"Allt är intressant med fjärilar" – Borgå museum fick bevingad donation

DONATION. Carl-Johan Widéns unika fjärilssamling omspänner över sjuttio år av systematiskt samlande i ett begränsat område i östra Nyland. I veckan donerade han samlingen till Borgå museum. Bild: Kristoffer Åberg

Borgå museums fjärilssamlingar utökades i veckan då fjärilssamlarnas "grand old man" Carl-Johan Widén överräckte sin samling på 10 000 individer till museet. Speciellt med donationen är att fjärilarna är systematiskt insamlade i Pellingearkipelagen under åren 1942–2018.

På Borgå museum är man förtjust över den unika fjärilsdonationen som nu sällas till museets naturhistoriska samlingar. I dem finns cirka 30 000 preparat – bland annat diverse djur, fågelägg, växter och mineralprover – från förut, och nu växer samlingen med andra ord till sig med en tredjedel.

Fjärilarna är i perfekt skick och förutom att de är vackra att se på så kommer de även med ovärderlig vetenskaplig information.

– Det är en fantastiskt fin samling. Fjärilarna är i perfekt skick och förutom att de är vackra att se på så kommer de även med ovärderlig vetenskaplig information, säger amanuens Solveig Bergholm som ansvarar för de naturhistoriska samlingarna.

Tryggt deponerade nere i museimagasinets källare finns nu farmacie doktor Carl-Johan Widéns (f. 1935) rara fjärilspreparat, individ efter individ nålade i prydliga rader i sextio specialgjorda lådor. Widén lyfter fram några lådor med vackert mönstrade arter: makaonfjäril, apollofjäril, sorgmantel, påfågelsöga ...

FAKTA

Borgå museums naturhistoriska samling

Består av över 30 000 preparat, bland annat ryggrads- och ryggradslösa djur, fågelägg, växter, svampar samt sten- och mineralprover.

Samlingen grundar sig på donationen av Borgå naturhistoriska museiförening rf, som upphörde år 2007.

Carl-Johan Widéns fjärilssamling om 10 000 preparat donerades i veckan till Borgå museum, och ökar märkbart de naturhistoriska samlingarnas storlek.

Pråliga fjärilar

– Dagfjärilarna är stora och pråliga och det är närmast dem folk tänker på då man pratar om fjärilar, men det finns också väldigt speciella nattfjärilar. Allt är intressant med fjärilar, sammanfattar Widén sin livslånga fascination för fjärilar.

Hans fjärilsintresse tog fart redan som sjuåring då biologpappan, fjärilsentusiast också han, tog med sig sonen på fjärilsfänge i Kabböle. Nu, efter 76 år av samlande, har samlingen vuxit till sig betydligt. Widén har kommit upp till cirka 10 000 individer av drygt 900 olika arter storfjärilar.

Bredden är anmärkningsvärd eftersom det samtidigt innebär att samlingen omfattar cirka 90 procent av alla storfjärilsarter som påträffats i Finland.

– Största delen av fjärilarna har fångats i Pellinge skärgård och närliggande områden‚ säger helsingforsaren Widén som sedan barndomen tillbringat sina somrar på Hasselö på Lill-Pellinge.

SÄLLSAM. Samlingen omfattar cirka 90 procent av alla storfjärilsarter som påträffats i Finland. På bilden bland annat bågbandat ordensfly, blåbandat ordensfly, gulbandat ordensfly och ryskt ordensfly. Bild: Kristoffer Åberg

Flitig med håven

Med storfjärilsfaunan som specialintresse har arkipelagen varit en utmärkt plats för att hänge sig åt sin fjärilsfaiblesse och utöka sin samling. Ser man till samlingens storlek så har Carl-Johan Widén sprungit flitigt med håven; det är också den metod som han till största delen förlitat sig på.

– Med den gamla metoden ökade konditionen och ändå hann man inte fånga lika många individer som på modernare sätt, säger Widén och syftar på hur fjärilsfantasterna numera ofta förlitar sig på fällor med inbyggt ultraviolett ljus eller söta blandningar som lockar till sig fjärilarna.

Då vakade vi hela natten och lyste med lampor mot ett vitt lakan för att locka till oss fjärilarna.

Systemet fungerar dag som natt, men också när det gäller nattflyna försvarar Widén gärna traditionella fångstmetoder

– Då vakade vi hela natten och lyste med lampor mot ett vitt lakan för att locka till oss fjärilarna.

Förändrat bestånd

Carl-Johan Widén kommer ihåg den hisnande känslan då Pellingesamlaren Alexander Strandman lyckades fånga den allra första gula riddarfjärilen i Finland. Det var 1957.

– Den var klassad som "omöjlig" att fånga, minns Widén.

Över sju årtionden har fjärilsbeståndet förändrats en hel del; vissa fjärilsarter har försvunnit medan andra kommit till. Till exempel aspskimmerfjärilarna som förekommer i rikligt antal i Carl-Johan Widéns samling håller nu för tiden till på annat håll medan makaonfjärilen blivit en mycket vanligare syn.

För lepidopterologerna är klimatförändringen ett faktum: många nordligare arter som tidigare förekom rikligt i våra trakter är numera rara gäster medan andra sydligare arter har dykt upp och blivit vanligare.

– Nya fjärilsarter kommer med varma luftströmmar och många arter har kunnat migrera norrut. Man räknar med att artsammansättningen förskjuts med fyra meter per år. säger Widén.

VÄRDEFULL. Carl-Johan Widéns fjärilssamling omspänner sju årtionden och preparaten i oklanderligt skick bjuder på ovärderlig vetenskaplig information. Bild: Kristoffer Åberg

Fridlyst gäst

Apollofjärilen hör till dem som försvann nästan helt från södra Finland redan på femtiotalet men som repade sig på vissa håll tack vare att den Lepidepterologiska föreningen i Finland, som fjärilsentusiasternas sammanslutning officiellt heter, lobbade hårt för att fridlysa den.

– Apollofjärilen fridlystes 1976 men den har inte fått fotfäste igen i östra Nyland, säger Magnus Landtman, aktiv i föreningen då det begav sig. Ströfynd kan man fortfarande påträffa men annars förekommer den på Hogland och på vissa håll i västra Nyland och i Pargastrakten.

Lilla apollofjärilen, eller mnemosynefjärilen som den heter egentligen, höll på att gå samma öde till mötes men bland annat i Stensböle i Borgå har fjärilspopulationer planterats ut och arten har fått fotfäste.

Men vad är det riktigt som fascinerar med fjärilar?

– Å ena sidan är det de stora och granna fjärilarna som väcker intresse men man får inte glömma att en stor del av tjusningen ligger i efterarbetet, att sortera, konservera och nåla upp individerna för att sedan studera dem närmare, säger Carl-Johan Widén.

'Herregud, jag fick en' minns jag att jag tänkte.

Sällsynt fångst

Widén är också förtjust i ordensflyna med geometriska mönster och starka färger. Han minns speciellt bra gången då han lyckades fånga en Catocala nupta, ett vinkelbandat ordensfly.

– De var så sällsynta att jag blev alldeles ifrån mig då jag fick en i håven. "Herregud, jag fick en" minns jag att jag tänkte.

Och så var det den som kom undan.

– Dödsskallesvärmaren hör till arterna jag alltid velat fånga men aldrig lyckats, säger Carl-Johan Widén. Den är inte hemmastadd här, men jag vet att det fanns lepidepterologer som lyckades fånga individer som slagit sig ner på gatlamporna i Helsingfors.

INTRESSANT Amanuens Solveig Bergholm ansvarar för att fjärilssamlingen införs i Borgå museums databas varefter både forskare och allmänheten kan bekanta sig med den på internet. Bild: Kristoffer Åberg

Vill det sig väl så kanske den dagen infinner sig även för Widén. Den existerande fjärilssamlingen finns måhända numera hos Borgå museum, men det betyder inte att jakten är över. Fjärilsbeståndet i östra Nyland hör till det rikaste i landet och chansen är stor att Pellingeborna också i sommar kan råka på Carl-Johan Widén med fjärilshåven i högsta hugg.

– Säkert finns det ännu någon fjärilsart därute att fånga.

Carl-Johan Widéns samling ska införas i Borgå museums databas och därefter är tanken att både forskare och allmänheten ska kunna bekanta sig med den på internet.

Mer läsning