Så berättar Wolmar om sitt liv

Här följer ett utdrag ur Wolmar Nybergs minnesanteckningar En gammal bankmans berättelser som han skrev ner under åren 1941–1947.

Wolmar Nyberg
Oskar Skogbergoskar.skogberg@ostnyland.fi
23.09.2022 14:21
Jag har aldrig varit historiker, varken såsom mina skolkamrater eller såsom mina lärare uppfattade begreppet. Ännu på första specialklassen i Finska kadettkåren (motsvarande första årets student), där Finlands historia lästes som ett specialämne, roade sig läraren, som av en tillfällighet upptäckt min okunskap i Sveriges regentlängder, att som enda, ibland upprepade fråga låta mig redogöra för dem, alltid med dåligt resultat emedan jag av envishet icke lärde mig dem. Läraren, som för övrigt var Ernst Gråsten, senare direktör i Finlands bank, hade därigenom anledning att hålla mitt historiavitsord lågt. Det hade förresten aldrig varit högt och medeltalet av vitsorden på de lägre klasserna, som kom med på dimissionsbetyget, blev av lärarkonferensen höjt från 7 till 8 för att möjliggöra min befordran till fältväbel.
Ja historiker har jag som sagt ej varit; särskilt årtal har jag aldrig kunnat hålla i minnet, men namn på historiska personligheter och vad de uträttat har jag dock intresserat mig för i synnerhet om de ej varit rena politici. Därför anser jag det behövligt att för upphjälpandet av eget minne och för att ge en ledtråd för tidsbestämningen, börja med ett skelett över mitt liv bestående av en tabell (se faktaruta) över var jag under olika år av mitt liv från vaggan – jag antar nämligen att jag legat i vagga, som då ännu begagnades – till dag som är, bott och haft min varelse.

Viktiga årtal

1879 for jag med pappa till Borisoglebsk, en liten stad söder om Moskva i guvernementet Tambov.
1880 kom jag till Borgå, där jag två år gick i skola och under terminerna bodde hos farbror Berndt.
1882 Fredrikshamn – realskolan.
1885 kadettkåren.
1893 befordrad till officer. Officerstiden hösten 1893 till hösten
1895 bodde jag hos föräldrarna i St Petersburg.
1895 på hösten (ännu som officer) hade jag fått tjänst vid Nordiska Aktiebankens för Handel och Industri centralkontor i Viborg.
1899 på försommaren badresa till Wiesbaden för att bada bort reumatism. Senare samma år ett kort vikariat som t.f. föreståndare för bankens kontor i Tavastehus.
1900 föreståndare för bankens Borgåkontor ända till och med 1937.
22/3 1914 gifte jag mig.
1914 på hösten inkallades jag i militärtjänst och bankkontoret sköttes av vikarie i tre års tid till hösten 1917, då jag åter kunde taga civila kläder på mig.
1/1 1938 avgick jag från bankens tjänst.
1938 på hösten flyttade jag till Grankulla, där min bror Carl eller Lullu, som han inom familjen kallas, gav mig – rättare sagt erbjöd mig – husrum i en våning i sin villa på mer än billiga villkor.

ANDRA LÄSER