Brödernas motiv till polisskjutningarna förblir oklart

Var bröderna Granholms avsikt att döda poliserna eller ville de bara skrämma dem med varningsskott? Åklagare och försvar är av olika åsikt i fallet med polisskjutningarna i Borgå och Birkland. Frågan varför bröderna alls ville komma över vapnen är obesvarad.

Raymond (t.v.) och Richard Granholm under rättegångens första dag. De har varit på plats under hela rättegången, även om det valt att inte alls uttala sig eller svara på frågor.

Rättegången mot Richard och Raymond Granholm avslutades på fredagen med slutpläderingar.

I förundersökningen besvarade bröderna polisens frågor till största delen med tystnad. Under rättegången har de valt att inte yttra sig alls, vilket är en rättighet som svarande har.

Rätt ovanligt är det ändå, och det var också något som både åklagare och polisernas advokat lyfte fram i sina slutpläderingar.

Den äldre brodern Richard Granholms försvarsadvokat Pekka Kouhia kontrade med att det är åklagarna som har bevisbördan, och att de slutsatser som han drar av materialet inte innebär att försvaret skulle spekulera.

Brödernas beslut betyder ändå att motivet till gärningarna förblir oklart. De står åtalade för bland annat 13 mordförsök, grovt rån och tagande av gisslan.

Mordförsöken riktade sig enligt åklagaren mot poliser i Borgå och Birkaland. I Borgå försökte bröderna komma över polisernas vapen, vilket de också har erkänt. Vad de skulle göra med dem vet vi ändå inte.

Polisernas advokat Jarkko Jaatela tog i sin slutplädering upp just motivfrågan.

– Har vapnen behövts till ett annat brott?

– Man kan också fundera över om det i vissa kretsar är uppskattat att ta vapen av poliser.

Bröderna fångades på bild av en övervakningskamera på Verkstadsmekanikervägen. Enligt åklagaren försökte de först locka polis till en mer avlägsen plats i Borgå, något som försvaret förnekar.

Nära gå in i ryggen

Mycket av slutpläderingarna kretsade kring vilket brödernas syfte med skottlossningarna var – och om det handlade om mordförsök eller inte.

Åklagaren menar att bröderna hade för avsikt att döda de två poliser som kallades till Ölstens industriområde i Borgå, och också de som besköts under biljakten ett knappt dygn senare.

Läs också: Den skjutna Borgåpolisen i rätten: "Som att bli slagen med en slägga"

Specialiståklagare Jukka Haavisto kallar det råhet och ett enträget försök att döda då Richard Granholm flera gånger sköt mot en av poliserna i Borgå. Den äldre konstapeln låg vid det laget på rygg på marken.

– Jag tycker att det är fegt att skjuta någon i ryggen i en sådan situation.

Brödernas försvarsadvokater menar att det handlade om varningsskott.

– Försvarets syn är att skotten har haft för avsikt att stoppa men inte döda, säger Petteri Kouhia.

Detsamma gällde skotten mot den andra polisen. Avsikten var att hålla honom undan. Hade syftet varit att döda överkonstapeln hade det funnits bättre möjligheter att göra det i ett tidigare skede, enligt Kouhia. Sannolikheten att träffa honom på längre avstånd och i höstmörkret var dessutom liten.

Försvaret för fram att bröderna utgick från att poliserna bar skyddsväst, likaså att de polisbilar som följde efter dem under biljakten var bepansrade.

Enligt specialiståklagare Laura Sairanen var ett av skotten ändå bara två centimeter från att gå in i ryggen på en av poliserna, det träffade så nära skyddsvästens kant. Hennes syn är att de ville se till att polisen, som kunde identifiera bröderna, inte skulle få möjlighet att göra det.

Läs också: Åklagarens miss skjuter på rättegången mot bröderna Granholm – en av dem fördes ut ur salen

Snabbt händelseförlopp

Händelseförloppet i Borgå eskalerade snabbt, för den yngre broderns advokat Maria Lundström fram. Bland annat det gör att hon ifrågasätter att hennes klient kan ses som medgärningsman på alla punkter – vilket åklagaren gör.

Medgärningskap förutsätter att det finns samförstånd och en förhandsplan, och det har enligt henne omöjligt hunnit uppstå till exempel då storebrodern inom några sekunder skjuter tre skott mot överkonstapeln i Borgå. En bandupptagning på detta hördes i rätten tidigare.

Försvaret erkänner däremot bland annat grovt rån, skjutvapenbrott och framkallande av fara.

Rättspsykiatrisk undersökning?

Straffet som åklagaren yrkar på är strängt: 13 års fängelse och ett så kallat kombinationsstraff som innebär att straffet måste sittas fullt ut.

Jukka Haavisto motiverar det med att gärningarna är många och grova. Åklagarna räknar att de också utan ett kombinationsstraff sammanlagt skulle ge över 15 års fängelse.

För ett sådant straff behöver svarande genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Det anser åklagarna också i övrigt är befogat.

– Gärningarna visar på total likgiltighet. Vad för slags människa gör något sådant här?

Försvaret motsätter sig ett kombinationsstraff och menar att det är tänkt för upprepad farlig brottslighet under en tid som tio år, och inte för sådant som skett tätt inpå varandra som i detta fall. Att spjälka upp händelserna och räkna med så många brott som åklagaren gör strider enligt Petteri Kouhia mot rättspraxis.

Bröderna vill inte heller genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Maria Lundström säger att inget under häktningen har visat på att det skulle finnas skäl att ifrågasätta brödernas tillräknelighet och påminner om att de är förstagångsförbrytare.

– Att min huvudman inte vill berätta vad han gjort är inte skäl för att ifrågasätta tillräkneligheten.

Skadeståndskraven uppgår sammanlagt till tiotusentals euro, för sveda och värk och psykiskt lidande men också för exempelvis reparation av polisbilar som fick skador under biljakten.

Den 23 oktober kommer tingsrätten med sin dom eller en mellandom i fallet – mellandom om tingsrätten i Östra Nyland beslutar att bröderna ska genomgå sinnesundersökning.

Bild från biljakten i Strandtunneln i Tammerfors där poliser och också några civilpersoner var i fara enligt åklagaren.