Stig upp från stolen

Det är farligt att sitta, det vet alla. Trots det sitter många hela arbetsdagen lång, vissa för att de måste och andra för att det känns bekvämast så.

– På många kontorsarbetsplatser införskaffas just nu höj- och sänkbara bord, konstaterar företagsfysioterapeut Cathlene Andersson. Det är litet av en trend.

När bordet väl finns där gäller det att verkligen använda höj-funktionen och att faktiskt stå, åtminstone en del av arbetsdagen.

– Det tenderar vara så att de som är aktiva sedan förr är aktiva också med att utnyttja de möjligheter ett nytt bord ger, säger Andersson. Det är svårare att aktivera dem som är passiva från början.

– Ändå är det faktiskt så att du dör fortare om du bara sitter. Stig alltså upp och stå! Ståendet ger mångsidiga hälsoeffekter. Det bygger upp muskulaturen, motverkar osteoporos, sänker vikten, motverkar rygg- och nackproblem och minskar risken för många kroniska sjukdomar.

Andersson betonar att benbyggnaden måste belastas och att musklerna måste användas, ingetdera händer när man bara sitter still.

– Vi kan fundera på varför vår kropp ser ut som den gör. Lyft på huvudet, ögonen sitter högt upp för att vi ska se så långt som möjligt, häng därför inte. Med en bra hållning känns kroppen lättare.

– Många säger att det är naturligt för dem att sitta med ryggen i krum. Naturligt är det väl inte, utan något som man har vant sig vid.

– Ska jag vara tvungen att spänna mig hela tiden, kan de också säga. Men man blir snabbt van, och märker att kroppen mår bättre.

Det finns många jobb där man måste stå hela tiden, kanske alltför stilla, kanske i en obekväm ställning och det är inte heller bra för kroppen. Idealet är att man kan stå, men att man byter ställning ofta, rör på sig och att golvet inte är för hårt och stumt.

Bra skor som stöder är en lösning, men det kan också vara bra med en mjuk matta.

Arto Pesola är en finländsk idrottsfysiolog som i sin forskning har lyft fram faran med alltför mycket stillasittande och pekat på att den moderna människan sitter en stor del av dagen, på jobbet och på fritiden.

Pesola har visat att den som har ett stillasittande jobb är passiv upp till 90 procent av arbetstiden, lika mycket som apor i bur.

Han påpekar också att inte ens regelbunden motion motverkar hälsoriskerna lika mycket som ett mer aktivt beteende på jobbet. Genom att stå vid skrivbordet i stället för att sitta ökar energiförbrukningen med 13 procent. Om man också, stående, rör på benen nu och då fördubblas energiförbrukningen. Samtidigt har forskning visat att känslan av hunger inte alls påverkas av att man står i stället för att sitta.

För den som inte vill eller kan stå vid sitt skrivbord rekommenderar Pesola att man åtminstone stiger upp och rör på sig med en halv timmes mellanrum.

Våra barn växer upp i ett samhälle där det mesta sker sittande. Därför gäller det att planera skolmiljön så att de inte tvingas sitta stilla lektion efter lektion.

Fysioterapeut Cathlene Andersson har mött barn som klagar på huvudvärk, nack- och ryggont under skoldagen.

– Jag har spänningar i ryggen varje dag, sa en fjärdeklassare till mig. Det är skrämmande. Barnen måste få röra på sig och ha möjlighet att sitta och stå ergonomiskt i klassrummen.

– Jag har sett exempel på härliga läromiljöer där eleverna erbjuds mjuka dynor där de ska sitta och jobba med sina pekplattor, men utan bord. Många sitter med rund rygg, som hösäckar. Det är inte bra. Om man vill erbjuda alternativa inlärningsmiljöer så måste man tänka ut ergonomiska modeller som fungerar i praktiken.

– Man kan inte erbjuda mjuka divaner där man hänger med ryggen som ett C. Sittdjupet blir fel. Man måste gå tillbaka till hur kroppen är skapad. Höftleden ska böjas för att svanken ska aktiveras.

Niklas Läckström som är rektor vid Vårberga skola i Borgå vet mycket om barn och ergonomi, och om flexibla inlärningsmiljöer. Redan nu när skolan fungerar i baracker, kan eleverna sitta på spiralstolar och jobba vid höj- och sänkbara bord. I den nya skola som ska byggas i Vårberga blir möjligheterna till flexibla inlärningsmiljöer ännu större.

– Redan i tio, femton år har man tutat ut att det är farligt att sitta stilla, att hålla en statisk ställning alltför länge. Därför är det klart att man måste få rätt rutiner redan i skolan, säger Läckström.

– Vi rör överlag på oss alltför litet och därför lönar det sig att bygga in en rörlighet i klassrummen, att det blir möjligt för eleverna att byta arbetsställning under lektionerna.

En lurvig matta lockar eleverna till att ligga på golvet och arbeta.

– Vi erbjuder dem stolar som gungar och vippar och därför är bra för ryggen och magmuskulaturen. Vi har också tagit in en liten sats säckstolar på prov men kommit fram till att de kan ge ryggen en onaturlig böjning. Säckstolarna är kostnadseffektiva men inte optimala.

De nya ergonomiska klassrummen i Vårberga skola kommer man inte att inreda med 24 identiska elevmöbler.

– Vi ska i stället erbjuda ett brett sortiment av olika sittplatser och ståplatser, säger Läckström. På det sättet får vi fram en cirkulation också under lektionerna.

– Vi har nu arbetsbord som höjs och sänks med strykbrädesmetoden, alltså med ett snabbt handgrepp. Det har visat sig att om man behöver verktyg för att höja eller sänka så blir det inte gjort.

Små trekantiga arbetsbord kan dessutom snabbt byggas ihop till större enheter där en grupp elever kan jobba tillsammans.

Nickby hjärta är ett stort skolbygge i Sibbo som blir klart att ta i användning till höstterminen i år.

Också här har man tänkt på ergonomin, men inte lika konsekvent som i Vårberga i Borgå.

– I vissa klassrum ska eleverna kunna jobba stående eller sittande, säger rektor Petra Paakkanen vid Kungsvägens skola. De ergonomiska aspekterna har beaktats i upphandlingen. Vissa av stoltyperna möjliggör också en viss rörelse, men inte alla.

– I vissa klassrum finns det möjlighet att variera arbetsställningen, medan möjligheten till detta är mer begränsad i andra. Beroende av situation så kan det också vara möjligt att jobba i skolans övriga utrymmen som i aulan eller grupparbetsrummen till exempel.