"Nu står Borgå i ett vägskäl"

Projektet med det nya centralköket rullar på som tåget trots kritikernas protester. – Men man ska aldrig ge upp, säger Mari Mikkola som är en av dem. Hon hoppas att beslutsfattarna i sista stund ska inse nackdelarna med en "matfabrik" som hon kallar centralköket.

OMODERNT. Mari Mikkola och Marina Grönroos säger att det tog Sverige närmare 30 år att inse att centralköken inte är den bästa lösningen för den offentliga måltiden. Nu monteras centralköken ner. Grönroos tycker att man i Finland kunde lära sig av de svenska erfarenheterna i stället för att göra samma misstag.
17.05.2016 18:22
För Marina Grönroos är situationen enkel. De politiker och tjänstemän som är inblandade i beslutsprocessen om det nya centralköket har enligt henne två alternativ att välja mellan.
– Vill vi servera barn och åldringar uppvärmd industrimat eller färsk, ren och väldoftande mat som är tillredd nära matgästen?
Grönroos beskriver sig själv som en förälder som engagerat sig i den offentliga måltiden i många år. Och det lovar hon att fortsätta med så länge det behövs. Senast i torsdags ordnades ett seminarium om lokal mat med inbjudna gäster från Sverige (ÖN, 17.5) som hon var initiativtagare och medarrangör till.
– Så länge beslutsfattarna inte visar intresse för maten måste vi göra det, säger hon.
Hon får uppbackning av Mari Mikkola som leder organisationen Föräldraföreningar i Borgå. Hon läser några ord ur den nya läroplanen som introduceras i höst.
– I den står det att skolmåltiden ska öka kunskapen om maten, beakta den lokala matkulturen och främja en hållbar livsstil. Jag förstår inte hur det här förverkligas då barnen aldrig har en chans att se hur köttbullarna blir till eller hur morötterna ser ut innan de rivs.

Väggarna först

Grönroos påpekar att Borgå stad saknar en strategi för den offentliga måltiden och att det här är symptomatiskt för hur lite beslutsfattarna bryr sig om vad de äldre och yngre äter.
– Staden borde definitivt ha en strategi som signalerar att staden med stolthet värnar om kvalitet, hälsa och miljö när det gäller den offentliga måltiden. På det sättet kunde man stärka den lokala ekonomin och göra staden mer lockande för nya invånare.
Mikkola påminner om att också representanter för dem som ska äta maten, alltså ordförandena för äldrerådet, handikapprådet, ungdomsfullmäktige och Borgå föräldraföreningar senast i oktober i fjol ställde sig kritiska till centralköket.
– Det känns också som att planeringen av köket börjat i fel ända. Man har utgått från själva byggnaden och först sen börjat fundera på hurudan mat som kan tillredas i den. Så vitt jag vet är det först nu i höst som man börjar testa recept och menyer.

Se på Sverige

Enligt Marina Grönroos har vd:n för affärsverket Borgå lokalservice Annika Malms-Tepponen varit en av de pådrivande krafterna bakom centralköket.
– Hon har sagt att centralköket ska erbjuda mat av god kvalitet till ett kostnadseffektivt pris. Det här kan ju låta bra, men då hon samtidigt säger att maten ska tillredas enligt cook & chill-metoden så förstår jag inte hur kvalitetskriteriet kan uppfyllas. För i praktiken betyder det att matgästerna alltid serveras mat som redan en gång är nedkyld och uppvärmd.

Centralköket

Ska enligt planerna byggas i Kungsporten.
Budgeten ligger på knappt 6,6 miljoner euro plus 835 000 euro för utrustning och maskiner.
Ska stå klart år 2017 och sysselsätta 17 personer.
Hon tycker att de som lobbat för centralköket fört fram bara en ensidig del av sanningen och hon ifrågasätter de kostnadskalkyler som presenterats. I stället tycker hon att beslutsfattarna i Borgå borde ta ett modigt beslut som man inte behöver ångra redan i morgon.
– Till exempel i kommunen Tyresö i Sverige går man i motsatt riktning jämfört med Borgå och monterar ner centralköken till förmån för skolornas egna tillredningskök. Många av dagens unga är intresserade av matens kvalitet och ursprung också i Finland och jag anser att stora centralkök är ett föråldrat sätt att tillreda mat som inte tillfredställer dem som ska äta den.
I Borgå verkar det ändå ytterst sannolikt att centralköket byggs. Projektplanen godkändes i stadsstyrelsen i slutet av oktober och byggnads- och miljönämnden ska enligt planerna ta ställning till själva bygglovet under sitt möte i juni.
Mari Mikkola vill ändå inte ge slaget förlorat.
– Borgå står just nu i ett vägskäl. Ska vi frakta omkring industrimat till skolorna eller ska vi göra som i Tyresö. Så länge det inte finns ett bygglov för centralköket finns det tid att tänka om.

ANDRA LÄSER