Barnombudsmannens årsrapport visar: Finland behöver ännu jobba på att beakta barnens bästa

En märkbar förändring har skett mot det bättre då det handlar om relationerna inom den egna familjen. Dagens finländska barn växer upp med bättre relationer till sina föräldrar än vad föräldrarna själva gjorde. Foto: Sofia Westerholm/SPT Bild: Linnea de la Chapelle

Både på samhällsnivå, kommunal nivå och inom varje familj ska barnen höras innan ett beslut som berör dem fattas. I Finland lyckas vi på många plan, men än finns rum för förbättring, säger barnombudsman Elina Pekkarinen.

I den färska årsrapporten som publicerades på måndagen konstaterar barnombudsmannen i Finland att barnens rättigheter inte beaktas tillräckligt starkt i de beslut som gäller dem. Samhälleliga beslut handlar om att balansera olika rättigheter och besluten ska alltid grundas på vad som för med sig de bästa konsekvenserna för barnen.

Både barnombudsmannens iakttagelser och undersökningar på andra håll visar på brister i Finlands beslutsfattningsprocess. Bedömningen av konsekvenserna för barn förverkligas inte konsekvent i vare sig lagberedning eller samhälleligt beslutsfattande. Ofta uteblir bedömningen helt eller så görs den endast ytligt.

Och inte bara på samhällsplan gäller detta.

– Barnens bästa ska tillgodoses i allt beslutsfattande, med betoning på allt. Det handlar likväl om beslut som fattas inom kommuner, inom den egna familjen och inom småbarnspedagogiken, säger barnombudsman Elina Pekkarinen.

– Vi lever i Finland i ett väldigt vuxet betonat samhälle, där man alltför ofta glömmer att fråga efter barnens åsikt.

Familjerelationerna har blivit starkare

Barnombudsmannen sammanställer årligen en årsbok till statsrådet. Årsboken innehåller en bedömning av hur väl barns rättigheter förverkligas i landet, hur läget utvecklats sedan tidigare år och var det fortfarande finns brister i lagstiftningen.

I den färska årsboken granskas barnets rättigheter och levnadsförhållanden i Finland före coronakrisen. Årsboken är i år speciellt aktuell eftersom regeringsprogrammet på grund av coronakrisen kan behöva skrivas om en del.

Pekkarinen säger att Finland gör väl i från sig på många plan, men trots det finns det utrymme för förbättring inom många områden. Exempelvis nämner hon Finlands hyllade utbildningssystem där alla får en grundutbildning av hög klass. Men trots sin höga klass är utbildningen fortfarande starkt kopplad till socioekonomiska faktorer.

En punkt där en märkbar förändring har skett i riktning mot barnens bästa är relationerna inom den egna familjen. Dagens finländska barn växer upp med bättre relationer till sina föräldrar än vad föräldrarna själva gjorde, säger Pekkarinen.

– Det finns i samhället en stark vilja av att tillgodose barnens bästa, men så glömmer man i vardagen ändå ofta bort att fråga efter barnens åsikt och att även sedan ta den i beaktande då beslut fattas.

Mer läsning