Att leva i flock är riktigt hästliv

Fri tillgång till hö, kraftfoder i små portioner och möjlighet att röra på sig hela dagen. I planerad lösdrift lever hästar i flock i en omgivning som är byggd för att erbjuda ett så naturligt beteende som möjligt.

Nioåriga finnhästen Kipinä lunkar sävligt fram mot gallergrinden till matautomaten. När stoet kommer fram öppnas dörrarna och den går vant in i den ganska trånga spiltan. Dörren sluts bakom hästen, och en liten mängd havre ramlar ner i mathon framför den. När Kipinä ätit klart buffar den upp följande grind och promenerar vidare till den automatiska vattenkoppen.

Kipinä är en av tretton hästar som lever i flock i det nya aktiva stallet på PR-talli i Veckjärvi. Stallet blev klart i början av sommaren.

– Vi vill kunna erbjuda ett alternativ till ett traditionellt stall. Mina egna hästar har alltid gått i flock, och jag tycker att hästar ska ha sällskap av andra hästar, säger Riitta Lahtela-Mällinen som tillsammans med sin man Antti Mällinen driver gården.

Tanken att utvidga verksamheten med ett aktivt stall hade mognat en tid innan paret i vintras tog itu med byggarbetena. På gården finns från tidigare ett traditionellt stall med 36 boxplatser.

Leva hästliv

Tanken med att låta hästar gå i lösdrift i ett aktivt stall är att hästarna ska få leva så naturligt som möjligt. Vildhästen, som är förfader till våra tamhästar, levde i flockar och vandrade omkring och betade där de hittade mat.

– Många av dagens hästar har problem med benen, magen eller huvudet. De rör sig för lite, äter för sällan och för mycket i taget och är stressade. Speciellt för stressade hästar är det bra att gå i flock, säger Lahtela-Mällinen.

Det aktiva stallet är ett inhägnat område på en knapp hektar. Terrängen är kuperad och höväggar och vattenkoppar är placerade så att hästarna måste röra sig mellan dem. En värmeisolerad hall med två gavlar erbjuder både skugga och en plats att vila på.

En foderautomat fördelar kraftfodret. Automaten styrs av en dator som känner igen hästarna genom att läsa av en transponder som är fäst vid manen. På det sättet får varje häst rätt ranson.

– När man kommer hit på morgnarna ligger ofta hela flocken i och utanför sovsalen och vilar. De är harmoniska och vänliga, säger Lahtela-Mällinen som är mycket nöjd med hur den nya satsningen tagits emot.

Måste kunna läsa djuren

Flockens dynamik är viktig, både när man planerar ett aktivt stall och när man sköter hästarna. Hästar i en flock är inte jämlika utan det råder en strikt rangordning där det finns ledare och underordnade individer. När flocken fungerar som den ska är de inbördes förhållandena mellan individerna klara för alla och hästarna lever enligt det.

Fritt hö. På området finns fyra höväggar där hästarna kan ta för sig. Bild: Erika Lindström

– För att flocken ska fungera och alla ska må bra måste underordnade hästar kunna dra sig undan ledaren om de blir trängda. Vi har försökt planera så att det alltid ska finnas en alternativ väg. Till sovsalen finns inga dörrar, bara många stora öppningar som hästarna kan gå ut och in genom som de vill.

– De första veckorna var det full fart innan de hittade sin plats, och det tog ett tag innan alla lärde sig hur foderautomaten fungerar.

Den som har hand om hästarna som går i lösdrift ska också känna till rangordningen och kunna läsa av hästarnas interna kommunikation. Annars kan man med sitt agerande orsaka bråk eller i värsta fall själv hamna i kläm mellan två hästar.

– Det är bara hästägarna och stallpersonalen som får komma in. Och när man rör sig bland hästarna gäller att vara uppmärksam på dem.

Flocken har funnit sig väl tillrätta i sin nya omgivning.

– De första veckorna var det full fart innan de hittade sin plats, och det tog ett tag innan alla lärde sig hur foderautomaten fungerar. Nu är det som om de aldrig gjort på något annat sätt, säger Lahtela-Mällinen.

När en ny flockmedlem kommer sätter hon tid på att varligt slussa in hästen i flocken. Den nya hästen får tillbringa en eller två veckor i en box i anslutning till inhägnaden, så den lär känna de andra hästarna innan den släpps lös.

– Det lönar sig att låta anpassningen ta tid. Då blir hästarna mindre stressade.

Bra för benen

Stoet Kipinä var tidigare travhäst och har förslitningar i sina ben. Numera motioneras den lätt. Hästens ägare Virve Haapamäki tycker att det aktiva stallet är rätt alternativ för hennes häst.

Hittar maten. Stoet Kipinä lärde sig snabbt hur den skulle göra för att få sin ranson kraftfoder. Bild: Erika Lindström

– Lösdrift är perfekt för Kipinä. Den har gjort sitt på travbanorna och mår bra av att kunna röra sig som den vill hela dagen. Det är också bra eftersom jag har två små barn och omöjligt hinner hit varje dag, säger Haapamäki.

Det finns hästägare som ogärna låter sina hästar gå tillsammans med andra, av rädsla för att de ska skadas. Det kan bli en del nyp och sparkar när flockens medlemmar gör upp sinsemellan.

– I början hade Kipinä lite småsår, men sparkar och bett hör till när hästarna går i flock, säger Haapamäki.

Och är det just samvaron i flocken som Haapamäki vill ge sin häst.

– Jag är inte min hästs bästa vän, det är flocken som är det.

Dubbel nytta

Att ha hästar i lösdrift innebär att man kan strukturera stalljobbet bättre. I och med att hästarna går in och ut hur de behagar behöver inte stallpersonalen leda dem ut och in morgon och kväll. Utfodringen är lättare, man behöver bara se till så det finns hö i ställningarna och kraftföder i automaten.

– Vi ser till alla hästarna i det aktiva stallet dagligen och gör rent flera gånger om dagen.

I dag finns det tretton hästar i flocken, fem av dem gårdens egna. Utfodringsautomaterna och sovutrymmena räcker till för ett trettiotal hästar, men Lahtela-Mällinen tycker att tjugo kunde vara ett bra antal.

– Nu har alla hästar i anpassat sig till flocken, och det är dags att utvidga den. Nu är en bra tid, före det blir kallt och halt. På vintern sätter vi inte nya hästar till flocken, säger hon.

FAKTA

Aktivt stall

En inhägnad där hästen får röra sig fritt i flock och som är planerad för att erbjuda ett så naturligt liv som möjligt.

Utfodringen sker automatiserat och alla hästar får lätt mängd mat genom informationen i ett datorchip som är fäst i manen. Automaten läser av chipet och registrerar mängden foder hästen fått. När dagens ranson av kraftfoder är uppäten får den inte mera.

Hästarna har fri tillgång till hö och vatten.