Bogys gamlas dans förnyades en aning – se bildspel

Till det yttre var allt som alla andra år på Borgå gymnasium den här speciella dagen. Det lät ändå annorlunda.

DANS. Traditionerna håller i sig.
Fållar, glitter, frisyrer, klackar, frackar, vita handskar och en hög hatt skymtar i vimlet på fredagen i Borgå gymnasium. Det är naturligtvis fråga om den årliga de gamlas dag med tillhörande gamlas dans, dagen då tvåorna äntligen är äldst – traditionsenligt som det förslår.
I år får de 54 dansparen ändå uppleva något som tidigare (moderna) generationer inte fått uppleva: musiken kommer från en levande kvintett i stället för från en cd-skiva, något som verkar höja stämningen märkbart.

Tidig väckning

Inför dansen är Karla Still, Pipsa Kaikkonen, Rebecka Johansson och Erika Veppling glada och nöjda. Dagen har visserligen varit aningen stressig med tidig väckning (halv fem), men nu börjar det lugna ner sig.
– Tänk hur fort tiden gått. För ett år sedan tänkte vi att vi kommer att dansa här. Och nu händer det, här står vi säger Kaikkonen.
De känner sig trygga inför dansen. Övningarna har gått bra.
– Vi har ändå övat sedan september, säger Karla Still.
– Och en gång i veckan dessutom, tillägger Johansson.
Det finns ändå danser som är svårare än andra.
– Själv tycker jag att polkan är svår, säger Veppling.
Den årliga diskussionen om kostnader är aktuell igen i år, men alla fyra säger att de klarat sig undan med acceptabla summor.
– Men visst är det dyrt, skrattar Veppling som inte vill säga några summor.
– Men jag hittade min klänning på rea, och så hade skolan i år tagit in frisörstuderande så att vi fick frisyrerna ordnade rätt så förmånligt, säger Kaikkonen.

Frackarna slut

Kenneth Johansson, Carl-Wilhelm Björkendahl och Jim-Isak Rif känner sig självsäkra inför dansen där de sitter och dricker vatten i vänta på att det ska börja. ATt de övat med samma par hela tiden underlättar, och alla försäkrar att de inte trampat på några tår.
Björkendahl bär jackett, i stället för frack som de andra.
– Jag skulle hyra, men allt var slut. Men jackett fungerar lika bra.
Han har också en klar favorit bland danserna, även om namnet inte kommer till minnes.
– Den där som man far in så där, och så ut, säger han och gestikulerar. Kadrilj, kanske? Den är annorlunda.
– Själv gillar jag tango, mest för att jag gillar musiken, säger Rif.

ANDRA LÄSER