Alla är värda en god och trygg ålderdom

Tragedier borde inte uppkomma i ett nordiskt välfärdssamhälle.

Den senaste tiden har det diskuterats mycket om äldrevården i allmänhet, men också om läget i Borgå. I fjol krävde Borgå revisionsnämnd mer information om läget. Då publicerades en utredning, där det framkom att det inom hemvården fanns brister gällande arbetshälsa samt att sjukfrånvaron var hög.

Enligt Finlands närvårdar- och primärskötarförbund Supers nya utredning har arbetsmängden inom hemvården ökat märkbart, personalens sjukledigheter ersätts inte med vikarier och skötarnas sjukfrånvaro är hög. Därtill är klienterna i allt sämre skick. Liknande resultat kunde också läsas i utredningen som gjordes i Borgå – antalet klienter ökade under ett år med cirka 11 procent, men antalet vårdare hölls på samma nivå som tidigare.

Nu har man i Borgå målmedvetet tagit fasta på problemen, bland annat genom att förnya arbetstiderna och att ta i bruk olika stöd för cheferna och personalen samt genom att anställa mer vårdpersonal. I jämförelse med förra året har sjukfrånvaron minskat och välmående i arbetet ökat.

"Kunde vi inte använda mer hjärta", konstaterade äldrerådets ordförande Björn Sundqvist på ett fullmäktigemöte. Diskussionen handlade om kriterierna för att komma till serviceboende. Nu går Borgå social- och hälsovårdsnämnd igenom alla rekommendationer och kriterier för att uppdatera dem så att de förbättrar de äldres situation. Detta är viktigt arbete, eftersom kriterierna i dagsläget är för strama. Alltför många äldre lever som fångar i sina egna hem. Och så får det inte vara. Alla är värda en god och trygg ålderdom.

Även om det ser ut att Borgå nu tar itu med saken får vi fortfarande läsa hjärtskärande skrivelser i tidningarna runtom i landet. Läget är oroväckande. Sådana tragedier borde inte uppkomma i ett nordiskt välfärdssamhälle. Nästa regering måste rikta mer resurser till äldrevården, så att vi kan åtgärda situationen. Nu riktas det fyra miljarder euro till företagsstöd, som alla partier har konstaterat vara ineffektiva och problematiska. Om det finns vilja, så finns det pengar.

Det finns inget tak för hur många klienter en hemvårdare kan ha, en vårdare kan under en dag ha fler besök än vad hen har arbetstid till. Det är inte hållbart, därför bör en vårdardimensionering inom hemvården tas i bruk. Även rekommendationen om mängden vårdpersonal inom institutionsvården bör fastställas i lag. Beslutsfattare får inte blunda för läget inom äldrevården längre!

Anette Karlsson, fullmäktigeledamot och medlem i stadsstyrelsen (SDP), Borgå