Blåbäret ska växa bakom husknuten

Hortonom Barbro Bergman-Robertz har planerat trädgårdar sedan början av åttiotalet. Hon har sett trender komma och gå.

En relativt färsk trend är att ta in skogen i trädgården genom att ge plats för bärris. På finska talar man om kuntta, på svenska om skogsbotten. Skogsbottnen tas till vara i Lappland och levereras i sjok till södra Finland. Leverantören säger att skogsbottnen är sådant material som annars skulle gå till spillo, till exempel vid kalhyggen eller vid olika slags byggen. I stället schaktas skogmarkens ytskikt bort och levereras som plattor färdiga att placeras ut i trädgårdar. Det finns också producenter, till exempel i västra Nyland, som säljer kuntta.

Kuntta har blivit populärt och önskas till både fritidsbostäder på landsbygden och till hus i staden. Ett annat exempel är Talludden, kuntta användes när man anlade trädgården där, säger Barbro Bergman-Robertz.

För att skogsbottnen ska trivas bör förhållandena i trädgården vara ungefär desamma som i skogen. Bäst trivs den i skugga eller halvskugga. Ett lager av sand ska bres ut på marken innan bitarna läggs på.

– I vissa fall kan det vara bra att bre ut en fiberduk på underlaget för att förhindra ogräset att ta sig igenom platsens ursprungliga mark.

Fördelen med att skogsvegetation i trädgården är att bärriset sköter sig självt och i bästa fall blir det några bär över till pajen.

Gräsmatta

Ett vanligt sätt att anlägga mindre gräsmattor är att köpa färdig matta på rulle.

– Men samma grundarbete behövs trots det, det vill säga ett underlag som utgörs av 25 centimeter tjockt lager av mylla. Man får gärna blanda in sand i myllan för att gräsmattan ska få stadga och bättre tåla slitage. Man måste också vara noggrann med att det utrullade gräset får god kontakt med marken. Det är en av förutsättningarna att gräsmattan ska börja växa, den får inte torka ut i början.

Ett sätt att hålla mossan borta från gräsmattan är att kalka och underhållsgödsla den och att se till att underlaget inte är för kompakt. Sanden dränerar och får gräsmattan att må bra. Det finns också knep att få mossan att försvinna.

– Man kan bre ut ett tre centimeter tjockt lager av sandblandad mylla på ställen där det växer mossa eller på hela gräsmattan. Det här kallas topdressing.

Klimatet

– Den där frågan har ställts mig redan i trettio års tid, säger Barbro.

Frågan hon hänvisar till är om hon i trädgårdsplaneringen beaktar de förändringar i klimatet som forskarna säger redan är här. Det gör hon om kunden så önskar, men hon vet att man till exempel i Sverige har gått inför att plantera ut gingkoträd som gatuträd och att magnolian har tagits in i trädgårdar i södra Finland.

– Egentligen handlar det om odlarens intresse och om lusten att prova på något nytt. Men vill man satsa på någon exotisk växt måste man också ha förmåga att sköta den. En art som blivit populär är små lönnar som trivs på varma ställen. Men man måste vara beredd på att vintrarna också kan vara så kalla att växten förfryser eller dör som en följd av väta och förfrusna rötter.

Lättskött

Barbro kan inte påverka husets storlek, men allra helst vill hon planera en trädgårdshelhet som beaktar taklinjen och står i proportion till huset. Därför tycker hon att det är synd att de lediga kvadratmetrarna på en tomt blir allt färre. Huset i sig tar upp största delen av tomten.

– Många vill ha en trädgård som inte är svår att sköta. Då lönar det sig inte att plantera ädelrosor utan i stället lättskötta buskar och barrträd. Aggressiva marktäckare som erövrar underlaget är exempel på lätta perenner. Nackdelen med dem är sniglarna trivs under dem. En annan lättskött perenn är spirean.

Barbro säger att hon har gett upp kampen mot sniglarna och konstaterat att det är en omöjlig uppgift att utrota dem.

– Men det finns växter som snigeln inte tycker om, till exempel hasselört, rhododendron, barrväxter och vintergröna.

Rhododendron har behållit sin popularitet och förr sattes den mitt på tomten. Det har också tagits fram mindre arter som inte kräver lika mycket utrymme som den stora lila (Rhododendron catawbiense) som tidigare var vanlig.

– Rhododendron klarar sig också bra i skärgården.

Meditativ

Tycke och smak förändras och det finns växter som var trendiga på sjuttio- och åttiotalet, men inte är det längre.

– Berberis, kornell och oxbär är exempel på sådana som inte lockar som tidigare. På sjuttiotalet kallade man aronian för framtidens växt, men inte numera. En ny trend är att blanda prydnadsväxter med ätbara växter, till exempel ett kryddland i rabatten. Ett annat nytt inslag är att kunderna vill ha någon form av vatten, till exempel prydnadsdammar, i sina trädgårdar. Trädgården har blivit en meditativare plats än tidigare.

Våren är högsäsong för Barbro. Hon berättar en planeringstid på en till två månader är optimal för henne. Då hinner hon skapa en genomtänkt helhet.

– Men visst har det hänt att jag har blivit uppringd av en kund som meddelar att "på torsdag kommer maskinen" och då har jag haft bara två dagar på mig att planera.

Hon säger att trädgårdsvänner som byter plantor med varandra ska undvika aggressiva främmande arter.

– Jag tänker till exempel på gullriset.

Pestroten som känns igen på sina rabarberliknande blad och växer här och där längs vägrenar var okänd i Finland på sjuttiotalet.

– Det berättas om en person som var besök på Mustila och som fattade tycke för den pestrot som växte där. Personen grävde i smyg upp en planta. Ett år senare måste hen komma tillbaka och erkänna stölden. Då hade pestroten spridit sig ohämmat och planttjuven var i behov av råd för att kunna bekämpa pestroten.

Beskärning

April har inte varit kall i Finland, men också på annat håll i Europa. Barbro har nyligen kommit hem från en resa i Schweiz.

– Här hos oss har kölden inte skadat växterna eftersom de fortfarande är i viloläge och då tål ganska mycket köld. Värre var det i Schweiz där växtperioden redan hade börjat. Folk är tvungna att täcka in vinodlingar och balkonglåder.

Därför finns det fortfarande tid för att beskära buskar och träd.

– Men det ska göras innan knopparna slår ut och högst en tredjedel av trädet åt gången.

Tidigare var receptet det att beskärningen skulle utföras på våren, men här har det skett en övergång mot beskärning i slutet av sommaren.

– Faran med vårbeskärning är, speciellt om man beskär för mycket, att vegetativa växter som vattenskott tar fart. Det finns också träd som bör beskäras först efter det de har fått blad, till exempel hästkastanj och lönn. Det är bra med beskärning, växten förnyar sig och blir starkare.

FAKTA

Främmande arter

Organismer som avsiktligt eller oavsiktligt med mänsklig hjälp har spridits från sina ursprungliga utbredningsområden.

Exempel på spridningsvägar är handel med trädgårdsväxter, införsel av vilt, import av varor och gods och via skeppsfarten med ballastvattnet.

Skadliga främmande arter är sådana som i värsta fall kan leda till att vissa arter lokalt utrotas. Till de skadliga som inte får spridas hör jättefloka, jättebalsamin, skunkkalla, vresros, blomsterlupin, asiatiska slideväxter, nordamerikanska gullris.

Källa: Miljo.fi