Äldre mår allt sämre – hälsovården hinner inte med

Det finns ojämlikheter i den vård som äldre får i hemmen och på serviceboenden, visar en undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd. Arkivbild. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Personer som fyllt 75 får inte hälso- och sjukvårdstjänster i hemmen och servicebostäderna på lika villkor. Behovet av psykvårdstjänster har också ökat.

Vården har inte kunnat svara på det ökade behovet av psykvårdstjänster hos äldre i Finland. En av orsakerna till att vården uteblir är att social- och hälsovårdstjänsterna är utspridda och att behovet av tjänster ökat i snabb takt de senaste åren.

Det framgår av den nationella utvärderingen av social- och hälsovårdstjänsterna i Finland som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerade på tisdagen. Utvärderingen fokuserar på psykvård och hälsovårdstjänster för äldre under 2019.

Trots att antalet aktörer som ordnar basservice inom social- och hälsovården har minskat, är psyktjänsterna på basnivå fortfarande splittrade. Enligt THL försämrar det både tjänsternas kvalitet och en jämlik tillgång till dem.

Psykisk ohälsa var den vanligaste orsaken till de sjukpensioner som började betalas ut 2019. Antalet personer i arbetsför ålder som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa har ökat i hela landet.

Ojämlik vård i hemmen

THL:s utredning visar att det finns ojämlikheter i de hälso- och sjukvårdstjänster för äldre som ordnas i hemmen och i servicebostäderna. Det förekommer skillnader både mellan och inom sjukvårdsdistrikten, till och med inom samma kommun.

Att få tjänster på lika villkor är mest sannolikt i områden där man redan kommit långt med att integrera social- och hälsovårdstjänsterna. Det verkar också som om kostnadsutvecklingen för tjänsterna är måttligare i de områden där tjänsterna integrerats.

År 2019 gjordes exceptionellt många anmälningar till tillsynsmyndigheterna om missförhållanden på anstaltsboenden och inom hemvården för äldre. Det fattades flera beslut om att avsluta verksamheten vid privata serviceboendeenheter. Bristerna som uppdagades i tillsynen gällde bland annat läkemedelssäkerheten, ordnandet av hälso- och sjukvårdstjänster och tillräcklig personal i förhållande till klienternas servicebehov.