Anrikt skolhus firas med pompa och ståt

SKOLSAL. Salen där sjätteklassarna Alina Martin, Emil Hartwall och Eric Österberg jobbar var skolans enda klassrum för hundra år sedan. Rektor Camilla Levander hjälper dem hitta rätt bland världsdelarna. Bild: Kristoffer Åberg

Golvet är lite snett och det knakar i trapporna, men utsikten över havet är vidunderlig. Skolhuset i Gumbostrand har fyllt hundra år och skulle stå sig bra i en tävling om det charmigaste skolhuset.

Alina Martin, Emil Hartwall och Eric Österberg som går i sexan har dragit ihop sina pulpeter och sitter och bläddrar i var sin kartbok.

– Är Mexico i Nordamerika? undrar Eric och bläddrar vidare.

Den kombinerade femte och sjätte klassen håller på med ett större arbete, de ska planera hur de kunde ta sig runt jorden på åttio dagar.

– Det är lite svårt, man måste hitta den bästa rutten, säger Emil.

Inför uppgiften har klassen sett filmatiseringen av Jules Vernes berömda bok Jorden runt på åttio dagar som utkom 1873.

Riktigt så gammalt är inte elevernas skolhus, men i höstas fyllde Gumbostrand skolas hus hundra år. Det ska firas stort i slutet av januari, med öppet hus under en hel vecka och kvällsfest.

JUBILAR. Gumbostrands skolhus fyllde hundra i höstas, och det firas med både öppet hus och mingelfest. Bild: Kristoffer Åberg

Gumbo skola startade 1913.

– När det var inskrivning vid Simsalö skola 1912 hade man 58 elever Det var för mycket för en enlärarskola, och man blev tvungen att bilda ett eget skoldistrikt för Gumbostrand där de flesta eleverna bodde, berättar Camilla Levander som är rektor för Gumbostrands skola.

Den nya skolan inledde sin verksamhet i hyrda utrymmen.

– Byggmästare Johannes Kullman från Borgå gjorde ritningar till skolbyggnaden och Ullbergsängen, som skolhuset sedan byggdes på, donerades av Söderkulla gård, säger Levander.

– Det lär finnas ett papper där det framgår att tomten bara får användas som skola, men jag tror inte att någon vet var det finns.

1919 stod huset klart.

Ett enda klassrum

Klassrummet där Alina, Emil och Eric letar efter den optimala rutten jorden runt var för hundra år sedan det enda klassrummet i skolan.

– Bak i klassen fanns ribbstolar, och ett skynke avgränsade den delen. Där fanns också biblioteket i ett skede. Och här ordnades jul- och vårfester, allt i samma rum, berättar Camilla Levander.

Resten av huset var bostäder för läraren och annan personal och kök.

REKTOR. Camilla Levander har letat fram material från förr till jubileumsfesten. Bild: Kristoffer Åberg

– På den tiden bodde läraren alltid i skolan och jobbade många år i samma skola, man bytte inte arbetsplats som i dag, säger Rauno Haapaniemi som har hand om Sibbo skolmuseum.

Lite lutar det här och där, men det är vi vana vid.

Bland de första lärarna i Gumbostrand var Anna Korkman. Helt säkert vet man inte vem som var först, det är svårt att hitta dokument från den tiden.

– Vi håller på och samlar in gammalt material, och har fått låna gamla bilder och annat för festen. Allting borde finnas bokfört, men man får leta i de gamla böckerna för att hitta fakta, säger Camilla Levander.

Framför sig på bordet har Haapaniemi och Levander skolalmanackor från de allra första åren. I dem finns namnet på eleverna, deras skolframgång, frånvarotimmar och föräldrarnas yrke noga bokfört med vacker handstil.

HISTORIA. Camilla Levander bläddrar i gamla skoldagböcker tillsammans med Rauno Haapaniemi från Sibbo skolmuseum. Bild: Kristoffer Åberg

Skolan var byns nav och de gamla byskolorna ligger ofta synligt. Gumbostrands skola står på paradplats mitt i byn och har stora fönster mot söder, så att ljuset ska komma in.

– Byskolorna finns ofta på fina tomter. Byborna byggde skolan för sig själv och så bra som möjligt. Skolan var oftast den finaste byggnaden i byn, säger Haapaniemi.

Höll på att bli bara 98

I den nedre våningen jobbar i dag de sammansatta klasserna 3-4 och 5-6. En våning upp håller förskolan till och ännu några trappsteg mot taken finns ettornas och tvåornas klassrum. Det knarrar när man går upp för trappan.

– Lite lutar det här och där, men det är vi vana vid. Här var det kök tidigare, och här åt vi, säger Levander och visar mot förskolans rum.

I dag äter eleverna i Gumbohuset som ligger alldeles intill skolan. Där har de också gymnastik.

För två år sedan, på nyårsnatten, höll skolhusets saga på att ta slut. Någon hade fäst en nyårsraket vid skolbyggnaden som fattade eld.

– Tack vare Gumbo frivilliga brandkår som var på plats på tio minuter kan vi fira hundra år. Utan dem skulle vi inte ha något skolhus i dag, säger Camilla Levander.

Det brann på västra sidan av byggnaden, vid förskolans rum. Där är det nymålat i dag men annars syns inga spår efter branden.

– En av byggarna ville räta ut golvet, men fick ge sig, det skulle inte ha gått.

SLÖJDSAL. Gumbostrands skola har egen slöjdsal, om än en liten en. Bild: Kristoffer Åberg

Skolan har också en liten slöjdsal som är inrymd i en av vindskuporna. Några maskiner finns inte, men vid hyvelbänkarna kan eleverna snickra mindre arbeten.

Jubileet har varit på tapeten hela hösten och eleverna har fått ta del av berättelser från förr. De vet att deras skola också fungerat som sjukhus.

– Vi har hört om personer som är födda här, berättar Levander.

Sibbo folkskola firar också

Sibbo Folkskola fyllde liksom Gumbostrands skolhus jämna år i fjol, och under kvällsfesten firas både skolhusets hundra år och kommunens första folkskolas hundrafemtio år.

Sibbo privata folkskola startade 1869 efter att den kejserliga senaten beviljat medel för skolan.

– Det var Fruntimmersföreningen med Sophie von Hausen från Savijärvi gård i spetsen som ansökte om pengar för en skola. Den var först öppen endast för flickor, berättar Haapaniemi.

Först fanns Sibbo folkskola i Kyrkoby, men senare flyttade den till Mårtensby. På den tiden var det ganska vanligt att skolor startades i privat regi.

PRYDLIGT. Det är arbetskrävande att hitta information om skolans första år, men de gamla dagböckerna är en källa till uppgifter. Bild: Kristoffer Åberg

– Kommunerna var inte så intresserade av att starta skolor, bönderna tyckte det var onödigt och barnen behövdes i jordbruket, fortsätter Haapaniemi.

Det berättas att Uno Cygnaeus som anses har varit det finländska folkskoleväsendets grundläggare var med då folkskolan invigdes. Sibbo kommun tog över folkskolan 1887.

I Sibbo skolmuseum i Mårtensby finns en massa intressant historier och fakta om både befintliga och tidigare skolor i Sibbo. Rauno Haapaniemi skulle gärna se att fler av Sibboborna besökte skolmuseet eller något annat av museerna i hemkommunen.

– Det är viktigt att känna till sin hembygd och lokalhistorien. Vi har en egen historia i Sibbo, säger han.

Det är öppet hus i Gumbostrand skola är det 20-23 januari mellan klockan 13 och 19. Forna elever, lärare, föräldrar och andra som har anknytning till skolan är välkomna att se hur skolan ser ut i dag. Fredagen den 24 januari blir det mingelfest i Gumbohuset klockan 18.

– Många äldre personer som gått i skolan har anmält sig till festen och det blir så roligt att träffa dem. Det blir en avslappnad fest med lite tal och mycket mingel, så man hinner prata med folk, säger Camilla Levander.

Mer läsning