Allt mer öppen vård inom psykvården

ETT GAMMALT HUS. Om ett och ett halvt år kan överläkare Markku Paavola och de psykiatriska avdelningarna flytta över till Borgå sjukhus huvudbyggnad. Bild: Kristoffer Åberg

De östnyländska psykiatriska vårdplatserna skärs ner i antal men den psykiatriska jourverksamheten fungerar också i fortsättningen dygnet runt, alla dagar i veckan, vid sjukhuset i Borgå.

Det stämmer inte att många fler personer insjuknar i psykiska sjukdomar i dag än tidigare.

– I stället har man lärt sig att kräva vård för sina egna och sina barns och ungas psykiska problem, i mycket högre utsträckning än förr, säger överläkare Markku Paavola vid Borgå psykiatriska sjukhus.

Allmänheten har allt mer kommit till klarhet om att vem som helst kan drabbas av psykiska sjukdomar.

– Det är inte lika stigmatiserande som förr, säger Paavola. Det är bra att man pratar allt mer om psykiska sjukdomar och att det finns kändisar som ger sjukdomen ett ansikte.

– Det är också viktigt att visa att man kan vara verksam i samhället också när man är sjuk. Att alla psykiskt sjuka inte hör hemma bakom lås och bom.

Inomhusluftproblem

Irmeli Hoffren är ordförande för Borgå sjukhusnämnd.

– Vi har inom nämnden diskuterat att man inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt nu vill satsa mer på öppenvård och skära ner på sjukhusplatserna. Det är ju dagens trend.

– Dessutom är Vårberga sjukhus i så dåligt skick att man har bestämt att de psykplatser som blir kvar i Borgå ska placeras inne i det vanliga sjukhuset.

De psykiatriska avdelningarna, med akutavdelning, rehabiliteringsavdelning och ergoterapienhet, är en del av Borgå sjukhus. Men alla äldre Borgåbor minns benämningar som B-sjukhuset och Vårberga sjukhus.

De gamla byggnaderna, på behörigt avstånd från resten av sjukhuset, har snart nått vägs ände. Problem med inomhusluften och fuktskador har konstaterats i den delen som vetter mot skogen.

Ännu för några år sedan planerade man en helt ny byggnad. Nu ska man flytta de psykiatriska vårdplatserna till det stora sjukhuset, sommaren 2019. Placeringen blir den gamla gynekologiska avdelningen, som stängdes när BB lades ner.

Inte alltför beroende

Efter många år av planering och arbete, med det som kallas den psykiatriska vägkartan för Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt, finns det nu klara riktlinjer för framtiden för psykiatrin vid Borgå sjukhus.

Här ingår en bantning av vårdplatserna.

– Ännu i somras hade vi 26 vårdplatser, säger Paavola.

– Nu vid årsskiftet har vi totalt 22 platser, 14 för akutfall och 8 för rehabiliterande vård, och före sommaren 2018 ska vi ner till 16 vårdplatser. Det kommer att vara kombinerade platser, hybridplatser för psykiatrisk vård och rehabilitering enligt patienternas behov.

Det uppskattade behovet är 32 psykiatriska vårdplatser för en befolkning på knappa 100 000 invånare, som inom Borgå sjukhusområde.

– Östnylänningarna har tillgång till ytterligare 16 vårdplatser vid andra sjukhus, vid Mariefors och vid Psykiatricentrum i Helsingfors, säger Paavola.

– 16 platser i det egna sjukhuset är ett bra antal, men lägre än så här ska vi inte gå. Vi behöver en avdelning för att kunna erbjuda akutvård dygnet runt. Vi får inte bli alltför beroende av Helsingfors.

Irmeli Hoffrén betonar att sjukhusnämnden inte kan göra så mycket åt platsantalet.

– Däremot vill vi att öppenvården ska fungera bättre.

– Det är ju ingen som vill återgå till de stora psykiatriska megasjukhusen. Men all vård kan inte heller ske i patienternas hem.

Hemmarehabilitering

När antalet vårdplatser minskar betyder det samtidigt att personal frigörs. Ingen sägs upp utan i stället satsar man allt mer personal på den öppna vården.

– Vi har under det senaste året bildat psykiatriska team som åker hem till patienter som ska få rehabilitering, säger Paavola. Ett team kan till exempel bestå av två vårdare eller av en läkare och en vårdare.

De här teamen ska bli fler eftersom erfarenheterna är goda.

Att erbjuda rehabilitering i patientens eget hem är ändå inte helt problemfritt.

– Utgångspunkten måste alltid vara att patienten själv är positivt inställd till det här förfarandet, säger Paavola.

Om rehabiliteringsteamet får komma hem till patienten blir resultaten ofta bättre än vid rehabilitering på en avdelning eller vid en poliklinik.

– Undersökningar visar att många gånger när rehabiliteringen kommit bra i gång kan det vara slut med framstegen när patienten ska klara sig själv hemma, säger Paavola. Därför ger de här hemmateamen en mycket bättre genomslagskraft.

Sluten vård

Satsningen från sjukhusvård till mer öppen vård inleddes redan för många år sedan.

– Det hjälper inte att vistas länge på sjukhus, säger Markku Paavola. Den tiden är förbi när sjukhuset blev som ett hem för psykpatienterna. Sådana sjukhusplatser finns inte längre.

Nu räknar man med att en genomsnittspatient upptar en sjukhusplats i två till tre veckor.

– Men det kan också handla om bara en natt eller två dagar, säger Paavola. Maximalt kan samma patient ligga inne på avdelningen i sex veckor.

– Däremot kommer vi att hålla kvar platser för sluten vård och för tvångsvård i Borgå. Det är viktigt för regionen att vi också kan erbjuda intensiv sjukvård. Men vårdperioderna ska bli kortare.

– I stället kommer vi att öka på den intensiva öppenvården, så att den kan ges varje dag eller åtminstone flera gånger i veckan.

Samarbete

Man kan ändå inte tro att man med ökad öppenvård, och lättare tillgång till öppenvård, helt kan klara sig utan sjukhusplatser för psykiatriska patienter.

– Det finns alltid psykiska sjukdomar som ger nedsatt sjukdomsinsikt, säger Paavola. Patienter kan avsluta sin medicinering och råka i psykos. All vård klarar man inte som öppenvård.

Bedömningen av behovet av vårdplatser växlar från land till land.

– Till exempel i Köpenhamn i Danmark räknar man med ett behov av dubbelt fler vårdplatser per tusen invånare än man gör i Helsingfors i Finland, säger Paavola.

– Nu borde vi i stället förbättra samarbetet mellan sjukhusvården och den öppna vården.

Många av jourfallen är personer som inte bara lider av psykiska problem utan också av alkohol- och drogmissbruk.

– Här behöver vi ett tätt samarbete med kommunerna, säger Paavola. Vi har redan nu ett gott samarbete i Borgå och i Sibbo. Under det här året flyttar vår öppenvårdsenhet i Lovisa in i hälsovårdscentralens hus, det kan ge fler samarbetsmöjligheter också där.

Fler läkare som kan svenska

När det gäller den ungdomspsykiatriska öppenvården i Östnyland hördes förr många klagomål över att det inte fanns tillräckligt många läkare som behärskade svenska. Också sjukhusnämnden har tagit ställning till att det behövs mer språkkunskap, speciellt i kontakterna med barn och unga.

Markku Paavola försäkrar att situationen har blivit mycket bättre.

– Det stora flertalet av personalen vid den ungdomspsykiatriska enheten är tvåspråkiga. Nu har vi dessutom fått fler svensktalande läkare. För det är klart att också vi anser att man måste få psykiatrisk vård på sitt modersmål.

– Den svenska läkarkandidatpraktiken är nu för tiden utlokaliserad till Borgå. Det har också gett oss fördelar.

Ungdomspsykiatrin i Östnyland underlyder sedan första januari HUCS, alltså Helsingfors universitets centralsjukhus.

– Verksamheten fortsätter alldeles som tidigare och vi har också i fortsättningen ett tätt samarbete, i synnerhet under jourtid, säger Paavola. Skillnaden är närmast att verksamheten kan få mer resurser nu när den hör till HUCS.

– Biträdande överläkaren är lokal och överläkaren delar sin tid mellan den ungdomspsykiatriska öppenvården i Lojo, Hyvinge och Borgå.

– De ungdomspsykiatriska mottagningarna i Borgå, Sibbo och Lovisa fortsätter alldeles som tidigare.

Den finska webbtjänsten Mielenterveystalo har delvis översatts till svenska.

Psykporten erbjuder översiktlig information om olika slag av problem, för vuxna och för unga.

Här hittar man bland annat kontaktuppgifter till hjälp på den egna orten.

Här finns också en symtomnavigator som kan ge de första riktlinjerna om att man behöver professionell hjälp.

Mer läsning