Äldre har blivit en handelsvara

Det är inte konstigt att många är rädda för att bli gamla.

Det är förfärligt hur äldre behandlas. Det är tanken som många tänker efter nyheten om att tillsynsmyndigheten Valvira med omedelbar verkan avbröt verksamheten vid företaget Esperi Cares privata vårdhem i Kristinestad. Enligt uppgifter i Helsingin Sanomat kan en boende ha avlidit på grund av brister i vården. Det här kunde vi läsa om i fredags.

Det visar sig att det också funnits missförhållanden vid andra enheter som Esperi upprätthåller på olika håll i landet. Till exempel Borgå stad har inte anlitat Esperis vårdhem Vuokko i Haiko sedan hösten. Regionförvaltningsverket i Södra Finland utreder för tillfället verksamheten vid vårdhemmet. Från stadens håll betonar man att det inte handlar om allvarliga brister, men att man nu väntar på resultaten av utredningen.

Vad var det vi sa? Det är nästa tanke som infinner sig när man läser om det som hänt. Privata vårdhem har vuxit upp som svampar ur jorden de senaste åren och många ser valfriheten i den planerade vårdreformen som en gyllene chans att göra vinst på något som borde vara en självklar rättighet: vård och omsorg när man är gammal och inte klarar sig själv längre.

Det är bara några månader sedan som fackförbundet Super slog larm om att det blivit vanligare att man kompletterar arbetslistorna med vårdare som inte existerar, alltså med så kallade spökvårdare. Särskilt inom den privata äldreomsorgen lär det här vara vanligt. Personalbrist verkar vara mer regel än undantag på vårdhem för äldre.

Kommuner väljer att lägga ut delar av äldreomsorgen till privata aktörer. Stora vårdbolag kan komma med väldigt förmånliga anbud och med en aggressiv prissättning konkurrera ut mindre aktörer. Borde inte varningsklockorna ringa här? Varför skulle ett privat vårdhem kunna producera mycket förmånligare äldreomsorg än kommunerna själva?

Tydliga avtal är viktigt när städer och kommunen upphandlar tjänster inom äldrevården. Men i praktiken verkar kommunerna inte klara av att kontrollera att avtalen följs och att vården fyller kraven.

Bland ägarna till vårdbolaget Esperi Care finns ett brittiskt börsbolag. Attendo är ett annat börsnoterat företag inom vårdbranschen med ägarna i Sverige och verksamt också i Finland.

Det är väl ganska självklart att verksamheten måste vara oerhört kostnadseffektiv för att bolagen ska uppnå vinst. I det skedet ligger det kanske nära till hands att tänja så mycket det går på kvalitetskraven.

Det ska sägas att det finns både privata och kommunala institutioner som följer avtalen och klarar av att sköta sitt uppdrag. Men i årtionden har vi hört äldre och anhöriga berätta att det finns för få händer i vården, om äldre som tvingas ligga timtals i dyvåta blöjor, lever på smaklös storköksmat och som är rädda för att klaga.

Det är inte konstigt att många är rädda för att bli gamla.

Det är tragiskt att äldre har blivit en handelsvara. De brister som uppdagats nu får inte avfärdas som tillfälliga. Det här kan samtidigt innebära att den trötta diskussionen om vårdreformen och dess konsekvenser, mer privatisering av vård och omsorg, får nytt bränsle. Viktigast nu är i alla fall att äldre garanteras en trygg ålderdom.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland