Med siktet mot 2050 – visionen för framtidens Borgå kommer nu i gång på allvar

Stora ord och komplicerade meningar ska inte skrämma bort de Borgåbor som gärna vill säga något om hur hemstaden ser ut i framtiden.

För när staden kommer i gång så kan det bli lite komplicerat, som det faktum att man nu jobbar vidare med delgeneralplanen för centrum, och att det nu finns en lunta på 76 sidor med titeln ”Utvärdering av konsekvenserna och jämförelse av strukturmodellerna”.

I princip är det ändå inte så komplicerat. Nu får alla säga sitt om de fyra visionerna som finns för framtiden och som påverkar delgeneralplanen som kommer att definiera hur staden utvecklas.

De fyra strukturmodellerna, som staden kallar de fyra alternativen, är nu färdiga (se faktaruta). Det innebär att visionerna ska kokas ner och sakteligen bli en ny delgeneralplan för de centrala stadsdelarna – en plan som stadsplaneringschef Dan Mollgren beskriver som årtiondets viktigaste i Borgå stad. 

Ungefär samma säger biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz när han inleder pressträffen på onsdagsmorgonen.

– Det här är viktigt för alla Borgåbor. Planen styr kraftigt hur staden utvecklas. Så har den nuvarande gjort, och så kommer den här att göra. Därför är det också viktigt att så många som möjligt är med och påverkar. Det är lätt att uppfatta det som abstrakt och som något som inte betyder något. Men det berör var och en av oss, säger von Schoultz.

Arbetet har visserligen pågått en längre tid, däribland med att fråga Borgåborna om deras åsikter. Det har utmynnat i de fyra strukturmodellerna som titulerats Uppblomstring av Kungsporten, Två stationer – en stad, Nya grannar och Stor tillväxt.  Modellerna har utvärderats i det 76-sidiga dokumentet, där ett par konsultbolag också deltagit. Man har speglat alternativen mot en rad faktorer, som stadens strategi, ekonomiska effekter, effekter på stads- och kulturmiljön och miljö och klimat (däribland att Borgå ska bli koldixoidneutralt år 2030, som finns i strategin).

Oavsett vilken modell eller kombination som väljs är målet att göra staden bättre.

– Det handlar också om en puls i stadslivet, och att skapa förutsättningar för en bra puls, säger Mollgren.

Generalplanechef Maija-Riitta Kontio nämner att en utgångspunkt är att Borgå stad växer, och att man måste planera inför såväl det som för risken att prognoserna fallerar. I nuläget antyder prognoserna att staden har omkring 70 000 invånare år 2050. Inte bara det, det lutar mot en åldrande befolkning. 

Utgångsläget är ändå bra.

– Vi har bra möjligheter att utveckla Borgå. Vi är i en bra position när man jämför, Borgå ligger ofta i topp. Men visst, det finns också utmaningar i framtiden.

En utmaning är inte minst att 30 år är en lång tid, och att en instabil omvärld innebär svårigheter att göra säkra prognoser.

– Ingen kan veta vad som händer, och därför har vi tänkt att den här delgeneralplanen ska vara mera flexibel. Målet är att fortsätta på stigen som stadsstrategin pekar ut.

Pudelns kärna är att försöka räkna ut vad alternativen har för effekter på staden.

I nuläget får ”Två stationer – en stad” och ”Nya grannar” de bästa betygen enligt de flesta mätarna, däribland hur de verkar förverkliga stadsstrategin. Den första bygger på östbanan och två tågstationer; en i Kungsporten och en i eller nära centrum för närtåg. Den senare är snarlik, men fokuserar mindre på tågtrafiken. 

Till exempel pekar utredningen på att ”Två stationer – en stad” livar upp centrum och bättrar på kollektivtrafiken. Å andra sidan för den med sig frågetecken kring kulturmiljön, alltså hur allt kopplas ihop med stadens existerande (och historiska) byggnation. 

Alternativet ”Kungsporten blomstrar” ska å sin sida föra med sig arbetsplatser och sysselsättning i och med ett piggare näringsliv. På minussidan finns det faktum att alternativet riskerar dela upp staden, samtidigt som miljön lider.

Av allt att döma ger ”Stor tillväxt” en mängd negativa effekter på allt från miljön till stadslivet.

Som helhet verkar alternativen ”Två stationer – en stad” och ”Nya grannar” ge de mest positiva effekterna, med få negativa konsekvenser. Bägge beräknas föra med sig fördelar för till exempel näringslivet, tjänster, service och stadsliv – samtidigt som man beaktar den åldrande befolkningen.

– Alla har bra och dåliga sidor. Men vi måste också beakta riskerna, som att staden inte sedan heller växer, eller att östbanan inte kommer. Mindre befolkningstillväxt än väntat innebär problem om man bygger nya stadsdelar. Det vore bortslösade investeringar, säger Kontio.

Hon uppger att åsikter från så många som möjligt är nödvändigt för att gå vidare med arbetet. Bland annat vill man ha tankar kring stadens utredningar kring konsekvenserna och vilket av alternativen som är det bästa, eller om kanske en kombination vore klokast. 

Processen fortsätter nu med en diskussion om effekter och växelverkan, varefter en rad steg äger rum under 2023 och 2024, inklusive politiska beslut. Planen träder möjligen i kraft 2025.