I natt jag drömde

Vad är det som egentligen styr eller borde styra stadsplaneringen allra mest? Är det estetiken, klimatfrågorna, trenderna, ekonomin eller kanske de lokala förhållandena? De är i varje fall viktiga frågor som vi bör studera från olika perspektiv. Men då det gäller frågor med riktigt tunga och långtgående konsekvenser får vi inte glömma demografin, vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning. Den ger oss uppgifter om vem som är invånare och därmed användare av det som planeras. På vilket sätt är det viktigt? Då en av mina döttrar var sju år gammal sade hon att jag nog inte kan rita något hus om jag inte vet vem som kommer att bo i det. Mitt i prick.

Hur ser demografin ut i Finland? Statistikcentralen gör med jämna mellanrum prognoser som kallt tittar på pågående utveckling och kända förändringar och vad de betyder för demografin i landet under de kommande decennierna. Prognoserna visar att vi står inför historiskt stora förändringar under de kommande femtio åren i Finland. Detta ifall vi inte medvetet gör beslut och agerar starkt för att ändra på utvecklingen. Enligt prognosen ökar folkmängden fram till år 2034, då folkmängden i vårt land antas uppgå till 5,6 miljoner personer. Efter det vänder folkmängden enligt prognosen nedåt och under 2050-talet väntas folkmängden i vårt land redan vara mindre än den är nu. Det är värt att notera att antalet personer under 15 år kommer att vara nästan 200 000 färre i slutet av år 2060 jämfört med nuläget. I kombination med att det förväntade antalet levnadsår för män förutspås öka med cirka fem år och för kvinnor med drygt tre år fram till år 2040 blir förändringen historiskt stor.