi utpekas som enda boven i dramat. Även om alla jordbrukare i Finland packar ihop sina åkrar finns problemet kvar. Vi förorenar mindre än vad fallet är i många andra länder. Men det är klart att också vi ska göra vad vi kan. Lyckas man göra vattnen renare via gipsmetoden är det ju till nytta för alla.

SAVE, dit den aktuella Borgå å – satsningen hör, är Helsingfors universitets och Finlands miljöcentrals gemensamma forskningsprojekt och är alltså en del av regeringens spetsprojekt för kretsloppsekonomi. Det finansieras av Miljöministeriet och ingår också i projektet Nutritrade med finansiering från EU Central Baltic.

Gipsbehandling av åkrar har visat sig vara en effektiv och säker metod att minska jordbrukets fosforbelastning på Östersjön och den accepteras också av bönderna. Resultaten bygger på ett stort pilotprojekt i Egentliga Finland.

Hösten 2016 spreds gips på drygt 1 500 hektar åkermark i Savijoki avrinningsområde. Det visade sig att fosforbelastningen från åkrarna minskade med 50 procent. Verkningstiden är fem år.

Modellen är förmånlig och bra jämfört med andra vattenskyddsmetoder, eftersom den är effektiv och använder sig av gips som blir över i industrin.

Vi har ju redan sett till att Hermansö reningsverk renar ytterst effektivt, nu är det klokt att vända blicken annanstans och se vad vi kan göra.

Borgå vatten agerade

Verkställande direktör Elina Antila uppger att Borgå vatten i somras finansierade gipsbehandling av cirka 70 hektar åker.

– Vi har ju redan sett till att Hermansö reningsverk renar ytterst effektivt, nu är det klokt att vända blicken annanstans och se vad vi kan göra.

Borgå vatten stöder också John Nurminens stiftelses avloppsprojekt i Vitryssland. Med hjälp av åtgärderna där minskas fosforutsläppen med totalt 970 kilo, vilket motsvarar årsutsläppet från Hermansöverket till Östersjön.

Projektchef Anna Saarentaus vid John Nurminens stiftelse säger att Borgå vattens donation egentligen var upptakten till gipssatsningen längs Borgå å.

I Borgå påverkar åvattnet Östersjöns tillstånd på flera kilometers avstånd från flodmynningarna. Största delen, närmare 100 procent av områdets näringsbelastning kommer från jordbruket, i synnerhet från den diffusa belastning som uppstår vid åkerbruk.

Till följd av alltför stora mängder näringsämnen eutrofieras havet, vilket bland annat leder till grumligare vatten och utökad algblomning. Eutrofierande fosfor och kväve rinner ut i Östersjön via Borgå å och Svartsån.

Via gräsrotsfinansiering strävar man nu efter att samla ihop minst 19 000 euro. Med hjälp av den här summan går det att behandla 70 hektar åkermark. Åtgärden minskar den årliga fosforbelastningen med 44 kilo. Åtgärden verkar i fem år, och därmed minskar näringsbelastningen totalt med 219 kilo. Gipset sprids på åkrarna hösten 2019.

VÄNDER BLICKEN. Borgå vatten har sett till att reningsverket i Hermansö är så effektivt som det i princip är möjligt. Nu vill man också satsa på andra projekt. Bild: Kristoffer Åberg

Fram till maj

Saarentaus förklarar att kampanjen startade i november och avslutas i maj nästa år.

Ett gipsprojekt för Vanda å är också aktuellt för tillfället och pågår till 2020. Det berör närmare 3500 hektar åkrar.

Utifrån de erfarenheter man nu får av gipsmetoden, ska en plan ska göras upp för en mera omfattande användning av behandlingen på lämpliga områden i södra Finland.

– Vid behandlingen sprids fyra ton jordförbättrande gips på en hektar. Gipset eller kalciumsulfatet löses upp i åkerjorden och förbättrar uppbyggnaden. Erosionen och utsköljningen av fosfor och organiskt kol minskar, vilket gör det utrinnande vattnet klarare och hindrar eutrofiering av vattendragen. Fosfor bevaras ändå i jorden i en form som växterna kan använda.

Den borttagna fosformängden uppskattas till cirka tio ton på fem år. Belastningen av fasta ämnen som gör vattnet grumligt minskar under samma tid med fem miljoner kilo.

Forskare följer hela tiden med projektet. Vattenkvaliteten följs upp med hjälp av kontinuerliga mätningar och prov.

– Utifrån de erfarenheter man nu får av gipsmetoden, ska en plan ska göras upp för en mera omfattande användning av behandlingen på lämpliga områden i södra Finland. Dessutom utreds om metoden lämpar sig för andra länder i Östersjöregionen.

Hufvudstadsbladet skrev i somras om gipsmetoden och om att man också kan behandla åkrar med strukturkalk. Tidningen intervjuade bland annat agronomen och jordbrukaren Juuso Joona, som inte är inkopplad i gipsprojektet, men som påpekade att alla markförbättringsmetoder fungerar under vissa omständigheter och är nödvändiga, men de utgör bara första hjälpen. Man borde också se till orsakerna.

Enligt Joona beror näringsutsläpp och erosion på att jordbruksmarken är i dåligt skick och odlingen ensidig. Åkermarken i södra Finland är ofta bar från att den skördats på hösten fram till vårsådden. Om vinternederbörden faller som regn över åkrar där det ingenting växer rinner mycket näringsämnen ut.

Man borde alltså odla mångsidigt och köra med växelbruk och höstsådd.

Snabblösningar behövs ändå också och här kommer exempelvis gipsbehandlingen in.

Miljöersättningssystemet

Karsbyodlaren Pekka Suominen tror att gipsmetoden, om den anses vara tillräckligt effektiv och bra, i framtiden blir en del av lantbrukets miljöersättningssystem. Då är många odlare säkert villiga att tillämpa den.

Också aktörerna bakom SAVE-projektet är av samma åsikt. Det anses mycket osannolikt att behandlingen blir obligatorisk och att lantbrukarna måste stå för spridningen. Gips passar inte alla åkrar och metoden måste därför förbli frivillig.