Den namnlösa jagberättaren i Matilda Gyllenbergs debutroman Det lungsjuka huset gör allt för att i egenskap av hemmafru hålla den polerade ytan hemma i den fiktiva småstadsorten Lockum fläck- och skrapfri.
Det ska vara fint och putsat, manglade lakan, nytt i varje vrå, med ljusgrå stilsäker soffa, med mera men i själva verket har hemmet blivit ett fängelse och grannskapet är fyllt av ondsinta, småskurna karaktärer som spionerar på varandra, iakttar, bedömer och skvallrar på.
Småningom hittar huvudpersonen en dagbok och romanen får ett nytt djup men också ett tilltagande mörker. Samtidigt speglar nutid och dåtid varandra på ett oväntat och alltmer thrilleraktigt sätt då den vackra, frigjorda, hippien Hild från Norge för en kort tid slår sig ned i Lockum med sin husvagn och sitt sjukliga barn, ett antal decennier tidigare, på 1980-talet.
