Äldre ska äta gott och näringsrikt

Låt bli att banta, ät en mångsidig kost med tillräckligt protein och rikligt med grönsaker och frukt. Råden är enkla, men trots det är nästan hälften av hemvårdens klienter i Borgå undernärda eller löper risk att bli undernärda.

Det är viktigt att den som är litet äldre äter ordentligt, får tillräckligt med alla nödvändiga näringsämnen och dessutom kan njuta av måltiderna.

Borgå stads välfärdskoordinator och näringsspecialist Laura Sormunen, näringsterapeut Sanni Lindroos och specialläkaren i geriatri Nina-Maria Tigerstedt samlade på tisdagen förra veckan närståendevårdare och alla andra intresserade till en kväll på Äppelbacken kring de äldres kost och näringsbehov.

Intresset var stort och det var en uppmärksam publik som följde med föreläsningarna, som bara gick på finska. Publiken ställde också många bra frågor.

Individuella lösningsmodeller

– I Borgå har vi under de senaste ett och ett halvt åren lagt särskild vikt vid de äldres kost, speciellt när det gäller hemvårdens klienter, säger Sormunen.

Hemvårdens klienter kontrolleras regelbundet med det så kallade MNA-testet, Mini Nutritional Assessment, åtminstone en gång varje halvår.

MNA delar de äldre i tre grupper, de med normalt näringsintag, de som löper risk att bli undernärda och de som är undernärda.

– Hemvårdarna gör testet regelbundet och de har också specialutbildats i att ge råd om hur näringsintaget kan justeras, säger Sormunen. Det handlar om individuella lösningsmodeller på individuella problem.

– Vissa klienter behöver mer protein, andra mer energi. Vissa tappar matlusten helt enkelt för att de är tvungna att äta ensamma, säger Sormunen.

Många i riskzonen

Statistiken visar att satsningen på bättre näringsintag, i kombination med motion, har gett resultat.

– När läget kollades hos hemvårdens klienter år 2011 led nästan tio procent av undernäring, säger Sormunen. Vid samma test år 2017 var bara ungefär fem procent av klienterna undernärda. Det här är ett framsteg, speciellt i ljuset av att hemvårdens klienter i dag i medeltal är i sämre skick än 2011.

2011 hade cirka 45 procent av klienterna ett normalt näringsintag, sex år senare hade ungefär 50 procent ett normalt näringsintag.

Men faktum är också att hela 45 procent av alla äldre i hemvård, nästan 300 personer, löper risk för undernäring, både i fjol och för sju år sedan.

Här finns alltså fortfarande ett stort arbetsfält.

Ingen mystik

– Ett stort problem bland den äldre befolkningen är en dålig aptit, säger Sanni Lindroos.

– Det är viktigt att äta tillräckligt ofta. Allt är individuellt, men det är bra om man kan äta, åtminstone litet, fem gånger per dag. Och så är det viktigt att det man äter är av god kvalitet.

Mat har blivit mycket värdeladdat. Många, både yngre och äldre, blir förvirrade av de många olika trenddieterna och de dagliga rapporterna om hur vissa födoämnen är farliga eller kanske i stället helt oumbärliga.

– Mat är inte mystik, säger Lindroos. Egentligen är en helt normal traditionell diet mycket bra ur näringssynpunkt.

Inte för smal

Det är viktigt att låta bli att banta när man når mogen ålder eftersom man bevisligen mår bättre och hålls friskare om vikten är mellan 24 och 29 BMI, kroppsmasseindex. Se faktaruta!

– Men undernäring syns inte alltid som alltför låg vikt, påpekar en person i publiken. Också den som har övervikt kan ändå vara undernärd. Hittar man faktiskt också de åldringarna via MNA-testet som verkar fokusera just på vikt?

– Hemvårdarna har många metoder att hjälpa de åldringar som lider av undernäring, försäkrar Laura Sormunen.

– Vid behov kan hemvårdarna också sitta med klienterna och delta i måltiden för att uppmuntra också dem som inte har matlust att äta upp sin portion.

Stadens matservice

En annan kritisk fråga gäller den mat som staden transporterar ut till sina hemvårdsklienter.

– Här talar ni varmt för ett stort urval av grönsaker och rotfrukter, säger en person i publiken. Det står i djup konflikt med hur den hemtransporterade maten är komponerad. Någon enstaka kokt ärta kan det förekomma ibland eller kanske några morotsbitar, det är allt.

Sanni Lindroos säger att det har visat sig vara omöjligt att lägga med sallad i de portioner som transporteras till matservicekunderna eftersom salladen då också värms upp i transportlådorna och därmed blir en hälsofara.

– Varifrån ska då ensamma människor, till exempel ute på landsbygden, få sina grönsaker? De borde komma tillsammans med matlådan.

– Ni har fina matdirektiv men praktiken motsvarar inte teorin, konstaterar frågeställaren.

Dyr mat

En annan person i publiken tar fasta på ekonomiska fakta.

– Om man ser på de exempelportioner ni visar här så krävs det en massa ingredienser, ofta dyra. En laxbit kostar stora pengar.

– Många grönsaker och frukter är inte heller billiga. Dagens fattiga pensionärer med kanske ettusen euro i pension har helt enkelt inte råd med den här maten. De har dyra hyror, stora medicinkostnader och många andra utgifter som leder till att den summa de kan sätta på mat helt enkelt inte hinner till för den här mångfalden av livsmedel.

Sanni Lindroos påpekar att det också finns billiga proteinkällor, som mjölk och ägg.

Det framkommer under diskussionen att pengar, eller närmast avsaknaden av pengar, också leder till att hemvården inte har så bra koll på alla sina klienter.

För den som är undernärd eller löper risk för att bli undernärd borde fastan under natten, tiden mellan kvällsmål och morgonmål, inte vara längre än högst 9 till 10 timmar.

– Har hemvården verkligen kapacitet att kontrollera att de undernärda äldre äter sent på kvällen och tidigt på morgonen, frågas det i publiken.

– Visst har vi kapacitet, försäkrar Tigerstedt. Men hemvård är frivilligt och vi kan inte tvinga oss på någon. En del är rädda att blir dyrt för klienten och meddelar därför att de inte vill ha så många besök.

God mat i församlingshemmet

Att äta tillsammans ger måltiden ett stort mervärde. Det gäller för alla åldersgrupper. I svenska församlingshemmet i Borgå samlas en stor grupp pensionärer varje tisdag till en gemensam lunch.

Sally Ingves gillar maten som serveras.

– Jag brukar besöka både svenska och finska församlingshemmet, så det blir två inprogrammerade luncher varje vecka. Maten är god och tidpunkten är utmärkt.

– Om de säljer ut av den mat som blir över brukar jag ta med hem också. Jag är säker på att många som går här inte skulle äta lika ordentligt hemma.

Ingves säger att hon är allätare och därför gillar all mat som serveras.

– Jag har numera dålig balans och undviker därför egna större matlagningsprojekt. Men jag har turen att ha nära till goda släktingar. Barnen kommer ofta till mig med matportioner och så bjuds jag på middag i deras familjer.

Färska ingredienser

Husmor Maria Karlqvist vid svenska församlingshemmet strävar efter mångfald när hon komponerar tisdagsluncherna.

– Det ska vara variation i ingredienserna, dessutom har vi alltid sallad och efterrätt. Jag tror nog att de flesta som kommer hit på tisdagen äter mer än de gör hemma.

Församlingens lunchservering inleddes i början av 2000-talet.

– Här i församlingshemmet har vi pensionärer och arbetslösa som målgrupp, och förstås församlingens personal, säger Karlqvist. I Mariagården serverar vi ofta lunch till hela familjer.

Det är inte bara maten utan också sällskapet som lockar till församlingshemmet.

– Många kommer redan till litet över elva för att hinna umgås, säger Karlqvist. Klockan tolv hålls en liten andakt och efter den serveras lunch.

De flesta maträtterna tillreds av färska ingredienser.

– Litet har vi anpassat oss till modern tid, säger Karlqvist. Köttsoppan görs på färdigkokt kött. Men då är det viktigt med färska rotsaker i spadet.

Ungefär hundra portioner tillreds varje tisdag i församlingshemmets kök.

Viktgränser

För befolkningen i yrkesverksam ålder gäller att normalvikt är ett BMI-värde mellan 18,5 och 24.9.

BMI räknas: vikt i kg delas med (längd i m x längd i m)

För den som är äldre är det nyttigt med litet högre vikt.

Rekommendationerna för den äldsta generationen ligger på BMI 24-29.

Det innebär att den som är 155 centimeter lång ska väga mellan 58 och 69 kilogram, 165 cm längd ger idealvikt på 66-79 kg, 175 cm 74-89 kg och 185 cm 83-99 kg.

Proteinbehov

En äldre person behöver åtminstone 80 gram protein per dag.

Ett glas mjölk eller yoghurt, ett kokt ägg, 5-6 matskedar grynost, 3-4 skivor helköttspålägg, 3 matskedar tillagad kyckling, 4-5 matskedar tillagad fisk eller 1,5 dl bönor och linser ger alla 7-8 gram protein.