Andraklassare gillar djurfinurliga dikter

LÄSTID. Klassläraren Annie Wallenstjerna och hennes andraklassare i Vårberga skola har satsat extra mycket på läsning under den senaste månaden. Metodiskt har man gått till väga för att vaska fram klassens Runeberg Junior-favorit. Bild: Kristoffer Åberg

Vårberga skolas andraklassare har några intensiva läsveckor bakom sig. De nitton eleverna hör till barnjuryn som väljer följande Runeberg Junior-vinnare, och i klassen har man läst, diskuterat, ritat och begrundat de svenskspråkiga finalisterna.

Det har handlat extra mycket om läsning i klass 2 i Vårberga skola under terminens sista veckor. Uppställda på synlig plats i klassrummet finns de fem svenskspråkiga böckerna som är nominerade för Runeberg Junior-priset 2020. Här finns plats för såväl illustrerade verk som poesi och kapitelböcker.

– Böckerna står faktiskt placerade enligt hur eleverna tyckt om dem, säger klassläraren Annie Wallenstjerna.

Annika Sandelins poesivolym Om jag fötts till groda med illustrationer av Karoliina Pertamo tronar på första plats, och en rundfrågning i klassen visar att de allra flesta har den språkligt finurliga, humoristiska och samtidigt drömskt djupa bilderboken som sin personliga favorit.

Böckerna står faktiskt placerade enligt hur eleverna tyckt om dem.

Dikter och dikter

– Dikterna var ganska bra och roliga, säger Alma Stenberg och Elias Pitkänen hakar på:

– Jag tycker om att läsa dikter, och de får gärna rimma, säger han.

UPPRDAG. Vårbergajuryn har kommit fyra böcker in sitt uppdrag och i det här skedet hålls topplaceringen av Vem vill bli groda?. Bild: Kristoffer Åberg

Men det är skillnad på dikter och dikter visar det sig. Malin Klingenbergs Fisens liv med illustrationer av Sanna Mander håller i det här skedet jumboplatsen.

– Det är den värsta boken, säger Wili Rautio med en grimas. Där finns ju inget annat än wc-ord.

I klassen har man arbetat med samma metodik för samtliga böcker. Medan Annie Wallenstjerna läst högt ur böckerna har eleverna fått rita och skriva i sina häften, som vikts uttryckligen för juryarbetet.

Barnlitteraturpris instiftat av tidningen Östnyland och Borgå stad, det första priset delades ut 2017.

Priset tilldelas en finländsk barnbok med berättelser på svenska eller finska för barn i åldern 6–9 år.

Det fjärde Runeberg Junior-priset delas ut i Borgå i anslutning till Runebergsdagen, torsdagen den 6 februari 2020.

Prissumman är på 10 000 euro.

Noggrann bedömning

Inför dagens lässtund har eleverna plockat fram sina Runeberg Junior-häften samt pennor och andra ritdon. Klassen har ännu inte hunnit läst klart Lena Frölander-Ulfs kapitelbok Nelson Tigertass, och under de sista timmarna inför jullovet är planen att läsa lite till och jobba vidare i arbetshäftet.

LÄSGLAD. Bella Lustig tror att Lena Frölander-Ulfs bok Nelson Tigertass kommer att nå en topplacering i klassens rankning. Det är den sista boken som klassen läser, än har man bara börjat. Bild: Kristoffer Åberg

Bedömningen redan i det här skedet är att boken Nelson Tigertass är både spännande och rolig, och Bella Lustig tippar att boken tävlar om positionen som klassens favorit.

– Morfar förde honom till postplatsen, säger hon och klasskompisen Fiona Riska förtydligar:

– Morfar har precis skickat i väg huvudpersonen Nelson Tigertass till hans mamma.

UTMANARE. Andraklassarna har kommit en bit på väg i Lena Frölander-Ulfs Nelson Tigertass och tycker boken verkar ha potential att bli klassens favorit. Bild: Kristoffer Åberg

Olika läsare

Runeberg Junior-priset delas ut till barnböcker som riktar sig till läsare i åldern 6–9 år. Det är en väldigt heterogen grupp läsare – en del håller på att knäcka läskoden, andra kämpar med sina första ord och meningar och vissa läser kapitelböcker utan svårighet.

NOGGRANN. I Linn Östergårds Runeberg Junior-häfte finns varje bok beskriven i ord och bild. Bild: Kristoffer Åberg

Det stämmer in också på tvåorna i Vårberga skola.

– Jag läser inte så bra ännu. Svåra ord gör det svårt och jag läser helst böcker där det också finns bilder, säger Caroline Lönnroth.

Wili Rautio å sin sida tycker att det är okej att läsa, om man bortser från att läsning är tråkigt.

– Jag läser aldrig hemma och tycker bättre om att lyssna när någon annan läser.

Svåra ord gör det svårt och jag läser helst böcker där det också finns bilder.

Läser högt – för pappa

Hemma hos Wilma Slotte är det däremot precis tvärtom: det är hon som läser högt för sin pappa om kvällarna. Det är också hon som får välja böckerna, och just nu har de en bok på gång som Wilma tror heter Bästa livet.

Hur har det blivit så att du läser högt?

– Det är viktigt att kunna läsa bra, så det är bra övning, säger hon.

BOKTANKAR. Fiona Riska (t.v.) och Wilma Slotte visar sina Runeberg Junior-häften där det tecknat och skrivit ner sina tankar kring de nominerade böckerna. Bild: Kristoffer Åberg

Tove Appelgrens böcker om Vesta-Linnéa med illustrationer av Salla Savolainen har många läst tidigare. Andraklassarna gillar också den senaste delen, Vesta-Linnéa och vännerna som för tillfället håller andra platsen i bokrankningen.

Bekant gosenalle

Henrika Anderssons Nagu-Nalle är också bekant för flera av andraklassarna och den fjärde delen i serien, Nagu-Nalle och kastasdjuren har fått ett mitt-emellan-mottagande i klassen. Bella Lustig har läst flera böcker om den vita gosenallen, och gillar upplägget med en kapitelbok där djur råkar ut för saker och ting.

HÖGLÄSNING. Juryuppdraget har lett till att klassen läst extra mycket, och det tänker man fortsätta med under vårterminen säger klassläraren Annie Wallenstjerna, Bild: Kristoffer Åberg

Linn Östergård har till och med bekantat sig med bokens nalle i verkligheten, på en skärgårdsö.

– Det fanns en rutt man kunde gå och på vägen fanns det Nagu-Nalleaktiga saker, förklarar hon.

Nicole Äikäs berättar att hon har två böcker ur serien, vilket kanske inte är så förvånande.

– Hemma har jag ett skåp fullt av böcker. Jag brukar läsa mycket, säger hon.

Hemma har jag ett skåp fullt av böcker.

Satsar extra på läsning

Eleverna visar stolt upp sina Runberg Junior-häften där författarnamn och boktitlar finns noggrant angivna, följda av fina teckningar och tolkningar. I blyerts och i färg, med sparsamma drag eller frodigt överflöd, har andraklassarna lyft fram miljöer, personer eller händelser som de fastnat för under högläsningsstunderna.

Enligt läraren Annie Wallenstjerna har barnlitteratur även tidigare haft en given plats på dagsprogrammet, om än inte i så stor omfattning som nu.

– I och med juryuppdraget har vi satsat extra mycket på läsning. Det ska vi fortsätta med också efter att tävlingen är avslutad, och hitta andra bra böcker att läsa, säger hon.

Mer läsning