Abdu skötte biodling i Irak – fick jobb på Marbacka bigård i Liljendal

BÄTTRE RAMAR. Abdulrhman har underhållit Tomas Bruces träramar och samlat ihop tjugo kubikmeter ved på bigården. Bild: Peik Henrichson

Familjen Bruce på Marbacka gård vid Hopom träsk har satsat på biodling på ett sätt som få andra lantbruk i vårt land. Eftersom tiden inte riktigt vill räcka till för allt som borde göras har Tomas Bruce anställt irakiern Abdulrhman för att hjälpa till på gården. Asylsökande Abdulrhman är väl förtrogen med biodling från sitt hemland.

Marbacka bigård vid Hopom träsk i Liljendal är känd för sin honung som fått ett visst renommé även i restaurangkretsarna i Helsingfors. Köksmästarna i huvudstaden har med djungeltrumman lyckats skapa ett intresse för Marbacka honung som bland annat används av Klaus K och Savoy där Marbacka till och med har en biodling på byggnadens tak.

Bigården erbjuder även andra lantbrukare specialiserade tjänster inom biodlingen, framför allt i form av en avancerad honungsslunga och en modern valsanläggning för framställning av sådana vaxark som används som mellanväggar i bikuporna.

– Det ska vara lite hävare maskiner för att det ska gå undan, säger Tomas Bruce. Med ett tryck på pedalen kan jag hantera tio ramar på en gång. Det skulle ta lång tid att göra allt det här manuellt.

Irakisk know-how på bigården

I en ny lagerbyggnad står irakiern Abdulrhman och underhåller de ramar med kaktrådar som ska hålla vaxarken raka och stadiga.

– Jag kommer från östra Irak där min far hade en stor biodling, berättar Abdulrhman som också kallas Abdu. Jag brukade gå omkring och hjälpa min far på bigården, och därför vet jag hur man underhåller vaxramar.

I det område som i dag kallas Irak har biodling varit en näring i närmare 5 000 år, men på grund av de senaste årens konflikter på området och olika skadedjur har många irakiska biodlare lagt ner verksamheten.

Det var Niklas Grönroos på Kuggom Traditionscentrum som ringde upp Tomas Bruce och tipsade om att han känner till en asylsökande som är intresserad av biodling.

Det skulle ha tagit lång tid för mig att på nätet komma i kontakt med människor som är intresserade av biodling. Dessutom kan det ju vara till nytta för Abdus asylprocess att han har ett jobb.

– Det kom mycket lägligt för mig, säger Tomas. Det skulle ha tagit lång tid för mig att på nätet komma i kontakt med människor som är intresserade av biodling. Dessutom kan det ju vara till nytta för Abdus asylprocess att han har ett jobb.

Abdulrhman har redan fått ett avslag på sin asylansökan, men han har överklagat beslutet. Han kom till Finland år 2015, och har också lärt sig en hjälplig vardagssvenska. Tomas Bruce talar för det mesta svenska med Abdulrhman, men ibland övergår de till engelska.

Förvirrande många maskiner

På Marbacka gård finns en mängd olika anläggningar, bland annat för att rengöra nedsmutsade bivaxramar och återvinna bivaxet. När det flytande bivaxet stelnat i stora kärl uppstår stora runda vaxklossar som kan återanvändas i produktionen i form av nya vaxark som framställs i den moderna tyska valsanläggningen.

– Tidigare hade vi en mer primitiv rysk vals med pedaler och reservdelar av märket Lada, säger Tomas far Bjarne Bruce. Den var konstruerad av en biodlare som också var ingenjör på Ladas bilfabrik.

– Men med vår nuvarande tyska maskin skulle vi förmodligen ha kapacitet att producera vaxark för hela Norden, tillägger Tomas.

MÖRKT OCH LJUST VAX. Vaxets färg, kvalitet och konsistens varierar beroende på hur ofta man förnyar träramarna. Bild: Peik Henrichson

Tomas Bruce visar upp ett tiotal stora vaxklossar av lite olika färg i hyllan invid valsanläggningen. En del av dem är ljusgula och andra närmast brungula.

– För att få ljust och rent bivax borde ramarna förnyas tillräckligt ofta. Orsaken till att några klossar är klart mörkare är att produktionscykeln varit längre.

Känsliga bin

Tomas föräldrar Bjarne och Mia Bruce har nyligen kommit hem från en affärsresa i Slovenien. Resan blev inte den framgång de hade önskat sig, eftersom bara hälften av de 400 paket bin de köpte överlevde resan hem.

– Vi hade nog de rätta kylanläggningarna i vår bil, men säljaren hade packat bina på fel sätt, säger Bjarne Bruce. Nu får vi utreda ansvarsfrågan.

Det är uppenbart att det händer mycket på bigården i Marbacka. Närmare information om försäljning och produktionsmetoder kan man finna på gårdens egna webbsidor.