Äldrevård via molnet: Lovisa testar distansbesök med pekplattor

TEKNIK. Lovisa vill testa på pekplattor i hemvården. I praktiken används de till videosamtal. Bild: Kristoffer Åberg

En åldrande befolkning i kombination med stagnerande resurser kräver nya idéer. I Lovisa får 25 äldre personer snart var sin pekplatta för att kunna ringa videosamtal med hemvården.

Egentligen är det ingen ny idé. I Helsingfors har man redan i fem år skött en del av kontakten med hemvårdens kunder på distans med hjälp av pekplattor. I Kotka har man gjort detsamma i knappt två år.

I Östnyland är det ovanligare: I Borgå har man bekantat sig med tekniken utan att ha några planer, medan man i Sibbo gjorde två olika försök med virtuell vård som ändå slopades på grund av tekniska problem med bland annat teleförbindelser. I Lovisa startar däremot ett försök i mars när 25 äldre personer får pekplattor och därmed får lära sig videosamtal.

Det är ett tillägg i vården, inte något ersättande

– Det är sannolikt en del av framtiden som många kommuner börjat använda. Det är ett tillägg i vården, inte något ersättande, säger Lisbeth Forsblom, servicechef inom seniorservice i Lovisa.

Det praktiska utförandet i Lovisa är ännu oklart. På tisdagen, är ÖN ringer upp, ska man precis ha ett möte för att reda ut några av detaljerna. Forsblom nämner att det i praktiken inte är något komplicerat.

– Kunden har en pekplatta, och så kan sköterskan ta kontakt via ett videosamtal.

Goda erfarenheter

Bakom det tekniska utförandet står företaget Videovisit som också bland annat Helsingfors och Kotka använder och som Kuntahankinnat konkurrensutsatt.

– Man har varit väldigt nöjda med systemet både i Kotka och i Helsingfors. Det handlar om samtal där man till exempel ringer för att påminna om att ta medicinerna. I Lovisa betyder de långa avstånden att man kan utöka stödbesöken och ge lite mera tid för klienten, säger Forsblom.

I Helsingfors har Markitta Karvinen, servicechef på Servicecentralen Helsingfors, jobbat med systemet i fem år. Man har ungefär 800 kunder inom distansvården, och Servicecentralen sköter verksamheten som en stödfunktion för stadens hemvård med ungefär 800 distansbesök per dygn – ett per kund – eller omkring 23 000 per månad.

Många upplever att det ger en större trygghetskänsla och minskar på känslan av ensamhet

Största delen av kunderna är i åldern 81 till 90 år, och för många innebar teknologin åtminstone tidigare ett hinder.

– Särskilt i början var problemet att många inte visste hur man skulle svara när vi ringde. Vi byggde om mjukvaran så att apparaten automatiskt svarar när vi ringer upp. Det är ungefär som en telefon skulle ringa, och kunden behöver bara ställa sig nära för att prata med vårdaren. Sedan dess har det fungerat mycket bättre, säger Karvinen.

I Kotka var problemet åtgärdat när man fick systemet. Där, precis som i Helsingfors, har man ett tillståndssystem för att plattan ska få svara utan att mottagaren gör något. Servicechef Sara Haimi-Liikkanen säger att kunderna får flera distansbesök per dag, och att man också där fått främst positiv respons.

– Vi går också igenom apparaten med varje kund och dens familj. Vissa har upplevt att plattan inte är för dem, och då har vi tagit bort den. Vi har sett att den dels ökar på känslan av gemenskap, som med sångstunder och konserter, och att den dels hjälper när något händer. Om någon till exempel fallit så märker vi det fort, säger Haimi-Liikkanen.

I Helsingfors har den positiva responsen kretsat kring ungefär samma sak.

– Många upplever att det ger en större trygghetskänsla och minskar på känslan av ensamhet, säger Karvinen.

Också där används systemet också för olika grupper som gemensamma middagsstunder.

– I middagsgrupperna äter deltagarna ensamma hemma, men är uppkopplade till de fem andra personerna i gruppen. De ser varandra och kan diskutera.

Färre besök

På frågan huruvida systemet har lett till färre fysiska besök svarar Karvinen att det varierar enligt behov. I vissa fall kan man hoppa över ett besök, något som tillåter en mera flexibel tidsanvändning för personalen.

– Sedan har vi nya kunder som i början klarar sig enbart med distanskontakt och som inte behöver besök. Vi följer med läget, och gör en omvärdering om något förändras. Vi är väldigt nöjda med distansvården, faktiskt så nöjda att Helsingfors hemvård önskar att vi tar 300 nya kunder.

Det kanske blir brist på vårdare, och det kräver nya metoder

I Lovisa ser Lisbeth Forsblom systemet som en potentiell metod för att klara av framtida utmaningar. Befolkningen åldras, och samtidigt blir resurserna inom äldreomsorgen inte särskilt mycket större.

– Det kanske blir brist på vårdare, och det kräver nya metoder. Samtidigt kommer framtidens äldre att vara mera vana med teknologin. Det gäller förvisso också allt mera dagens äldre. Man ska inte misstro deras kunnande.

Försöket inleds den 1 mars, och i ärendet kan man läsa att det pågår i ett halvt år och kostar drygt 24 000 euro.