Bilarna förlorar makten och busstationen flyttas till andra sidan torget

STOR POTENTIAL. Fredrick von Schoultz påpekar att det är viktigt att få i gång centrumutvecklingen nu. Mycket går att göra för att liva upp området. Bild: Kristoffer Åberg

Trafiklösningarna är biffen i den nya centrumplanen för Borgå. Stadskärnan fredas för fotgängare och cyklister. De flesta gator förvandlas till långsamgator eller cykelgator. Bilarna får inte portförbud men hamnar i underläge.

Fredsgatan och Linnankoskigatan förblir enligt förslaget matargator som helhet, samma gäller en del av Biskopsgatan och Runebergsgatan. Mannerheimgatan får en öppen skvär vid Citymarkets hörn så att fotgängarna lättare ska kunna ta sig över den gata som nu bildar ett slags mur mot Gamla stan.

NYTÄNK. Nu föreslås att största delen av gatorna i stadskärnan blir långsamgator eller cykelgator. Det betyder att bilarna får en undanskymd roll även om de fortsättningsvis får köra in i centrum. Karttexten beskriver hur arkitekterna tänkt sig trafiken. Bild: Oskar Skogberg

Staden har beställt en översiktlig centrumplan av arkitektkollektivet Uusi kaupunki och WSP Finland, ett konsultbolag inom samhällsbyggnadssektorn med fokus på teknik och analys.

Många har med spänning väntat på vad som komma skall, eftersom en hel del arbete redan gjorts i öppna workshoppar. Fokuset har i människors tankar främst ställts på själva torgets framtid, men trafiklösningarna visar sig alltså vara de mest dramatiska i den nyutkomna rapporten.

Den är egentligen ett hopkok av det som bland annat stadsborna önskat sig vid verkstäderna, men något som överraskar också biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz är att arkitekterna så modigt tagit fasta på också stadens nya strategi och stadsutvecklingsnämndens önskemål om att göra Borgå till en fungerande cykelstad.

Den nya strategin prövas nu för första gången på allvar och det återstår att se om beslutsfattarna håller sig till den. Avsikten är att godkänna planen som grund för fortsatta detaljplaneändringar.

Gemensamt gaturum

Efter att ha granskat olika alternativ har rapportmakarna nämligen nu gått in för en modell där centrumgatorna fredats till och med mera än man ursprungligen tänkt sig. Inom det område som gränsar till Mannerheimgatan, Linnankoskigatan, Alexandersgatan och Ågatan är största delen av gatorna långsamgator eller cykelgator. Speciella cykelvägar behövs inte eftersom man cyklar på själva gatan, där också bilarna får köra riktigt långsamt.

Cykelgatans cykelrutt märks ut på den vanliga gatan med färgad asfalt, ofta röd. Bilarna får köra med en hastighet på högst 30 kilometer i timmen. För fotgängare anvisas i allmänhet en trottoar.

På en långsamgata tas farten ned på olika sätt, exempelvis med hjälp av ytmaterial och planteringar. Fotgängarna är i fokus och dirigeras till sin del av gatan. Cyklisterna har sin del. Hastighetsbegränsningen för bilar är 20 – 30 kilometer i timmen och övergångsställen finns i allmänhet inte.

Största delen av parkeringsplatserna får bli kvar i stadskärnan även om bilarna måste köra på fotgängarnas och cyklisternas villkor – långsamt och med eftertanke.

Bussarna har tillgång till Biskopsgatan och Fredsgatan samt Runebergsgatan mellan Mannerheimgatan och Lundagatan. För att fälla "muren" mellan Gamla stan och det övriga centrum har arkitekterna ritat in ett stort, upphöjt övergångsställe på Mannerheimgatan vid Krämartorget. Skvären är en del av utvecklingsprojektet för Citymarketkvarteret. Här får bilisterna förbereda sig på att stanna.

Finns nu en fara för att här uppstår en trafikpropp och att bilförarna småningom väljer Alexandersgatans bro och så uppkommer trafikstockningar på den här leden?

– Visst är det möjligt, säger von Schoultz som ändå påpekar att man på Alexanderstagats bro kan lägga in en fil till, det underlättar situationen.

Ågatan har kapats av för biltrafik mellan Lundagatan och Stadshusgatan. Här uppstår en cykelförbindelse från västra åstranden till den gamla stadskärnan genom att ett staket avlägsnas.

OMSTÄLLNING. Det är meningen att busstationen flyttar till torgets södra sida och norra delen viks för bland annat en saluhall. Bild: Borgå satd

Torgfunktioner byter sida

Busstationen flyttas till andra sidan av torget och den norra delen utvecklas till ett samlingsställe. Bland annat en saluhall på 300 kvadratmeter har ritats in. Busstationen ingår i en större helhet där det också finns exempelvis kaféer och torghandel, delvis under tak. Ett koncept med motionsplatser för barn, unga samt vuxna och seniorer ingår också.

Innan planerarna tagit fram sitt trafikförslag har de granskat gatunätets nuläge. Med tanke på biltrafiken är centrums viktigaste gator Mannerheimgatan och Alexandergatan. Båda har en daglig trafik på cirka 15 000 bilar.

Gatorna mellan huvudgatorna är betydligt lugnare med en daglig trafik på 2 000 – 4 000 bilar. Då parkeringsplatserna granskats har man kommit till slutsatsen att det egentligen inte finns något parkeringsproblem i centrum, lediga platser hittas alltid. Betalplatsernas årliga användningsgrad är i medeltal så låg som 0,25.

De föreslagna förändringarna är enligt konsulterna inte svåra att utföra, tvärtom passar Borgå centrum bra för en dylik transformation.

Men hur går det om bilister, fortgängare och cyklister inte klarar av att samsas om samma gaturum och det uppstår krockar och farliga situationer överlag?

Fredrick von Schoultz säger att motsvarande lösningar nog förekommer på andra håll, speciellt utanför Finlands gränser.

– Man måste helt enkelt planera så att tryggheten inte äventyras.

Människor kastas med andra ord inte ut som tärningar på en bricka för att se vad som händer.

FAKTA

Översiktsplanen

Beställd av staden.

Gjord av Uusi kaupunki och WSP Finland.

Planen innehåller fyra teman: utveckling av torgområdet, trafikregleringar, utveckling av de centrala affärskvarteren och ställen för kompletterande byggande i empirecentrumet.

Går till stadsutvecklingsnämnden nästa vecka.

Staden testar

Dessutom framhåller han att det gäller att pröva.

– Om någon lösning inte fungerar är det bara att justera på nytt.

Vad han också påpekar att vi nu har att göra med ett förslag.

– Det viktigaste är inte att förändringarna blir precis sådana som föreslås, men förändringar kommer alldeles säkert. Staden rår över torget, gator, trafik och parker. Här ses förändringarna allra först.

– Nästa vecka för vi förslaget till stadsutvecklingsnämnden och ger den tummen upp går vi vidare i rask takt.

von Schoultz är fullt medveten om att rapporten leder till livlig diskussion och även protester.

– Diskussion är bara bra.

Intressanta förslag finns också för de delar av centrum som staden inte själv har kontroll över, det vill säga främst privata fastigheter och då talar vi om att riva vissa hus för att bygga nytt, bygga till, också uppåt, och fräscha upp. Det är gröna tak och nya lösningar som helhet.

Lundi med nytt koncept

Exempelvis för köpcentret Sokos – Lundi förslår arkitekterna en helt ny, basarliknande fasadmodell mot torget och en restaurangvärld Kulinarium på hela 2 200 kvadratmeter samt ett bageri. Restaurangernas terrasser öppnas mot torget. Ett kontorshotell hör också till konceptet.

Vidare föreslås att den låga byggnaden intill Sokos rivs och att här skapas ett täckt atriumutrymme. Arkitekterna anser också att de underjordiska parkeringarna ska kopplas ihop med varandra.

Uusi kaupunki anser också att nuvarande Citymarkethuset ska rivas och ersättas med ett nytt hybridkoncept bestående av bostäder och affärslokaler.

På så kallade Elantotomten har det ritats in en hybridbyggnad som kan innehålla parkering, en bussterminal, affärslokaler, gemensamma lokaler och offentliga kvartersrum.

Biträdande stadsdirektören säger att busstationen nog planerats stanna kvar på torget men detta är ett annat möjligt och centralt alternativ.

Ett slags kulturcentrum, en ungdomsgård eller annan paviljongliknande aktivitetsbyggnad har placerats i Lyceiparken mellan Gymnasiegatan och Skepparegatan.

– Idén är fräsch men hör knappast till de mest brådskande projekten, säger Fredrick von Schoultz som ändå anser det vara bra att bolla med olika slags tankar.

En morot till?

Men hur ska ni locka med privatsektorn då? Stadens tidigare handräckning med sänkta taxor i samband med markanvändningsavtal har ju inte lett till ett enda konkret resultat.

von Schoultz hoppas att fastighetsägarna i detta skede visar intresse och deltar i utvecklingsarbetet.

– Det är också helt möjligt att staden ytterligare filar på lockbetet och bjuder något till.

Mer läsning