Mer än bara bullar: Fastlagen är ett sammelsurium av hedniska och kristna traditioner – till exempel i Kullo skulle stuggolvet sopas tidigt på fastlagstisdagen

Det var troligen på 1800-talet som fastlagsbullen sådan som vi känner den i dag kom till Finland via Sverige. Men fastlagen har sina rötter i betydligt äldre hednatro där man med lämpliga åtgärder kunde hålla olyckan på avstånd.

Museilektor Hannele Tenhovuori säger att där lutheranska länder traditionellt firade fastlagen på ett mer jordnära sätt var högtiden något av en karneval i katolska länder. – Man antar att själva ordet karneval kommer från latinets carne vale vilket betyder "adjö kött". Det syftar på att katoliker inte fick äta kött under fastan inför påsk.
01.03.2022 12:01
Liksom midvinterfesten julen är fastlagen en gammal högtid som firades av hedningarna och sedan fick ny innebörd i och med att kristendomen infördes i Finland. Hannele Tenhovuori, museilektor på Borgå museum, säger att traditioner från hednatiden levde vidare i folktron även länge efter det. Hon tar några exempel från Kullo som finns upptecknade i Hembygdsminnen, en serie med häften som gavs ut under första halvan av 1900-talet av Elevförbundet vid Borgå folkhögskola.
– På fastlagstisdagen fick man inte hugga ved i Kullo för det trodde man kunde leda till att kossorna blev halta på våren.
Tenhovuori tar ett exempel till, också det från Kullo.

ANDRA LÄSER