Gamla stans råttor kan dödas i avloppet

Miljöhälsovården överväger att pröva en ny sorts råttbekämpningsmetod i Gamla stan. Raumo har goda erfarenheter av bekämpning i avloppssystemet och samma företag som opererar där erbjuder nu Borgå ett test. Går allting enligt planerna kan det starta kort efter nyår.

TEST PLANERAS. Råttor är otrevliga och sprider smitta. Borgå funderar nu på att testa en ny bekämpningsmetod i Gamla stan.
Tora Mattheiszen
29.12.2017 07:30
Gift används alltmera sällan i kampen mot råttor, det är en sista utväg. Modern teknik utnyttjas numera också i skadedjursbekämpningen, samtidigt som man fokuserar på främst mekaniska metoder. Lösningen för råttproblem i Borgå föreslås nu vara fällor, som placeras i avloppssystemet och övervakas elektroniskt.
Råttorna är för tillfället ett ganska stort problem i bland annat Gamla stan och på västra åstranden. Hälsoinspektör Tomi Jormanainen förklarar lite skämtsamt att orsakerna till råttproblem överlag är tre – tillgången på föda, föda och föda.
Han påpekar att stor förekomst av råttor ofta har att göra med bristande avfallshantering och kompostering. Också felaktig fågelmatning kan orsaka problem. Det gäller alltså att hålla omgivningen så fri från mat som möjligt, men en steril miljö är givetvis omöjlig att uppnå.
Vår vanligaste råttart är brunråttan (Rattus norvegicus). Den har mycket lätt att anpassa sig. Råttan är ett skyggt djur som rör sig huvudsakligen om natten. Om man observerar råttor på dagen tyder det i allmänhet på att det finns fler råttor än normalt i ett område.
Klimatförändringen är en orsak till att antalet råttor i världen ökar, då nya bostadsområden byggs söker sig djuren också till nya platser. Råttor utvecklar också resistens mot bekämpningsmedel. De sprider olika sjukdomar och det är därför viktigt att hålla stammen i styr.

Ingen giftutdelning

Förr delade kommunerna ut råttgift i stora mängder, men det är inte längre tillåtet. Via lagstiftningen har också hårda gifter förbjudits helt. Privatpersoner har inte heller tillgång till samma preparat som specialister.
Innan jul hade hälsoinspektionen i Borgå besök av representanter för Anticimex, som är en av de ledande aktörerna i bekämpningsbranschen och verkar internationellt. Företaget grundades i Sverige 1934 och har i dag omkring 4 000 anställda i 17 länder.
Anticimex har utvecklat många olika bekämpningsmetoder och ett av de nyaste systemen, som alltså redan tillämpas i den gamla stadsdelen i Raumo, är mekanisk bekämpning i avloppet.
Försäljningschef Jari Lehmusmetsä förklarar att elektroniska fällor placeras i kontrollbrunnar och fungerar som giljotiner med spjut i en cylinder. En sensor noterar när råttan passerar och spjuten slår till i råttans rygg. Det döda djuret spolas med avloppsvattnet till reningsverket.
– Döden kommer blixtsnabbt och metoden är betydligt skonsammare för råttan än exempelvis gift. I Danmark och Sverige används konceptet redan på många håll, i Finland är Raumo först ute. Där dödades upp till 500 råttor under de två första månaderna.
Ett enda råttpar ger upphov till cirka 1 000 råttor under ett år. En råtthona kan föda upp till åtta ungar per månad och efter två månader är ungarna könsmogna och föder egna ungar. Råttorna trivs i avloppssystemen, för där finns både mat och värme. Att sätta in bekämpning här lönar sig alltså.
Lehmusmetsä säger att om Borgå är intresserad av denna bekämpningsmetod erbjuder Anticimex till att börja med ett test med ett par fällor för att kolla hur effektivt systemet är. Därefter diskuteras ett konkret, långt avtal.
Och intresse finns nog, det intygar Tomi Jormanainen, som ändå påpekar att saken måste utredas lite till innan beslut fattas.
– Det handlar bland annat om tillstånd.
Enligt Jari Lehmusmetsä ska ett nytt möte hållas i Borgå inom kort och då deltar också representanter för Borgå vatten.

Många klagar

Att råttan är ett problem på många håll vet också Bjarne Gabrielsson. Han basar för Borgåföretaget Amrela, som jobbar med både skadedjursbekämpning och mögel- och fuktsanering.
Han har utbildat sig i Sverige och samarbetade tidigare med bland annat just Anticimex. Amrela grundades 2010 och var då ett av de första i branschen i Finland.
Han säger att en stor orsak till dagens råttproblem är att råttorna inte längre bekämpas kontinuerligt som förr. Bekämpningsmedlen är inte heller lika effektiva som tidigare.
– Det kommer klagomål för jämnan, säger han då vi promenerar omkring i stadsparken, där det också förekommer den här sortens djur.
De gräver bon i marken och rör sig främst nattetid. Gabrielsson tar en titt under några träd för att kolla om det syns hål.
– Bona finns på vissa ställen, bland annat vid trädstammar.
Råttorna lockas exempelvis till platser därifrån människor inhandlar snabbmat nattetid. Papper och förpackningar slängs ofta i miljön och drar till sig djuren.
– Om råttproblem finns på ett ställe borde bekämpning ske på ett helt block, förklarar han.

Vägglöss och kackerlackor

Det är inte bara råttorna som lever och mår bra, skadedjur finns av många olika slag och på många håll är till exempel vägglöss, kackerlackor och faraomyror numera ett stort problem.
Enligt Bjarne Gabrielsson har förekomsten av den här sortens ohyra ökat gradvis främst för att folk reser väldigt mycket.
– Dessutom handlar man med begagnade produkter via nätet. Den som köper en säng eller en soffa kan få också annat på köpet.
Dessa inkräktare kan vara nog så besvärliga att få bort och han säger att finns de i en höghuslägenhet sprids de lätt till andra. Att snabbt sätta in bekämpningsåtgärder är viktigt.
Sedan början av 2017 ska alla företag och personer som bedriver yrkesmässig skadedjursbekämpning vara införda i register som upprätthålls av Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). Det är alltså skäl för den som köper den här sortens tjänster att kolla det aktuella registret.
Gabrielsson framhåller att ska skadedjur bekämpas effektivt och säkert, speciellt inomhus, krävs god kännedom om hur man bör förfara.
– Biocidprodukter får inte användas hur som helst. Man måste också veta exakt vilken fiende man kämpar mot och börja med att kartlägga den.
Också Tomi Jormanainen säger att om man noterar problem med exempelvis vägglöss eller kackerlackor i sin lägenhet är det bäst att direkt vända sig till en bekämpningsfirma.
– Den här sortens kryp kan gömma sig var som helst och leva utan mat i månader, resistenta stammar förekommer också.
Han säger att även om problemen ökat på många håll har anmälningarna i Östnyland hållit sig på samma nivå i många år.
– Vi får in några anmälningar per år, men information om alla upptäckter når givetvis inte oss eftersom anmälningsskyldighet inte finns.

Hyresgäst fick chock

För en tid sedan blev en hyresgäst riktigt chockad då hen skulle flytta in i en bostad i Borgå, som redan beboddes av kackerlackor. Kontraktet hävdes efter vissa om och men och småningom hittades en ny bostad.
Bjarne Gabrielsson är inte överraskad, sådant händer.
– Att få bort ohyra ur en lägenhet tar cirka åtta veckor i anspråk, men man kan bo i sitt hem under den här tiden, bekämpningsfirman vet nog vad som ska göras.
Problemet är enligt honom att finns bostaden i ett höghus borde lägenheterna bredvid, undertill och ovanpå också saneras för att de oinbjudna gästerna inte ska återvända.

Skadedjur

Antalet personer som drabbats av skadedjur har överlag ökat.
Förekomsten av vägglöss har exploderat sedan 2010.
I Östnyland noterar hälsomyndigheterna ingen stor ökning av vägglöss och kackerlackor, men alla fallanmäls inte.
Råttproblemen har däremot ökat.
De kan förebyggas genom att hålla miljön ren.
I Borgå diskuteras försök med elektroniska fällor i avloppsnätet.