Så gick det till då rebellen X3M föddes - Kjell Ekholm tar sig an historien i ny bok

Journalisten och författaren Kjell Ekholm är aktuell med en ny bok. Den här gången är det den finlandssvenska popradions historia han tagit sig an och det märks att han än en gång rör sig i kända vatten. 

Kjell Ekholms fjärde bok, Från UGT till X3M, har utkommit. Den beskriver den finlandssvenska popradions historia.
Johanna Lemströmjohanna.lemstrom@vastranyland.fi
06.11.2022 17:48

Från UGT till X3M – Finlandssvenska popradions historia

Författare: Kjell Ekholm.
Redaktör: Christoffer Holm.
Utgiven av: Västnyländska kultursamfundet, 2022.
Inbunden, 197 sidor.
Ekenäsbon Kjell Ekholms nya bok Från UGT till X3M – Finlandssvenska popradions historia har utkommit. Det ska sägas direkt – är det någon som ska berätta och dokumentera hur det gick till då den finlandssvenska ungdomsradiokanalen föddes är det väl Kjell Ekholm. Han var nämligen huvudproducent för kanalen då den startade den 1 oktober 1997. 
Ekholms bok är fylld till brädden med härliga anekdoter, minnen och intervjuer med människor som tillsammans format den finlandssvenska popradions historia. 
Kjell Ekholms nya bok Från UGT till X3M - Finlandssvenska popradions historia utkom i början av oktober.

Från 1965 mot framtiden

Egentligen skulle boken bara handla om 25-åringen X3M, men under arbetets gång insåg Ekholm hur litet det skrivits om det utbud som format så många ungdomars musiksmak.
Därför utvidgades bokens koncept – och tur var väl det, för det ger boken en fin bredd. Boken tar nu avstamp i det första rockprogrammet som sändes på svenska på Yle. Året var 1965 och programmet hette Let's go med Christian Forsberg vid spakarna. Forsberg berättar i boken om hur han som 15-åring modigt pitchade sin programidé för barn- och ungdomsradions chef Cely Landén. 
Där och då lades grunden för popradio på svenska i Finland. Innan X3M startade 1997 hanns det dock med många andra försök att få ungdomar att lyssna på radio – mer eller mindre lyckade, för att citera baksidan på Ekholms bok. 

En gåva i toner för unga

Den som var ung mellan 1967 och 1991 minns förmodligen veckans höjdpunkt UGT, Ungdomens gåva i toner. Man satt på högspänn vid sin radiokassettspelare med ett finger på inspelningsknappen, redo att trycka på rec då låtarna körde i gång. Gud nåde den redaktör som talade på låtarna och förstörde inspelningen för en ... Aj, aj vad arg man kunde bli och aj, aj vilka nostalgiska minnen Ekholms bok väcker.
Med dagens strömningstjänster är det förstås svårt för den som är ung i dag att förstå eller ta in den bilden; hur man satt fastklistrad vid en manick och spelade in låtar till alldeles egna best of-band på c-kassetter. I dag gör man ju spellistor på Spotify och kan när som helst byta ut låtar man tröttnat på.
1986 fick UGT sällskap på kanalen av Pale Olins och Wille Wilenius program Pop i topp. De gjorde som Christian Forsberg före dem, stegade iväg med sin programidé till redaktionschefen, i det här fallet Kristina Berg. Något liknande hade inte hörts i finlandssvensk radio tidigare och än en gång väcker Ekholms text minnen till liv. Pale och Wille var en institution, undertecknad kan än i dag fraser från flera av låtarna på deras kassett Pale och Willes dåligaste. Kassetten delades ut gratis och spelades sönder av undertecknad. Vilken tur att man hade två exemplar. Programmet lades ner 1989 då Pale Olin började på Teaterhögskolan.

Kanalen blev till via reform

Det har som sagt gått 25 år sedan radio X3M föddes i samband med den stora kanalreformen, då också kanalen Vega startade. X3M:s första kanalchef var Richard Nordgren, i dag KSF Medias korrespondent i Norden. Han vill inte likna kanalens tillblivelse vid en barnafödsel, men vissa likheter kan man nog utläsa med allt vad det innebär från vånda och sömnlöshet till den sköna känslan då man nått sitt mål och håller babyn i sin famn.
Läsaren får bland annat veta hur X3M:s programkoncept byggdes och hur programledare raggades upp. Den nya kanalen ville utmana och provocera, vara rebellisk. Samtidigt var kanalens röst också trovärdig och samhällsengagerad.
Läsaren får bland annat veta hur X3M:s programkoncept byggdes och hur programledare raggades upp. Den nya kanalen ville utmana och provocera, vara rebellisk. Samtidigt var kanalens röst också trovärdig och samhällsengagerad. Exempelvis var X3M första kanalen i landet att rensa tablån och sända live om terrorattacken i USA den 11 september 2001. 

Många intervjuer

I boken presenteras också en rad legendariska X3M-program och ännu fler legendariska programledare och redaktörer, de flesta i intervjuform, vilket gör det lätt att ta till sig historierna. Exempelvis berättar Bettina Sågbom-Ek och Freddi Wilén om Morgonshowen, Marcus Hagström och Jonna Nupponen om Tryckkokaren och Lasse Grönroos och Marcus Rosenlund om Metallväktarna. Flera av dem har jobbat för flera av kanalens program. Metallväktarduon stod också bakom sommarserien Café Satan som 2000 blev föremål för ett spörsmål i riksdagen – en pikant historia som också satts på pränt i Ekholms nya bok.
Boken om X3M är Kjell Ekholms fjärde bok. 2015 utkom Gnägget på Stallören, 2019 De Gyllene Åren, och år 2021 Nalle Lindqvist – krögaren som aldrig gav upp. Det märks att författaren satsat på språkgranskning den här gången. Irriterande skrivfel, som det fanns ganska många av i de tre föregående böckerna, finns nästan inte alls i Från UGT till X3M. Det gör att man som läsare fokuserar på rätt sak, nämligen på Kjell Ekholms otroliga kunskap om ämnet han skriver om.

ANDRA LÄSER