Är Borgå nästa stad som skriver under den europeiska förbindelsen till cirkulär ekonomi?

Vi har bara ett jordklot och det vi nu förbrukar motsvarar närmare fyra jordklot. I genomsnitt används material i Europa endast en gång. Till exempel står bilar stilla 92–98 procent av tiden och en tredjedel av vår mat hamnar i sopkorgen.

I en cirkulär ekonomi cirkulerar resurserna effektivt. I stället för engångsanvändning ska man dela, hyra, reparera, uppdatera och återvinna resurser. Borgå har många aktörer som kan påverka den hållbara utvecklingen. Stadens beslutsfattare fattar beslut om att stöda cirkulär ekonomi i styrdokument. Anställda stadsplanerare planerar enligt cirkulära ekonomins principer. Invånare väljer att återanvända produkter och företagare reparerar och tillverkar produkter av hållbart material. Alla kan göra något.

Borgå stad har ett ambitiöst program för cirkulär ekonomi, en vägkarta för 2019–2030. Jag tycker det är viktigt då man har ett program att det sedan också verkställs i praktiken. Man ska heller inte glömma att ständigt utveckla efter att man kommit fram till ett program. År 2030 räknas knappast vägkartan som ambitiös längre.

Cirka 40 procent av det kommunala avfallet återvinns. Avfallslagen förnyas i sommar och sätter strängare krav på sortering. Insamling av kartong-, glas-, och plastförpackningar ska ordnas för fastigheter med minst fem lägenheter. Jag skulle gärna också se att flera småhus sorterar. Kommuner får dock göra mera än vad lagen kräver.

I Borgå stads program för cirkulär ekonomi står det att "flerfackstjänsten erbjuds till kunderna i stor omfattning." Det låter bra, men hur lockas kunder i praktiken? Med prisjustering. I höst ville inte vår granne dela flerfackskärl med oss för att kostnaderna var högre än om grannen har eget blandavfallskärl. Det ledde till att vi nu har egna sopkärl på samma gård och de töms på olika tillfällen. Det känns onödigt. Jag tycker om strategiska program, men orden ska också förvandlas till handling!

Ett intressant exempel på hållbar cirkulär upphandling hittas i Sverige. Malmö stad slängde tidigare bort möbler, men för att bli bättre på att använda de resurser som redan finns och spara pengar har staden nu en ny modell. Staden har intern service som renoverar möbler och en förmedlingstjänst för återanvändbara möbler. Först som sista alternativ får de köpa nya möbler till stadens verksamhet. Kan vi prova på samma modell i Borgå?

Sju kommuner i Finland har även undertecknat den europeiska förbindelsen till cirkulär ekonomi, European Circular Cities Declaration, vars tio mål främjar cirkulär ekonomi och hållbara utveckling. Till exempel punkt nummer nio i förbindelsen handlar om att följa upp hurdana framsteg som görs. Det tror jag är en viktig mekanism för att implementera strategiprogram. Kan Borgå vara nästa stad som skriver under?

Emilia Mattsson politices magister, Borgå