Alla 16-åringar är inte modiga och starka

Bild: Kristoffer Åberg

Eftersom gymnasierna sätter en medeltalsgräns för antagning är det i praktiken den lokala yrkesutbildningen som bär största delen av samhällets kollektiva ansvar för att göra det möjligt för varje individ i årskullen att avlägga examen på andra stadiet.

Diskussionen om den svenska yrkesutbildningens framtid i östra Nyland är viktig. Förändringarna i verksamhetslagstiftningen, massiva nedskärningar i de ekonomiska resurserna och ökande krav på utbud av service tvingar varje utbildningsanordnare och beslutsfattare till fördomsfritt nytänkande. Den offentliga debatten i östra Nyland om hur yrkesutbildningen skall ordnas har tills vidare speciellt gällt någon form av lokal lösning kontra den att Inveon går upp i Prakticum.

I diskussionen har de som talat för Prakticum framfört argument som inte alltid håller för en noggrannare granskning. Bland annat finns det en underton i debatten som antyder att det inte är ett problem för våra östnyländska ungdomar att studera i Helsingfors om det nu skulle gå så att utbildningar försvinner från Borgå.

Rektor Harriet Ahlnäs (ÖN 13.5) konstaterar i sin insändare att "Ungdomar väljer Prakticum i Helsingfors förbi Inveon" och ställer frågan "varför?". De siffror hon framför stämmer säkert men är inte transparenta. För det första söker de östnyländska ungdomar som studerar i Prakticum i Helsingfors förbi inte bara Inveon utan också Prakticum i Borgå, Point College, Amisto och alla våra östnyländska gymnasier. En del av dem kommer kanske från Sibbo där det, utom all tvekan, ofta är trafikmässigt lättare att ta sig till Arabiastranden än till Borgå. Ytterligare framgår det inte hur många av dessa ungdomar som de facto studerar inom områden som också erbjuds i Borgå eller hur många som haft Prakticum i Helsingfors som första ansökningsalternativ. Siffrorna är alltså inte i sig ett argument för att ungdomarna i östra Nyland föredrar att resa till Helsingfors.

Framtidsskolan Ab meddelar i sitt utredningssvar att "undervisningen ordnas i Borgå i hyrda utrymmen. Då det gäller yrkesarbetets utrymmen bör nya utrymmen i Borgå hyras för utbildningen inom metall, byggnadsbranschen och bilbranschen. En möjlighet är att då det gäller dessa hyra tid i Amistos motsvarande hallar ...". Framtidsskolan meddelar också att man inte kommer att fortsätta med elevhemsverksamheten. – Verkligheten är den att till exempel Amistos metall- och husteknikutbildningar finns i Monnby, inte i Borgå centrum. Det kommer knappast heller att vara möjligt att hyra lokaler i Borgå centrum för logistik eller husbyggnad. Det ser alltså ut som om det trygga skolcampus, där kamrater möts under rasterna och känner sig delaktiga i sin grupp, kommer att splittras och försvinna med Prakticum-modellen. Måste alla ungdomar bli "vuxna" när de är 16 år?

Det kanske mest nonchalanta uttalandet i debatten gör Bo-Magnus Salenius: (ÖN 13.5): "Det är viktigt med vägar, de för både bort och hem. Dagens unga väljer inte en utbildningsriktning bara för att den ligger närmast."

Det finns alltid starka och modiga 16-åringar som väljer att studera längre borta för att de vill uppleva någonting nytt. De här ungdomarna har påbörjat sin frigörelse från hemmen och vill till storstaden, eller bara "bort". Detta bekräftas av elevhandledarna i högstadierna. Men vem tänker på de 16-åringar som inte varje dag orkar vara modiga, starka och fria? Eller dem som bor i nordligaste Lovisa med få bussturer tillgängliga? Eller dem som har drag av autism eller har panikångest eller allmänt ett kaotiskt liv? Dem, för vilka en trygg, känd miljö, bekanta människor och gamla kamrater är avgörande element för att de skall våga och orka utveckla hela sin potential? – Projektutredningar visar att antalet ungdomar som väljer att inte fortsätta studera efter grundskolan ökar när utbildningen flyttar från hemorten.

Samhällets uttalade mål är att varje ungdom skall avlägga examen på andra stadiet. Att kunna välja en utbildning som intresserar och känns trygg, oberoende om det är gymnasie- eller yrkesutbildning, är en fråga om utbildningsdemokrati och jämlikhet. En ungdom som får välja den utbildning som han eller hon är intresserad av har god studiemotivation, trivs och mår bra under studierna och avlägger examen inom beräknad tid.

Eftersom gymnasierna sätter en medeltalsgräns för antagning är det i praktiken den lokala yrkesutbildningen (med oersättligt stöd av specialungdomsarbetarna) som bär största delen av samhällets kollektiva ansvar för att göra det möjligt för varje individ i årskullen att avlägga examen på andra stadiet. Vill beslutsfattarna frånta en del ungdomar den här rätten att välja sin framtid? Rätten att välja kan inte vara förbehållen bara en liten grupp.

Yrkesutbildningen står för oerhört stora utmaningar i framtiden och det är alldeles klart att det behövs både nytänkande och visioner för att kunna garantera yrkesutbildningens praktiska dimension och kvalitet. Men många av de lösningsförslag som framförts tills vidare saknar konkret förankring och tenderar att ha en elitistisk underton.

Yrkesutbildningens betydelse kommer att öka i framtiden på grund av det ekonomiska, marknadsdrivna system som Europa upprätthåller. Yrkesutbildningens strategiska betydelse för regionen kommer att vida överträffa det vi ser i dag. I denna kontext måste det också vara varje ung persons rätt att utan inverkan av socioekonomiska faktorer välja en utbildning han eller hon önskar sig.

Solveig Mickels Rektor, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon