Sibbo tar fart med resultatbonus

Sibbo har i flera år betalat resultatbonus till 5 ledande tjänstemän och även till anställda som deltar i utvecklingsprojekt vars mål är att spara pengar. Den här sortens system är inte vanliga inom kommunsektorn och en diskussion om modellens förträfflighet har nu blossat upp.

TRAMPA HÅRT. Mikael Grannas, här på ett cykeljippo i oktober, hör till dem som får extra bonus om de lyckas göra ett riktigt gott resultat. Modellen diskuteras just nu i kommunen.
Tora Mattheiszen
08.05.2017 15:00 UPPDATERAD 08.05.2017 15:09
I Sibbo har kommundirektören, ekonomidirektören, social- och hälsovårdsdirektören, tekniska direktören och bildningsdirektören möjlighet att få bonus på upp till 10 procent av årslönen då kommunen gör gott ekonomiskt resultat.
Exempelvis i fjol fick kommundirektör Mikael Grannas för första gången högsta möjliga bonus. Tidigare har hans resultatbonus utgjort 30-60 procent av maximibeloppet.
– Jag var den första kommunanställda i Sibbo som fick bonusen inskriven i arbetsavtalet för 7 år sedan, förklarar Grannas som konstaterar att hans månadslön är lägre än motsvarande direktörslöner i många andra kommuner (i dag är månadslönen cirka 9 000 euro).
Han resonerar som så, att en modell av detta slag är fördelaktig för en kommun. Man betalar lön enligt resultat, vilket inte kan vara en dålig sak. Så här gör man också inom privata sektorn för att uppnå effektivitet och resultat.

Gemensamma mål

År 2013 beslutade kommunstyrelsen att bonussystemet ska tillämpas också för avdelningsdirektörerna.
– Styrelsen fattar årligen beslut om vad ledningen ska fokusera på och vilka mål som bör uppfyllas. Ekonomin och kostnadsutvecklingen är givetvis viktiga varje år, men det finns också andra kriterier, konstaterar Grannas och tillägger att direktörerna har gemensamma mål men också personliga beroende på vilka verksamheter de ansvarar för.
Det är alltså politikerna som beslutat om bonusmodellen och kommunstyrelsen så att säga dirigerar orkestern. Den avväger också om resultatbonus ska betalas ut eller inte.
Personalchef Merja Soosalu säger att systemet nog är fungerande.
– Om kommunen inte gör positivt resultat och om de anställda inte nått målen blir det inte bonus. Beslut om bonus fattas dessutom alltid utifrån revisionsnämndens uppskattning.
Hon tillägger ändå att alla arbetsredskap kan och bör utvecklas och diskuteras med jämna mellanrum, så också detta.
Även anställda som deltar i olika utvecklingsprojekt i Sibbo kan alltså bli belönade med resultatbonus. Kommunen betalade 2016 totalt 116 500 euro i bonus åt direktörer och andra anställda, av den här summan gick 42 500 euro till cheferna.
Kommunen har gjort vinst också 2016 men beslut om bonus för det året har ännu inte fattats.

Borgå belönar hemvården

I Borgå tillämpas resultatbonus inte för ledningen men nog inom hemvården. Personaldirektör Anu Kalliosaari säger att staden i fjol använde drygt 37 500 euro för hemvårdens behov.
– Staden betalar också ut motivationsbidrag, det är fråga om ganska små engångssummor mellan 100 och 500 euro. Cirka 23 490 euro gick 2016 till den här sortens bidrag.
Hemvårdens bonus har att göra med hur stor del av arbetstiden de anställda lyckas vika för besöken hos klienterna.
Borgå har också i något skede diskuterat resultatbonus för sina direktörer. Det säger stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP).
– Vi har ändå inte gått närmare in på den här saken utan bara konstaterat att denna möjlighet också finns.
Han tycker att bonus ju är något som aktiverar människor, men mätsystemet är a och o. Det får inte bli orättvist eller fel på annat sätt.
Stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander (SFP) anser inte den här sortens system vara fel inom kommunsektorn, men hon påpekar att det gäller att belöna för rätt sorts resultat och hitta bra mätare.
– Man måste förstås mäta ekonomi men också exempelvis kvalitet och service. Det är möjligt men inte alldeles lätt.

Diskussion i Lovisa?

Lovisa söker en ny stadsdirektör och tf direktören Kristina Lönnfors kan tänka sig att även bonusmöjligheten diskuteras i detta sammanhang även om den utnyttjas väldigt lite i Finlands kommuner.
– Det är förstås stadsstyrelsen som bestämmer hur man ska ha det.
Hon berättar att olika sorters belöningssystem nog varit aktuella tidigare.
– Vi har funderat på hur staden kunde visa uppskattning då anställda gjort bra ifrån sig. Alltid behöver det ju inte handla om reda pengar, kultursedlar, biobiljetter och liknande kunde också komma på fråga.

SIBBOBONUS

Fem Sibbodirektörer kan få resultatbonus.
Högsta möjliga summa är 10 procent av årslönen.
Också projektjobbare kan belönas.
År 2016 betalade kommunen ut totalt 116 500 euro i bonus.
Modellen är ovanlig i kommunerna.