Använd svenska på gräsrotsnivå

Det är vår uppgift att visa att svenskan behövs och det gör vi genom att använda vårt språk. Speciellt då offentliga tjänster används behöver vi begära svensk service.

Jag får gå hela min utbildning på svenska och talar tyvärr inte finska hemma. Finska skoltimmarna är fyllda av svår grammatik. Jag ser inte nyttan med språket eftersom jag klarar mig bra på svenska. Sedan kommer vändpunkten efter att ha klarat mig över 20 år på svenska: arbetslivet, där du sällan klarar dig endast på svenska. Snabbt får jag lära mig en attitydförändring och börja öva på min finska via medier och genom att använda språket mera. Med min nya bättre inställning lär jag mig snabbare. Jag undrar, gör vi finlandssvenskar oss en björntjänst genom att inte utsätta oss mera för det finska språket i tidigare ålder?

Magmas rapport (2019) visar att nästan 20 000 svenskspråkiga flyttade till Sverige under perioden 2000–2017. Det finns antagligen många orsaker som påverkar flyttbeslutet, men språket påstår jag vara en stor tyngdpunkt. Det är inte underligt att våra invånare vill flytta bort från ett land där de inte känner att de kan få arbete för att de inte kan det andra inhemska språket perfekt.

En färsk barometerundersökning (2021) visar att svenskspråkiga finländare upplever att de får sämre service av staten än tidigare på sitt modersmål. Men innan vi börjar klaga på diverse institutioner som borde göra något åt saken behöver vi se oss själva i spegeln. Problemet med att förbise svenskan finns inte bara på högre nivå, utan det finns också på gräsrotsnivå hos oss alla som talar svenska.

I butiker märker man ofta att svenskspråkiga personer gör sin beställning på finska för att de är trötta på att få svaret "jag pratar inte svenska." Jag själv är inte heller oskyldig. Men här gräver vi finlandssvenskar en grop för oss själva. Det är vår uppgift att visa att svenskan behövs och det gör vi genom att använda vårt språk. Speciellt då offentliga tjänster används behöver vi begära svensk service. Det är en grundläggande rättighet och ifall vi inte använder svenska kanske möjligheten försvinner i praktiken. Om finskspråkiga aldrig hör svenska eller förstår att det finns invånare i Finland som behöver uttrycka sig på svenska, så varför skulle de då hitta motivationen att lära sig svenska eller anställa personer som kan svenska?

Problematiken kring de två nationalspråken är samma åt båda hållen. Motivationen fattas för att man inte inser vikten av att lära sig det andra språket. I april är det meningen att välja nya kommunala beslutsfattare. Det är bra att ha i åtanke att stadsfullmäktige är viktigt när det gäller språkpolitik på strategisk- och resursnivå.

Det bästa vi finlandssvenskar kan göra för att stöda vårt minoritetsspråk är att använda det på gräsrotsnivå. Då vi går till hälsovårdscentralen eller polisen behövs möjligheten att få service på eget språk för att kunna uttrycka sig korrekt. I situationer där man kanske är rädd ska man inte behöva fundera på hur man översätter vissa ord på rätt sätt. Speciellt efter social- och hälsovårdsreformen är det extremt viktigt att begära svensk service så att svenskan inte faller bort i de stora helheterna. Våga ta den lilla risken att be om kaffe på svenska nästa gång. Så här kan vi ändra språkattityderna några myrsteg i taget.

Emilia Mattsson, politices magister, Borgå