Barnavdelningen blev barnenhet

Borgå sjukhus kan erbjuda sjuka östnyländska barn vård, observation och tidsbeställningspoliklinik. Den som behöver vård också på natten måste ta sig till Helsingfors, Hyvinge eller Kotka.

Barnavdelningen hette det tidigare. Men så stängdes Borgå BB och med den också möjligheterna att erbjuda vård dygnet runt för regionens barnpatienter.

Från början av 2017 inledde barnenheten vid Borgå sjukhus sin verksamhet, utan egen bäddavdelning. Sommaren 2017 flyttade enheten till sina nuvarande utrymmen och från början av det här året hänförs enheten rent byråkratiskt till HUCs sektor för barn och ungdomar.

Borgå sjukhus firar femtio år i år, och gör det bland annat genom att under resten av året med jämna mellanrum presentera sina olika specialiteter. Barnenheten är först ute.

Språkkunskaper

Barnenheten finns på andra våningen i sjukhuset, längst ner i en lång korridor. Kompakt och ljust, säger överläkare Henrikka Aito, men medger att litet större utrymmen står på önskelistan.

Här jobbar åtta sjukskötare och tre barnspecialister mellan klockan 8 och 20 på vardagar. På sommaren, från början av juni, är öppettiden 8-18.

Barnen kommer hit med remiss, från den egna hälsovårdscentralen eller till exempel från sjukhusets jour.

De som är allvarligt sjuka och som behöver en bäddplats skickas vidare till barnkliniken i Helsingfors, eller till barnavdelningarna i Hyvinge eller till exempel i Kotka. Det här har föräldrar i Östnyland oroat sig över, att man aldrig vet var barnet placeras om det behöver sjukhusvård.

– Det är helhetsläget som avgör, säger Aito. Om barnet behöver intensivvård blir det alltid barnkliniken.

I Hyvinge är det svårt att få vård på svenska.

– Men språkkunskaperna utvecklas starkt inom HNS, säger tf avdelningsskötare Karin Jensen. Man satsar mycket på att vårdpersonalen ska kunna tala barnens modersmål.

Dagsjukhus

Intill mottagningsdisken som är barnenhetens hjärta finns tre större sängplatser och en liten för patienter under observation. I närheten finns två isoleringsrum där man kan placera patienter med till exempel diarré.

Patienterna kan komma in på morgonen och åka hem över natten, också för en längre tid.

– Många föräldrar tycker att det är en lättnad att kunna vara hemma med det sjuka barnet på natten, säger Aito. Om föräldrarna upplever att det känns tungt och otryggt så skickar vi förstås barnet till sjukhus med vårdavdelning.

Men till exempel när man vill få vården av diabetes i rätta gängor kan dagsjukhusalternativet vara en god lösning.

Samtidigt pågår en helt normal poliklinikverksamhet i enheten, med läkarmottagningar och provtagningar, och med en mottagning där barnet och familjen får träffa både läkare och vårdare, samtidigt.

Nätchatt

– Skötarna har klarat övergången bra, säger Jensen. Vi har fått lära oss mycket nytt men det har också gett oss mycket.

– Vi har egentligen ett pilotkoncept här i Borgå, säger Aito. Ingen annanstans inom HNS fungerar vården av barn på samma sätt.

I oktober i fjol togs akutnumret 116 117 i användning. Dit kan man ringa när som helst och alltid få prata med en sjukskötare om sina problem.

Från februari finns också nätsidan Lastentalo.fi som är specialiserad på barn. Här får man god information om olika sjukdomar och erbjuds också en direktchatt med en sjukskötare. Lastentalo, som är en gratistjänst, kan nås från hela landet, men skötaren som svarar sitter i Borgå.

– Många söker hjälp på nätet, säger Aito. Det här är en garanterat professionell hjälp, till skillnad från mycket annat.