Allt fler väljer cykeln för jobbresan

Intresset för cykling har ökat de senaste åren, särskilt bland vuxna som också cyklar till jobbet. Samtidigt satsar Borgå stad på bra cykelleder.

Lea Juutinen ser överraskande pigg ut för någon som cyklat tjugo kilometer hem från jobbet. Hon rullar över korsningen och ser nöjd ut, iklädd rejäla vintersportkläder designade för cykling och ett par orange fartglasögon.

Juutinen är en av många Borgåbor som hittat cyklingen, även om den för hennes del funnits med redan i över trettio år – mera kanske som en livsstil än som en motionsform. Därför har hon också som vana att cykelpendla från Tolkis till jobbet i Sköldvik.

Intresset har varit starkt i flera år, och hon säger med ett skratt att det bara är möjligt med en förstående man som ibland hämtar henne när däcket går sönder och som accepterar att det ibland går lite överstyr med köpandet.

– Jag har sex stycken cyklar i olika prisklasser och av olika modeller. Så här tidigt på våren kör jag med en hybrid med lite tjockare dubbdäck.

Hon har, precis som andra som rör sig i kretsarna, märkt ett tydligt ökat intresse för cykling i Borgå.

Våren kommer

På Borgå cykelcenter väntar ägaren Kimmo Karhu på att vårsäsongen ska komma i gång på allvar. Den har sakteligen börjat, och några cyklar står nu i kö för att fixas i vårskick.

Karhu har precis som Juutinen märkt ett klart ökat intresse för cykling som motionsform, något som märks i att cyklarna som säljs blir aningen dyrare för varje år. Intresset märks bland såväl landsvägscyklar som terrängcyklar.

– Det är många som åker till jobbet, också längre vägar. Jag har också märkt att de som tidigare varit ivriga löpare valt att gå över till cykling för att spara på knäna.

Många är därför ute efter en cykel som är mer än bara något man åker till butiken med, även om de säljer som förut. I butiken står cyklarna i nätta rader, med prislappar från några hundra euro till långt över åttatusen euro. En typisk prislapp för en ivrig amatör brukar ligga på mellan 1 500 och 2 000 euro, och ibland mera för de som blir ivriga och börjar läsa upp sig på vad man egentligen betalar för.

För Karhu bygger yrkeskunskapen på att kunna peka ut rätt cykel för rätt kund. Det handlar inte bara om grundläggande saker som huruvida det är skogsstigar, butiksresor eller landsvägen som lockar, utan också bromsteknik, växlar och storleken på cykeln.

– Vissa märken har fem eller sex olika storlekar, och det är aldrig så att två människor av exakt samma längd har lika stor cykel. Alla har sina egna inställningar beroende på hur man cyklar.

Teknologisk utveckling

Cyklarna har utvecklats en hel del de senaste åren, där de inte bara blir lättare utan också får nya tekniska lösningar. Till exempel börjar kolfiberramar bli allt mer populära. Samtidigt har pneumatiska skivbromsar blivit vanliga också på billigare cyklar, efter att ha funnits på de allra dyraste modellerna i ett par årtionden. På tävlingssidan finns numera batteridrivna elektroniska system som växlar trådlöst via bluetooth och som finjusterar sig automatiskt.

Trots högteknologiska lösningar lockar det traditionella ännu, bland annat i form av fälgbromsar också på de dyraste modellerna.

– Skivbromsar blir allt vanligare i Europa, men fälgbromsar är ännu populära. När köparna märker att proffsen använder dem så vill de också ha, säger Karhu.

Också cyklar genomgår trender av olika slag, bland annat blev så kallade fat bikes, cyklar med ovanligt stora däck, populära för en tid sedan.

– De börjar lite gå ur mode även om vissa ännu lockas av dem.

Allt fler cyklar

På Akilles cykelsektion inväntar också ordförande Ari Perälä på att säsongen ska komma i gång. Ännu ställer sanden till det för landsvägscyklarna med sina smala däck, men snart börjar det vara läge att bege sig ut. Just nu funderar man på huruvida den årliga cykelskolan blir aktuell igen. Den har arrangerats de senaste fyra åren och har visat sig vara populär.

– Vi har sett ett klart ökat intresse för cykling, särskilt bland vuxna som märkt att det är en skonsam sport. Man kan syssla med det också om knäna blivit slitna med löpning.

Perälä beskriver Borgå som en fenomenal cykelstad som ligger i en vacker region med många olika möjliga rutter. Ett problem är ändå vägarnas dåliga skick. Också huvudlederna är fyllda av gropar som i värsta fall kan leda till allvarliga avkörningar.

– De brukar också ha sönder däck, så man tvingas ibland stanna för att byta innerslangen. Men det är mera störande än farligt.

Satsar på korridorer

Cykling är också något som Borgå stad satsar aktivt på med de så kallade cykelkorridorerna, även om de är riktade till mera vardagligt cyklande och inte egentligen till träning i hög fart. Planeringsingenjör Elina Leppänen säger att några redan byggts, och att man planerar nya hela tiden. Utgångspunkten är att skapa ett nät som strålar ut från centrum.

Hittills har man färdigställt en korridor mellan centrum och Vårberga, en mellan Humlavägen och Majberget och en mellan Vinnarvägen och Ishockeyvgen. Totalt handlar det om ungefär tre kilometer. Målet är att färdigställa en korridor per år. De är inte heller identiska, till exempel är den som går från Kokonhallen i en skogmiljö och är därmed inte helt jämn.

– Den har lite annorlunda belysning. Den är också i motsats till de flesta andra ställen markerad med riktning på båda sidor om mittstrecket, i stället för symboler för fotgängare och cyklister.

Borgås insatser torde vara helt i enlighet med regeringens energi- och klimatstrategi som ska öka på cyklandet och gående med trettio procent.

Bra cykelstad

Också Leppänen beskriver Borgå som en ypperlig cykelstad, där omkring 10 000 människor bor inom en kilometer från centrum. 30 000 bor inom tre kilometer.

– Det största hindret för att utveckla cyklingsmöjligheterna ytterligare är pengar. Resurserna för planering, genomförande och upprätthållande är knappa.

Meningen är också att reda ut hur folk har tagit emot cykelkorridorerna och var man önskar nya liknande lösningar. Det ska genomföras med en enkät av något slag, men arbetet är ännu bara i planeringsstadiet.

Leppänen säger att det främst är centrum som behöver utvecklas mest om man tänker på cyklister. Det är ändå ett svårt område eftersom byggnationen är gammal och man måste jobba med det i åtanke. Snart ska man ändå inleda förbättringar på den enkelriktade Lundagatan utanför Nimbus där man egentligen inte får cykla. Meningen är att bredda cykelvägen.

– Dessutom behövs cykelvägar vid många större vägar som är ganska farliga i nuläget. Ett exempel är vägen från Kungsporten till Illby, eller Mörskomvägen. Men NTM-centralen har inte pengar för sådant.

Daglig cykeltur

I Tolkis ser Lea Juutinen framemot sommaren och den dagliga turen till och från jobbet. Hon har olika rutter som hon väljer mellan och som varierar mellan fjorton och trettio kilometer. Just i dag valde hon tjugokilometersrutten när hon åkte hem. Sommartid cyklar hon mer eller mindre varje dag, ibland också i regn.

Hon brukar cykla ungefär 3 000 kilometer per år, där det längsta enskilda loppet gick av stapeln i Tammerfors för ett år sedan och sträckte sig över 217 kilometer. Dessutom cyklar hon lika mycket till inomhus.

– Jag har en simulator på datorn så att man kan cykla på olika platser i världen. Den ställer in motståndet enligt backarna.

Efter att ha testat på allt från maraton (med ett personbästa på 4.20) till triathlon och andra sporter är det cyklingen som hållit i sig. Under årens lopp har hon sett hur tekniken utvecklats från växelspakar i ramen till digitala lösningar som sköter finjusteringen automatiskt. Lite smolk i bägaren finns ändå: hon har ändå märkt samma sak som Ari Perälä. Vägarna blir bara sämre för varje år.

– Men trots det är det en fin sport, man hör fåglarna sjunga och känner fartvinden. Man får bara räkna med att det tar tid om man vill se resultat. En runda kan ta några timmar.

Cykelkorridorer i Borgå

Är speciella cykelleder i Borgå där man satsar på effektivt underhåll.

Meningen är att reda ut vad folk tycker om dem.

Det finns en karta som kan hämtas på Kompassen.

Cykellederna är planerade med vardagscyklister i åtanke, snarare än tävlings- och träningscyklister.