Alla tänder inte på planerna för Societetshuset – företagare vill se andra planer

Airi Kallio, företagaren bakom bland annat Kapellet, är kritisk till planerna för Societetshuset i Lovisa. Hon har därför bjudit in en rad företagare och aktörer till ett möte.

I dag på lördag ska det sannolikt komma någon form av ställningstagande kring de planerade åtgärderna i Societetshuset i Lovisa. ÖN skrev på fredagen för en vecka sedan (2.11) om planerna som så småningom ska hamna på fullmäktiges bord – däribland att renovera byggnaden för omkring 1 miljon euro och att skapa kafé-, fest- och möteslokaler i det tidigare biblioteket.

En som reagerade på planerna är företagaren Airi Kallio som har bland annat Cafe Helmi i Borgå och Kapellet i Lovisa. Efter diskussioner med andra aktörer i Lovisa har man kommit fram till att ha ett möte.

Lyssna på företagarna

Airi Kallio har bjudit in företagare och aktörer till Kapellet på lördag för att tillsammans skriva ett ställningstagande. Bland deltagarna finns till exempel representanter från Lovisa Historiska Hus och Almska gården. Kallio hoppas också på att kunna diskutera med stadsdirektör Jan D. Oker-Blom.

– Vi som samlar oss upplever att man i Lovisa inte har lyssnat på företagarna eller på gräsrötterna. Tjänstemännen slänger en miljon hit och en miljon dit, utan att lyssna. Och så ska staden inte vara företagare och konkurrera med stadens egentliga företagare, säger Kallio på onsdag, några dagar innan mötet ska äga rum.

Kallio och de andra är inte kritiska till att Societetshuset renoveras, tvärtom. Kallio nämner att man främst är kritisk till att staden verkar vilja ta rollen som företagare och att man inte tar husets problem på allvar. Också ÖN har flera gånger skrivit om inomhusluften under årens lopp, och det faktum att biblioteket till sist tvingades lämna fastigheten.

– Man talar om att renovera fasaden, och att byta några ytor och inreda. Men jobbet ska göras ordentligt. Den som inte tagit lån från banken och jobbat med gamla hus har ingen aning om vad det innebär. Det går inte att budgetera för ett sådant jobb. Det dyker upp problem konstant. Och så måste man ta reda på husets användningsändamål innan man börjar. Det finns olika byggnadsregler för offentliga byggnader, bland annat kring brandsäkerhet.

Löpande kostnader

Kallio tillägger att kostnaderna för att upprätthålla huset och verksamheten i sig också kan bli mycket höga – något som återknyter till att staden enligt Kallio verkar vilja ta rollen som företagare. Hon nämner också campingen i Lovisa som exempel.

– På campingen har man haft helt fel tankesätt, och det ledde till att staden blev företagare. Att hyra ut till företagaren för en summa på 24 000 euro betyder att ingen kan driva stället så att det är lönsamt. 2 000 per säsong vore rimligare, och att företagaren sköter de löpande kostnaderna är vettigare.

Hon tror inte heller på tankarna att låta en företagare hyra kafélokalerna i Societetshuset.

– Jag talar om realiteter. Också jag kan måla stjärnor på himlen, men jag har varit företagare sedan 1981, så jag vet precis vad som fungerar utan att staden subventionerar.

Kallio har inte några direkta förslag på hur saken borde skötas i stället, eller vad som enligt henne skulle vara den bästa möjliga lösningen.

– Möjligheterna är många, till exempel att sälja huset till privata aktörer såsom man gjorde i Borgå med Valtimohuset. Oavsett måste företagsverksamhet bygga på marknadens regler, inte på subventionering från staden, som man har gjort i Konstfabriken i Borgå.

Mer läsning